Planeringen för Europaåret för kulturarv 2018 har inletts
Europaparlamentets resolution hösten 2015 markerade ett viktigt steg mot Europaåret för kulturarv 2018. Konceptdokumentet från den tyska nationella kommittén för monumentskydd (DNK) presenterades vid kick-off-evenemanget i Berlin i mitten av november 2015. En intervju om utmaningar och förväntningar inför Europaåret för kulturarv med Dr Uwe Koch, chef för DNK:s kontor.
Du har varit ansvarig för den tyska nationella kommittén för monumentskydd sedan den 1 juni 2015. Vilka slutsatser kan du dra av detta första halvår?
Dr Uwe Koch: DNK vill föra in ämnena monumentvård och monumentskydd mer i den politiska diskursen, även i den europeiska dialogen. För detta ändamål har vi ett nära samarbete med engagerade experter från de fyra arbetsgrupperna i den nationella kommittén, som är ett stort stöd för oss. DNK:s arbete är bara genomförbart om vi arbetar tillsammans och hittills har samarbetet varit mycket trevligt.
Vi har planerat för ett europeiskt kulturarvsår sedan våren 2015 och har många nya saker på gång. Processen har åtföljts av mycket uppmuntran och positiva reaktioner. DNK har gett en viktig impuls, men nu behövs mångas engagemang: deltagarna i arbetsgrupperna och inte minst intressenterna runt om i landet.
Det är inte mycket tid kvar för att organisera Tysklands deltagande i Europaåret för kulturarv 2018. Hur tar ni er an denna stora uppgift?
Vårt konceptförslag, som vi har utvecklat i nära samarbete med våra europeiska kollegor, har funnits tillgängligt sedan hösten 2015. Idén om ett europeiskt år mottogs positivt av Europaparlamentet och de europeiska ministerier som ansvarar för bevarandet av kulturarvet. Vi hoppas nu att initiativet även kommer att tas emot positivt av EU-kommissionen under 2016, så att ett formellt beslut kan fattas.
Vi vidtar redan alla nödvändiga försiktighetsåtgärder på nationell nivå: En rådgivande kommitté för det nationella programmet har sammanträtt sedan i somras. Den består av ordförandena för DNK:s fyra arbetsgrupper, sammanslutningarna för statliga byggnadsvårdare och statliga arkeologer samt generalsekreteraren för den tyska UNESCO-kommissionen. Förberedelsetiden är inte generös, men idén om Europaåret för kulturarv kommer inte som ett åskväder på sommaren. Vi har haft en dialog med våra europeiska kollegor och nationella intressenter i ett år nu. Alla som vill delta i Europaåret för kulturarv bör kunna förbereda sig inför detta datum. Faktum är att det redan nu kommer in förslag till oss och till programmets rådgivande kommitté. Kulturarvsårets struktur, både vad gäller format och finansiering, håller för närvarande på att färdigställas.
Den grundläggande idén bakom ert koncept är „Sharing Heritage“. Vad ligger bakom det?
Med konceptdokumentet vill vi betona att Europa är mer än bara en ekonomisk och finansiell union. Det europeiska kulturarvet har inte bara en lokal dimension, utan också en förenande och meningsfull dimension, och inte bara i historisk mening. Dess bevarande kräver gemensamma ansträngningar, som en uppgift för i dag och för framtiden.
I tider som dessa, när terroristattacker inte bara riktas mot människor utan också medvetet mot ett kulturarv som är tusentals år gammalt, som i Syrien, blir den identitetsskapande betydelsen av dessa materiella vittnesmål tydlig. Kulturarvet har en enande kraft, vilket de första arbetsdialogerna om ett kulturarvsår i Europa redan har visat. Diskussionerna med våra europeiska kolleger var i stort sett samstämmiga, om än livliga. Den entusiasm som uttrycktes här har en mycket kraftfull effekt. Om ni kan sprida detta över hela Europa kommer det att få en mycket positiv effekt.
Kan du ge oss ett exempel på den identitetsskapande och enande effekten av „Sharing Heritage“?
Vid den senaste konferensen för Association of State Monument Conservators illustrerades kulturarvets europeiska dimension av en medeltida dopfunt: den är gjord av kalksten på Gotland i Östersjön och har ett bysantinskt influerat bildprogram. Den symboliserar därför en dubbel storskalig europeisk kulturöverföring. Samtidigt har den en direkt lokal anknytning för församlingen. Att tänka i dessa dimensioner är viktigt idag.
Ett fokus för kulturarvsåret kommer att vara kommunikation. Betydelsen och uppskattningen av kulturarvet kan växa genom konkreta gemensamma aktiviteter. Det finns otaliga möjligheter bara inom arkeologi eller bevarande av historiska monument: öppna upp, belysa, bevara, konservera, kontextualisera. Många bra projekt är redan på gång i detta avseende. Ytterligare projekt bör dock utvecklas, särskilt för ungdomar, även med hjälp av moderna medier och alltid i relation till monumentet.
Det kulturarv som finns på platsen bör stå i centrum. Metoder och erfarenheter från konservering och monumentvård bör utbytas på europeisk nivå. Vi vill i år uppnå en stor plattform och ett så brett deltagande som möjligt. Inte bara de stora aktörerna, utan även föreningar, initiativ och frivilliga bör vara involverade. Till skillnad från det europeiska året för monumentskydd 1975 ligger fokus inte bara på monument. Vi måste utvidga begreppet kulturarv till att omfatta alla andra aspekter, även de icke-materiella. Detta inkluderar musik, dans och många andra komponenter som utgör vårt gemensamma europeiska kulturarv.
Vilka förväntningar har du på det europeiska kulturarvsåret 2018?
För mig är det viktigt att det europeiska kulturarvsåret inte uppfattas som ett „statligt påbjudet program“, utan att vår drivkraft möts av ett brett stöd för en gemensam sak. Det är redan tydligt att något håller på att hända: medborgarinitiativ, klubbar, föreningar och stiftelser, liksom offentliga organisationer, tar upp vår dynamiska idé om bevarande av kulturarvet. Detta skapar kanske en ny, medborgerlig dynamik, och jag har intrycket att detta redan kan ses här och var. Syftet med detta är inte att genom regeringsdekret ösa pengar och visdom över oss, utan att i viss mån stimulera våra egna handlingar och vårt eget beteende.
Intervjun genomfördes av Heike Schlasse.
Läs Uta Baiers sammanfattande artikel om kulturarvsåret på sidan 11 i RESTAURO 02/16, som kommer ut den 10 mars.