I oktober 2021 ägde världskonferensen om natur, COP15, rum i den kinesiska staden Kunming. 200 parter till FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) deltog i det veckolånga evenemanget. Läs allt du behöver veta om evenemanget här.
Den kinesiska staden Kunming kommer att stå värd för COP15:s världskonferens om natur 2022. Foto: Public domain, via Wikimedia Commons
COP15 proklamerar 30×30-mål
Den första delen av den 15:e partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald (CBD COP15) ägde rum, ett år försenat, den 11-15 oktober 2021 i Kunming i Kina. Under denna tid utarbetade de nästan 200 parterna i konventionen ett preliminärt ramavtal i onlinekonferenser. Det kommer sedan att förhandlas och antas i konkreta termer under ett fysiskt möte i april och maj 2022.
Det som redan hade blivit uppenbart vid COP13 2016 och vid COP14, som följde 2018, blev slutligen tydligt vid COP: de 20 mål som de undertecknande staterna satte upp för 2020 vid COP10 i Aichi, Japan, 2010 – de så kallade „Aichimålen“ – har till största delen missats. Till exempel minskar skogsområdena i världen fortfarande i snabb takt – i skarp kontrast till Aichi-mål nummer fem, enligt vilket förlusttakten ska minskas med minst hälften. Jämfört med 2010 har förlusttakten till och med ökat med mer än 27 procent under 2020, vilket en analys av Global Forest Watch om minskningen av den globala primärskogen visar.
Enligt COP15-utkastet ska nu minst 30 procent av land- och havsområdena ges skyddsstatus fram till 2030. Denna „30×30“-fråga var en av de viktigaste punkterna som diskuterades under COP15. I början av evenemanget nämnde delegationen från den tyska regeringen, under ledning av den federala miljöministern Svenja Schulze (SPD), också 30-procentsmålet på land och i havet som ett av de tre huvudämnen som Tyskland gick in i konferensen med. Den tyska delegationen driver också en kampanj för konkreta minskningsmål för övergödning och plastavfall samt för att återskapa förstörda ekosystem.
COP15 kräver att minst 30 procent av land- och havsområdena ska ges skyddad status senast 2030. Foto: Alvesgaspar, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons
Utkast till ramvillkor lämnar stort utrymme för tolkning
Schulze sammanfattar den tyska regeringens ståndpunkt på följande sätt: „Aldrig tidigare i mänsklighetens historia har vår planet oåterkalleligen förlorat så många arter på så kort tid. I genomsnitt försvinner en art var tionde minut. Förlusten av biologisk mångfald har också länge haft allvarliga ekonomiska konsekvenser. I denna kritiska situation samlas världen för att bana väg för ett nytt globalt avtal som ska sätta stopp för förstörelsen av ekosystem och förlusten av arter. Världskonferensen om naturen är en möjlighet till en nystart. Det räcker inte längre att sätta enskilda arter eller områden under skydd. Efter årtionden av naturförstöring måste vi vända trenden och inleda ett årtionde av renaturalisering.“
Som jämförelse kan nämnas att endast 15 procent av världens land- och inlandsvattenområden och 7 procent av världshaven var skyddade 2019, enligt en studie från Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES). Att utöka dessa områden till 30 procent inom mindre än tio år är ett ädelt och nödvändigt, men också ganska ambitiöst projekt, särskilt med tanke på internationella intressekonflikter.
COP15-utkastet innehåller inga exakta krav eller kriterier för hur ett naturreservat ska vara beskaffat. Foto: Dietmar Rabich / Wikimedia Commons / "Nordkirchen, Ichterloh naturreservat -- 2018 -- 2131-7" / CC BY-SA 4.0
Det framgår inte heller helt klart av det utkast till COP15-ramverk som nu har utarbetats vad exakt dessa „30 procent“ ska betyda. Det finns gott om utrymme för tolkningar. Betyder det 30 procent av jordens yta? Eller faktiskt 30 procent av haven OCH 30 procent av inlandet? Ska varje land skydda 30 procent av sitt nationella territorium och om inte, hur skulle en vettig fördelning se ut? Allt detta är frågor som fortfarande är obesvarade efter den första delen av COP15.
Frågan om vilken typ av skyddade områden som ska finnas är lika oklar. Det finns inga krav i utkastet på kvaliteten på ett naturreservat. Kritikerna befarar att områden med lågt skyddsvärde kan komma att förklaras som skyddade områden bara för att uppfylla siffrorna.
COB15-utkastet är därför fortfarande relativt vagt och det finns ett stort behov av förhandlingar under den andra rundan 25 april-8 maj. Utkastet till ramverk kommer dock inte att vara rättsligt bindande ens då. Det har alltid fungerat mer som ett slags förslag som staterna kan ansluta sig till eller inte. I slutändan kommer den avgörande faktorn att vara hur viktigt skyddet av den biologiska mångfalden anses vara i de enskilda länderna i världssamfundet.
Du kan läsa mer om CBD COP15 på CBD:s webbplats.
Också intressant: Konsekvenserna av klimatförändringarna blir alltmer uppenbara över hela världen. Här kan du läsa om de akuta faror som detta innebär för det världsberömda Stora Barriärrevet i Australien.