Öppnas i en ny flik

Arkitekterna Andersen + Sigurdsson har byggt in det nya besökscentret Hafnarhús på Borgarfjordur Eystri i Bakkagerdi på Island i bergssluttningen. Den kubiska betongbyggnaden är inte bara till för turismen, utan inrymmer även den lilla byns hamnkontor.

Det nya besökscentret Bakkagerdi på Island ligger bara några meter från vattnet i Borgarfjordur Eystri-fjorden. Från sin plats har den nya byggnaden utsikt över hamnen och den lilla ön Hafnarholmi. Detta gör det till en idealisk plats för fågelskådning. Varje år från mitten av april till början av augusti samlas en koloni lunnefåglar på ön för att häcka. Det är en av de mest välbevakade lunnefågelkolonierna på Island. Men även tretåig mås, havssula och ejder hör till de fågelarter som häckar här. Lokalbefolkningen har tagit hand om detta fågelparadis i årtionden. Invånarna är mycket noga med att se till att turisterna inte stör fåglarna. Det nya besökscentret har också byggts med detta i åtanke. I det så kallade Hafnarhús visas utställningar för intresserade besökare och fågelälskare, som från centret kan njuta av en fantastisk utsikt över Hafnarholmi.

Foto: Christopher Lund

Medan majoriteten av den isländska befolkningen bor på den sydvästra delen av ön i Reykjavikområdet, ligger Borgarfjordur Eystri längst österut. Men trots sin avlägsenhet har Borgarfjordur Eystri och Bakkagerdi också sett en betydande ökning av turister under de senaste åren. Hittills har de cirka 130 invånarna främst levt av fiske och jordbruk. Turismen håller långsamt på att bli en inkomstkälla. Samtidigt lockar naturen med sin mångfald av fåglar omkring 40.000 turister per år. Därför anordnade Bakkagerdi 2015 en arkitekttävling för att få in idéer till en byggnad vid kusten. Den skulle tillgodose fiskarnas och hamnmyndighetens behov. Men den skulle också vara en attraktion för turister.

För fiskarna i Bakkagerdi

Eftersom besökscentret i Bakkagerdi används av både lokalbefolkningen och turister varierar dess funktion under året. På sommaren används det främst av turister som kommer för att titta på lunnefåglarna på den lilla halvön vid hamnen. På vintern använder lokalbefolkningen byggnaden för mindre kulturella och sociala evenemang. Bottenvåningen i den nya byggnaden används främst av hamnförvaltningen och fiskare. Här finns ett litet hamnkontor, sanitära anläggningar och ett garage. På första våningen finns ett litet café. Första våningen används i första hand som utställningsyta med fokus på ämnen som rör den lokala floran och faunan.

Foto: Christopher Lund

Arkitekturen av de danska arkitekterna Andersen + Sigurdsson består av höga kubformade volymer. Urtag och urtag å ena sidan och utskjutningar å den andra skapar ett samspel mellan inre och yttre rum. De erbjuder alla utrymme för olika aktiviteter. Landskapet, himlen, den djupblå fjorden och bergen kan upplevas inifrån byggnaden. Det finns också olika utomhusområden som ser ut att ha skurits ut ur byggnaden. I mitten av den kvadratiska planlösningen finns en diagonal trappa som förbinder alla tre våningarna. Men den separerar också interiören från de yttre utrymmena på alla nivåer.

Enkel och grov

Besökscentret i Bakkagerdi har en total användbar yta på 345 kvadratmeter. Det finns entréer både på bottenvåningen och på övervåningen. Byggnaden har en robust karaktär, vilket är ett krav från platsen. Materialen klarar lätt av den vilda naturen. Materialiteten gör det också möjligt att låta byggnaden stå oanvänd under vissa perioder. Samtidigt framhäver ytterhöljet byggnadens enkla karaktär och får den att framstå som anspråkslös i den spektakulära omgivningen. Den platsgjutna betongen, som präglar interiören och exteriören, är försedd med färgade, regionala stenaggregat. De bildar en grov och mångfacetterad textur som förändras under dagen och årstiderna. Inredningen är också enkel. Här används polerade betonggolv med svart stål i räcken, fönster och dörrkarmar.

Reser du till Island? Vandrarhemmet ”Kex” i Reykjavik är ett boende med designambitioner.

Också intressant
”Vi bör förespråka fler gröna öppna ytor”

”Vi bör förespråka fler gröna öppna ytor”

Instagram topp 5 i november 2021

Instagram topp 5 i november 2021

Mångfald – designstudion ”Into the Wild”

Mångfald – designstudion ”Into the Wild”

Multimodal AI – hur bilder, språk och kartor tänker tillsammans

Multimodal AI – hur bilder, språk och kartor tänker tillsammans

KI-Park Heilbronn: Ett cirkulärt nytt distrikt av MVRDV

KI-Park Heilbronn: Ett cirkulärt nytt distrikt av MVRDV

FOKUS: MUSEUM 2022: Säkerhet, energieffektivitet och fastighetsförvaltning

FOKUS: MUSEUM 2022: Säkerhet, energieffektivitet och fastighetsförvaltning

Ballongstadiet

Ballongstadiet

Japanskt panorama

Japanskt panorama

Mästerverk från den sena renässansen

Mästerverk från den sena renässansen

Nya expertföreläsningar på temat bevarande

Nya expertföreläsningar på temat bevarande

Provenance Research Network (FPB) har presenterat sin senaste aktivitetsrapport för 2019, som dokumenterar forskningsarbetet vid 22 deltagande institutioner. Under det gångna året har totalt 362 föremål återlämnats, 36 forskningsprojekt har genomförts och mer än 120 fyndrapporter har publicerats


