Hur orimliga anbud inom byggtjänster omöjliggör jämförbara erbjudanden – och skapar ilska hos de drabbade. En kommentar
Stefan Muck har skrivit av sig sin ilska. Det är ilska över kollegor som skriver anbudstexter på uppdrag av byggnadsnämnder, arkitekter eller stift och som konsekvent offererar klumpsummor, slår ihop olika tjänster till ett pris och döljer mängder. Ett sådant tillvägagångssätt strider inte bara mot verkligheten i restauratörernas arbete och omöjliggör jämförbara erbjudanden, det strider också mot de bindande specifikationerna, skriver Muck. Trärestaureraren från Dießen am Ammersee publicerade nyligen detta vredesutbrott i ett karriärnätverk. Några av hans kommentarer kan nu tyckas vara lite överdrivna. Men han står fast vid vad han skrev. Faktum kvarstår trots allt att upphandlings- och kontraktsbestämmelserna för byggtjänster inte tillämpas korrekt. Men Mucks utspel handlar också om yrkets fortlevnad, om universitet där antalet sökande till konservatorsutbildningen sjunker för att yrket anses ekonomiskt oattraktivt, som han säger. Stefan Muck anklagar inte sina kollegor för uppsåt, utan snarare för en viss försumlighet.
Restauratörerna från „Pons Asini“-kontoret i Mellingen/Altenburg skriver också om detta, professionell okunnighet och lathet på sin hemsida(www.pons-asini.de). Restauratörsföreningen ser sig själv som en „kreativ hjälpare och medlare i alla frågor som rör bevarande, restaurering och renovering“ och har dokumenterat ett exempel på ett anbudsförfarande som ledde till ett klagomål hos länsstyrelsen i delstaten Thüringen. Där stötte man på just de problem som Muck kritiserar. Myndigheten slog fast att tilldelningsförfarandet var olagligt. Tre år senare har inte mycket förändrats. Muck är glad över att hans vredesutbrott inte har gått obemärkt förbi och att han har fått positiva reaktioner. Men det räcker inte att „slicka såren“. Om konkurrenterna gemensamt lämnar in ett klagomål mot orimliga anbud kan detta vara ett första steg. Stefan Muck är redo för detta.