Projektrapport om alkaliresistens hos diazotyper, som finns i många arkiv och i bibliotekens samlingar. Diazotypin kallas också i vardagligt tal för en blåkopia. Den ska dock inte förväxlas med cyanotypin, som också är en silverfri ljusspårningsteknik som utvecklats med hjälp av blå järnsalter. Det undersöktes om monterade diazotyper kan behandlas under konserveringsbehandling som t.ex. massavsyrning, eller om förändringar är att befara.
Diazotyper avsyras vanligtvis inte, eftersom man befarar att effekten av alkaliska avsyningsmedel kommer att leda till färgförändringar. För att testa detta antagande avsyrades diazotyper med tre olika metoder och åldrades sedan på konstgjord väg. Diazotypi är en icke-silverbaserad kemisk fotografisk ljusspårningsprocess som använder azofärgämnen för att framställa en positiv kopia av en teckning.
Syrabestruket papper användes ofta som bärarmaterial för diazotypin. Dessutom stannade de kemikalier som användes kvar i papperet och tvättades inte bort. Båda faktorerna har en negativ inverkan på föremålens hållbarhet. Det är därför nödvändigt att utveckla konserveringskoncept för att bromsa åldrandet av originalen. I den mesta facklitteraturen anges att diazotyper är instabila i en alkalisk miljö på grund av överskottet av fenolföreningar på ytan och därför varken bör förvaras i alkaliska medier (kuvert, mappar, kartonger) eller avsyras (Kissel/Vigneau 1999, s. 40). Å andra sidan är de azofärgämnen som används vid diazotryck syrakänsliga. Den syra som finns i bärarpapperen, som vanligtvis är bestrukna med syra, förstör därför diazotypen med tiden, varför avsyrning av diazotyper faktiskt skulle vara önskvärt.
I det beskrivna projektet undersöktes diazotypernas lämplighet för olika avsyrningsmetoder. Olika diazotyper avsyrades med både icke-vattenhaltiga och vattenhaltiga metoder. Papersave- och ZFB:2-metoderna användes som icke-vattenhaltiga metoder (båda massavsurningsmetoder). Avsyrning med en nyutvecklad kalciumkarbonatmjölk valdes som vattenbaserad process. Efterföljande åldringstester gav en bild av den långsiktiga utvecklingen av behandlingarna. Varken massavsyrning med papersave- eller ZFB:2-processen eller vattenavsyrning med CaCO3 resulterade i färgförändringar i bildlinjerna. Artificiell åldring visade inte heller några oönskade effekter. Du kan läsa mer om de specifika undersökningarna i RESTAURO 6/2014.