bdla: Åtta rekommendationer för klimatanpassning inom stadsutveckling

I enlighet med det nuvarande koalitionsavtalet strävar den tyska regeringen efter att ändra den tyska bygglagen (BauGB). I detta sammanhang är den rättsliga förankringen av klimatskydd och klimatanpassning i stadsplaneringslagstiftningen en brännande fråga. Förbundet för tyska landskapsarkitekter (bdla) har därför utfärdat åtta specifika rekommendationer till den federala regeringen. Du kan ta reda på vilka de är här.

Bdla behandlar grunderna för en god klimatanpassningspolicy i stadslandskap. För detta ändamål formulerade den „Åtta rekommendationer för lämplig hänsyn till klimatanpassning i stadsplaneringslagen“ i slutet av 2022. Dessa är avsedda att bidra till att skapa ett anpassat rättsligt ramverk. När allt kommer omkring kan vi bara möta utmaningarna med klimatförändringarna med en klimatresilient stadsutveckling. Vi presenterar de åtta rekommendationerna nedan.

I BauGB måste en tydlig åtskillnad göras mellan begreppen klimatskydd och klimatanpassning, eftersom dessa begrepp kräver olika tillvägagångssätt. Det är också lämpligt att inkludera termerna grönblå infrastruktur och vattenhantering som viktiga byggstenar. Den vägledande principen skulle här vara en trefaldig inre utveckling: byggnad, grönska, rörlighet. Med hjälp av detta tillvägagångssätt kan potentialen hos öppna och gröna ytor utnyttjas effektivt genom en integrerad strategi.

Bdla föreslår att en grönytefaktor (GFF) införs i BauNVO. Denna skulle vara jämförbar med kända stadsplaneringsparametrar som GFZ, GRZ eller BMZ. På så sätt skulle andelen grönområden, biologisk mångfald och klimateffektiva områden i den kommunala stadsplaneringen kunna definieras på ett bindande sätt för respektive planeringsområde. GFF implementeras med hjälp av en fördefinierad åtgärdskatalog. Denna katalog omfattar aspekter som tak- och fasadgrönska eller infiltration. Införandet av en GFF skulle också ha fördelen att en miniminivå för grönska och ekosystemtjänster skulle kunna fastställas. Detta skulle göra det möjligt att uppnå en tydligt definierad ekologisk standard. Dessa bindande nyckeltal skulle vara särskilt användbara för mindre kommuner med sina argument.

BauGB strävar efter ett lämpligt utbud av grönområden och öppna ytor. För att kunna kvantifiera detta behövs dock bindande orienteringsvärden som riktlinjer. Orienteringsvärdena bidrar till att på ett bindande sätt främja en förbättring av stadsgrönskan. De kan t.ex. anges som „målinriktade“ riktlinjer i en bilaga till bygglagen. Dessutom bör tilldelningen av subventioner vara kopplad till efterlevnaden av dessa riktvärden.

En motståndskraftig stadsutveckling kräver utvecklingsplaner för grönblå infrastruktur i olika skalor. Sådana integrerade utvecklingskoncept för öppna ytor är en optimal övergripande strategi för att på ett integrerat sätt sammanföra olika krav på öppna ytor. Exempel på detta kan vara klimatanpassning och „sponge city“-koncept eller kommunala hälsoprogram.

Stadsutvecklingen får inte leda till en försämring av klimatsituationen och tillgången till friytor. Därför måste ingrepp som försämrar utbudet av och tillgängligheten till friytor och deras strukturer undvikas eller kompenseras på plats. Ett förbud mot att försämra kvaliteten på stadens friytor och stadsklimatet bör därför standardiseras i planeringen av markanvändningen i städerna. Samtidigt bör ett krav på otäthet specificeras i BauGB och förenklas på ett praktiskt sätt.

Bdla förväntar sig att den federala regeringen optimerar åtgärdsregleringen enligt bygglagstiftningen till förmån för klimatanpassning. För att uppnå detta måste kompensation enligt bygglagstiftningen specificeras i BauGB. Det måste finnas en de facto-skyldighet för klimatpositiv kompensation i stadsplaneringen. Följaktligen bör sekvensen undvikande – kompensation – kompensationspengar regleras i bygglagstiftningen. Ett oundvikligt kompensationsunderskott måste därför minskas med en kompensationsbetalning som standardiseras i bygglagstiftningen för att finansiera specifika ersättningsåtgärder (klimatanpassning).

Den federala regeringen bör förankra standardiseringen av planen för utformning av öppna ytor (FGP) i bygglagstiftningen, särskilt med avseende på reformen av bygglagstiftningen. I synnerhet bör modellbyggnadsföreskrifterna kompletteras. Detta beror på att planen för utformning av öppna ytor i sin sammanbindande funktion säkerställer en högkvalitativ utveckling av öppna ytor och klimatrelaterade mervärden.

Bdla anser att det är nödvändigt att specificera lagen om stadsomvandling för tillräcklig tillgång till grönområden och klimatåtgärder och att utveckla den vidare i BauGB. Till exempel bör idén om klimatsaneringsområden drivas vidare.

Sedan en tid tillbaka har bdla:s verkställande utskott två nya assessorer. Läs mer om dem här.