COP27 i Sharm El-Sheikh

Den årliga klimatkonferensen kommer att äga rum i Sharm El-Sheikh i Egypten den 6-18 november. COP27 står inför många utmaningar. Läs mer om vad du kan förvänta dig här.

Den viktigaste klimatkonferensen 2022

COP, eller Conferences of the Parties, är ett test på hur allvarligt världen tar klimatförändringarna. Dessa stora årliga konferenser arbetar för att uppnå klimatmålen. De syftar också till att minska kostnaderna för de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Varje år är förhoppningarna höga och förväntningarna inte riktigt infriade.

Med en värld på randen till en oåterkallelig klimatförstöring, som beskrivs i en färsk FN-rapport, är årets COP27 särskilt viktigt. Det ger världen möjlighet att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader. Detta nyckeltal fastställdes vid det banbrytande COP 2015 i Paris.

För närvarande är världen inte på rätt väg för att nå detta mål. De nuvarande löftena om åtgärder fram till 2030 skulle, även om de förverkligas fullt ut, fortfarande leda till en global uppvärmning på 2,5 grader. Detta skulle leda till en katastrofal klimatkollaps med fler och mer extrema väderhändelser. Klimatflyktingar, utrotning av arter och en snabb avsmältning av isarna skulle vara ytterligare konsekvenser.

Men det finns också hopp. Under de senaste månaderna har både Australien och USA – som båda är stora „förorenare“ – gjort politiska framsteg. Den nuvarande amerikanska lagstiftningen kommer sannolikt att minska landets utsläpp med 40 procent under detta årtionde. Kina och Indien visade också en viss vilja att minska sina CO2-utsläpp vid COP26 förra året. Detta ger anledning att hoppas att de stora utsläppsländerna kommer att göra åtaganden i år.

Vad kan vi förvänta oss av COP27?

Representanter från nästan 200 regeringar och tusentals andra intressenter kommer att samlas i Sharm El-Sheikh för COP27 fram till den 18 november 2022. Insatserna är höga och förväntningarna är ännu högre: observatörer förväntar sig ett handlingsinriktat COP med fokus på motståndskraft och anpassning, förlust och skada samt ökad klimatfinansiering. Det „afrikanska COP“ kommer att behöva prioritera åtgärder framför samtal för att tillgodose de omedelbara behoven i många länder runt om i världen. Det är viktigt att påpeka att de länder som har bidragit minst till klimatkrisen är de som lider mest av dess effekter.

Detta är några av de viktigaste förväntningarna inför COP27:

• En tydlig färdplan för målen för anpassning och motståndskraft och genomförandet av dessa
• Tillgång till finansiering, särskilt för låginkomstländer
• Prioritering av åtgärder för flernivåstyrning för anpassning och motståndskraft, t.ex. genom incitament.
• Mobilisering av resurser för att stödja initiativ som „Make Cities Resilient 2030“ och „Race to Resilience“
• bygga upp partnerskap för kunskapsutbyte mellan regeringar och icke-statliga aktörer.
• Mänskliga rättigheter i samband med klimatförändringar, men också i förhållande till inkludering och tillgänglighet vid COP-platsen
• Förespråka klimaträttvisa och en energiomställning i Afrika

Centrala teman för COP27

Varje dag vid COP27, som inleds den 9 november, kommer att ha ett tema. Dessa inkluderar finansiering, vetenskap, ungdomar och framtida generationer, minskade koldioxidutsläpp, anpassning och jordbruk, jämställdhet, vatten, klimatåtgärder och civilsamhället, energi, biologisk mångfald och lösningar. En översikt över ämnen och sessioner finns tillgänglig online.

Bland de viktigaste resultaten från förra årets COP26 i Glasgow fanns löftet om att minska beroendet av fossila bränslen, löftet om att minska metanutsläppen globalt med upp till 30 procent och löftet om att stoppa avskogningen till 2030. Sedan dess har vissa framsteg gjorts. COP27 kommer dock att belysa status quo och klyftorna mellan förväntningar och verklighet i detalj. Man kommer också att ta upp den viktiga frågan om klimatfinansiering. Hittills har det globala nord inte infriat sitt löfte om att stödja fattigare länder med 100 miljarder US-dollar per år för att finansiera klimatskydd och anpassning till klimatförändringarna. Kriget i Ukraina och den globala energikrisen har satt ytterligare press på multilaterala finansieringsinstitut som Världsbanken.

Fossila bränslen är en annan fråga som vi kommer att få höra talas om. I klimatpakten från Glasgow enades stats- och regeringscheferna om en „gradvis utfasning“ av fossila bränslen. Den svaga formuleringen välkomnades eftersom det var första gången den nämndes. Engagemanget för ett netto-noll-mål växer: mer än 100 länder har föreslagit eller åtminstone övervägt ett netto-noll-mål. Transport och infrastruktur med låga utsläpp kommer också att spela en viktig roll, liksom biologisk mångfald.

Varför partsmötena är viktiga

Partskonferenserna är det viktigaste beslutsfattande organet inom FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Detta avtal mellan 197 FN-parter syftar till att stabilisera utsläppen av växthusgaser på en nivå som begränsar farliga störningar i klimatsystemet.

Vid de årliga mötena utvärderar COP-medlemmarna effekterna av de åtgärder som vidtagits och sätter upp nya mål. De föreslår nationellt fastställda bidrag (Nationally Determined Contributions, NDC), som innehåller löften om åtgärder. Europeiska unionen har ett gemensamt NDC för alla medlemsländer. Den syftar till att vara en ekonomi med noll nettoutsläpp av växthusgaser.

Vid COP26 erkände länderna att de nuvarande åtgärdslöftena fortfarande skulle leda till en global uppvärmning på 2,5 grader fram till 2030. De lovade att förbättra sina planer till COP27. Hittills har dock endast 22 länder lämnat in en uppdatering.

Med tanke på att effekterna av klimatförändringarna är kännbara runt om i världen, till exempel de förödande översvämningarna i Pakistan, behöver världen solidaritet, ansvarstagande och innovation. Städerna har gjort framsteg mot nettonollmålen: mer än 1 100 städer har anslutit sig till kampanjen Cities Race to Zero. Men nationellt ansvarstagande och stöd är fortfarande en utmaning.

Läs vår rapport om COP26 i Glasgow 2021 här.