Bygg naturligt

Byggbranschen står för en stor del av de globala CO2-utsläppen. Vår kolumnist Eike Becker anser att vi länge har känt till lösningarna. Nu är det dags att äntligen genomföra dem konsekvent. Det äldsta byggmaterialet av alla bör stå i centrum: Trä!

I stadsdelen Marzahn i Berlin finns en liten park mitt i ett prefabricerat bostadsområde med mestadels 11 våningar. Där har „Garden of Confluent Water“ anlagts enligt zenprästen Shunmyō Masunos planer. I dess mitt står en blygsam paviljong. Trädgården är en kulturell händelse som ger oss en inblick i det förflutna och framtiden. Denna plats erbjuder en djupgående andlig upplevelse. Den vittnar om århundraden av kunskap om natur och material, om en överväldigande skönhet och om en harmonisk samexistens mellan mänsklig kreativitet och naturlig vitalitet.

Utanför denna trädgård framstår dock dagens städer mest som en brokig samling av de mest skiftande material. De består i huvudsak av oorganiska och energiintensiva material. Betong, stål, sten, glas, aluminium, asfalt och plaster av alla de slag. Cirka 40 procent av alla råvaror används inom byggsektorn. När de rivs hamnar de på soptippen i slutet av sin korta livscykel. Men många material skulle med fördel kunna stanna där de är och återanvändas direkt. Städer är faktiskt gigantiska lager av råmaterial. Tyvärr är det dock så att olika material nu limmas ihop på ett sådant sätt att de knappast kan tas isär igen. Demonteringskoncept beaktas fortfarande inte när man planerar en byggnad. Om man skulle göra det måste det vara möjligt att separera byggmaterialen efter typ och med minimala förluster, men en cirkulär ekonomi i harmoni med naturen, som man kan se i den lilla japanska trädgården i Marzahn, är fortfarande långt borta i stadsskala.

Men det skulle lätt kunna bli annorlunda. Tillverkare av byggmaterial skulle helt enkelt behöva vara skyldiga att ta tillbaka sina produkter. Detta skulle innebära att det ganska snabbt skulle komma ut mer rena, oklistrade byggmaterial på marknaden, som sedan skulle kunna återanvändas. Tyvärr är det dock fortfarande så att tillverkarna lägger ansvaret för de miljökostnader som de faktiskt orsakar på andra och inte tänker på sina produkter längre än till försäljning. Många av de byggmaterial som används är också hälsofarliga på grund av olika kemikalier. De avger t.ex. giftiga gaser som släpps ut i luften vi andas. Eftersom människor i allmänhet tillbringar över 90 procent av sina liv i byggnader utsätts de ständigt för byggmaterial som är förorenade med skadliga ämnen. Det är skandalöst att tillverkarna ofta inte behöver offentliggöra några testresultat eller inte genomför några mätningar alls. Hittills har den federala miljöbyrån endast utfärdat icke-bindande rekommendationer om utsläppsvärden. Tillverkare och byggföretag kan därför externalisera hälsokostnaderna och överföra dem till samhället och de direkt drabbade. Detta är också anledningen till att miljövänliga byggmaterial inte används oftare.

Byggbranschen står för 30 procent av de globala växthusgaserna. Enbart cementindustrin står för sju till nio procent av de globala CO2-utsläppen. Det är nästan tre gånger så mycket som t.ex. den globala flygtrafiken släpper ut. Cementtillverkning i roterande ugnar kräver extremt höga temperaturer, som vanligtvis genereras genom förbränning av fossila bränslen. En katastrof. I dag är en byggnadsstomme som är utförd som en trähybridkonstruktion fortfarande 20 procent dyrare än en armerad betongkonstruktion. Detta beror också på att betongindustrin i allmänhet äger avskrivna anläggningar, är väl bevakad i alla relevanta lagstiftningsprocesser och har en stark lobbyverksamhet. I byggbranschens kommittéer är definitionen av normer och standarder ibland som slaget vid Trafalgar mellan amiral Nelson och Armada.

Trä är framtiden

Men hur skulle CO2-utsläppen kunna minskas genom att använda mer miljövänliga byggmaterial och byggmetoder? Varje år släpper mänsklig aktivitet ut mycket mer kol än vad som binds i kolsänkor (hav, sjöar, skogar). Denna obalans är så stor att det inte räcker med att minska koldioxidutsläppen. Kolsänkorna måste också utökas. Ett av sätten att uppnå detta är att öka användningen av trä från hållbart skogsbruk. Naturligtvis finns det inget som heter det bästa byggmaterialet. Det lämpligaste materialet måste väljas beroende på bygguppgiften. Men en ökad användning av trä och träbaserade material kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser från byggsektorn. Trä har en unik förmåga att minska koldioxidutsläppen och ta upp koldioxid från atmosfären. Det finns mer än tillräckligt med barrved i Tyskland. Barkborren och klimatförändringarna orsakar särskilt allvarliga skador på barrskogarna från efterkrigstiden. Det är vettigt att använda detta trä för konstruktion. Områdena bör sedan återbeskogas med en blandskog som är bättre anpassad till det lokala klimatet.

Trä är framtidens byggmaterial. Vilken överraskande vändning med tanke på diskussionerna om högteknologi och den smarta staden. Andra byggmaterial har också sin plats. Stål kan ta upp stora dragkrafter och betong kan klara stora tryckkrafter. Även källare kommer under överskådlig tid att byggas i armerad betong, eller ännu hellre i kolbetong. Det handlar alltid om rätt mix. Förresten: För närvarande uppförs träbyggnader oftast med hjälp av hybridträkonstruktion med ett träinnehåll på kanske 30 procent. Men precis som med hybridmotorn i bilindustrin är detta ingen lösning.

Vi upplever just nu en nolltimme för höghusbyggande i trä i Europa. I Norge färdigställdes 2019 världens högsta höghus i trähybrid med sina 85 meter. Godkännandeförfaranden pågår också i Wien, Hamburg, München, Wolfsburg och Amsterdam. Det finns fortfarande ingen standardiserad bygglagstiftning för något av dessa projekt, utan det sker en granskning från fall till fall. Förutsättningen för detta är ett gott samarbete mellan arkitekter, ingenjörer, brandkåren, byggnadsinspektionen och de företag som utför arbetet. Tillsammans vill man bryta ny mark och skapa förutsättningar för det slutliga genombrottet för denna hållbara byggmetod. Det upplever vi just nu med vårt höghus i trähybrid i Europaquartier i Frankfurt. Med all försiktighet, det finns en stor entusiasm på alla sidor. När de första tio till femton projekten har byggts förväntar jag mig en systematisering och därmed en betydande acceleration av godkännandeprocessen.

I den japanska trädgården i Berlin Marzahn kan man uppleva harmonin mellan mänsklig vilja och naturlig aktivitet. Den lilla paviljongen, som är öppen mot trädgården, är tillverkad av bambu, lera, halm och natursten. Allt kan lätt tas isär och sättas ihop igen. Bambun och vassen har absorberat CO2 från luften under sin tillväxt och använt det för att bygga trä. Alla material är hållbara och har visat sig vara hälsovänliga. Bambuskogarna och vassfälten som byggmaterialen kommer från sköts på ett hållbart sätt och återbeskogas. Detta är den cirkulära ekonomin. Det är byggbranschens uppgift att överföra denna princip till större skala. Och att visa ett helhetsansvar för sina externa effekter på miljön och samhället.

Du hittar projekt på temat trä i vår träspecialitet.

Är du redan bekant med vår broschyrserie i tre delar Bygga med trä?