Nach rund einjähriger Recherche kann das Gemälde „Fischerboote bei Frauenchiemsee“ von Joseph Wopfner, das die Bayerischen Staatsgemäldesammlungen in ihrer Obhut haben, an die Erben nach dem Nürnberger Unternehmer Alfred Isay zurückerstattet werden. Foto: www.sammlung.pinakothek.de
Efter cirka ett års forskning kan målningen ”Fiskebåtar vid Frauenchiemsee” av Joseph Wopfner, som förvaltas av Bayerska statens målarsamlingar, återlämnas till arvingarna till Nürnbergföretagaren Alfred Isay. Foto: www.sammlung.pinakothek.de

Han var elev till Münchenmålaren Karl Theodor von Piloty, vän till Wilhelm Leibl och en pionjär inom friluftsmåleriet. Hans favoritmotiv var sjön Chiemsee. Münchenmålaren Joseph Wopfner var utan tvekan den mest populära Chiemsee-målaren i slutet av 1800-talet med sin virtuosa behärskning av atmosfäriska fenomen och i synnerhet ljusets reflektioner på vattnet. Nu kan hans atmosfäriska målning ”Fiskebåtar vid Frauenchiemsee” återlämnas av Bayerska statens målarsamlingar till Nürnbergentreprenören Alfred Isays arvingar. Även om en redan planerad överlämning inte längre kunde äga rum på grund av coronaviruspandemin, närmar sig projektet sitt slut.

Sedan 1998 har Bayerska statens målarsamlingar restituerat 19 verk från 11 samlingar. 362 föremål som målningar, grafik, konsthantverk, böcker och musikinstrument från bayerska institutioner återlämnades 2019 tack vare arbetet i det bayerska nätverket för proveniensforskning (FPB). Exempelvis fick ättlingar tillbaka silverföremål som ljusstakar, kalkar och en kryddburk, inramade elfenbensreliefer, teckningar och målningar. Detta framgår av den verksamhetsrapport som konstminister Bernd Sibler presenterade för allmänheten den 4 maj 2020 tillsammans med de två ordförandena för föreningen, Dr Johannes Gramlich och Dr Stephan Kellner. Rapporten ger en översikt över det forskningsarbete som utförs av de 22 deltagande institutionerna, inklusive 15 medlemmar och sju samarbetspartner, som undersöker historien om förmodat plundrade konst- och kulturföremål.

Läs mer i nästa nummer av RESTAURO 6/2020, som fokuserar på återlämnande .

Stenmonstrets hemlighet

Meteorer är ambivalenta fenomen: Som stjärnfall ger de hopp till alla dem som upptäcker dem på natthimlen. Som meteoriter som landar på jorden river de upp kratrar i jordytan. I den amerikanska science fiction-filmen ”The Mystery of the Stone Monster” från 1957 utnyttjas denna tvetydighet: En meteorit faller ner i den kaliforniska öknen – och vid kontakt med vatten sväller den upp till monolitiska stenmassor som bokstavligen förstenar människor vid kontakt med deras hud. En hel stad står på randen till undergång.

Lyckligtvis bor geologen Ben här och kan granska materialet. Han hittar en kolsvart, metamorf bergart med en aldrig tidigare skådad skiffrighet som innehåller alla mineraler som finns på jorden, utom silikat. Ett petrografiskt pussel börjar och han måste tävla mot tiden för att utveckla ett sätt att stoppa den virulenta spridningen av de främmande monoliterna.

Under McCarthy-eran är allt detta naturligtvis en inte särskilt skickligt dold metafor för de antikommunistiska rörelserna under det kalla kriget, och vid första anblicken kan rädslan för en pandemi tyckas ha vissa paralleller med dagens kristider. Men om man läser ”Stenmonstrets hemlighet” som ett samtidsdokument över den tidens kärleksfulla utveckling av specialeffekter är den här filmen en underhållande fröjd: Stenmonstren är underbart handgjorda av veteranfilmfotografen Clifford Stine, som redan hade arbetat med ”King Kong och den vita damen” från 1933 och även arbetat för Stanley Kubrick i ”Spartacus” (1960). Dessa svartvita skummande stenblock väcker nostalgiska känslor hos varje Yps-läsare – även om de fortfarande inte löser ett helt vardagligt stenproblem: den svarta granitens mystiska ursprung.

THE SECRET OF THE STONE MONSTER (OT: ”The Monolith Monsters”), USA 1957, 77 minuter. Regissör: John Sherwood; med: Grant Williams, Lola Albright, Les Tremayne, William Schallert. Universal Pictures.
Den tyska versionen av filmen har getts ut på DVD.
På engelska finns den som en gratis online stream under dessa länkar på Dailymotion:
https://www.dailymotion.com/video/x22numj
https://www.dailymotion.com/video/x3z0rz8