COP29: Den finansiella klimatkonferensen

Årets klimatkonferens COP29 avslutades söndagen den 24 november. Förhandlingarna var tuffa, men gav åtminstone en liten framgång: medlemsländerna enades om ett avtal på 300 miljarder dollar om klimatfinansiering.

Det behövs minst 1 biljon USD per år för att bekämpa klimatkrisen. COP29, som kommer att äga rum i Baku, Azerbajdzjan, i november 2024, utannonserades som klimatkonferensen för finansiering. Den hade den mycket svåra uppgiften att skaffa fram medel. Även om de flesta av de deltagande länderna var överens om att minst en biljon dollar per år måste flöda från de rikare länderna till de fattigare, var de inte beredda att ställa upp frivilligt. Till slut nåddes en överenskommelse där USA:s och EU:s regeringar utlovade finansiering. Enligt experter är det utlovade beloppet dock inte tillräckligt högt. Donald Trumps omval var också en källa till oro, eftersom USA skulle kunna dra sig ur sitt åtagande 2025.

Efter samtal med höga insatser enades COP29 om att det behövs ett klimatfinansieringsavtal på 1,3 biljoner dollar. För närvarande har dock förhandlarna åtagit sig att tredubbla penningflödet för att hjälpa utvecklingsländerna att övergå till renare energi och hantera effekterna av klimatförändringarna. Enligt detta avtal ska de rika länderna bidra med 300 miljarder dollar per år fram till 2035 – en ökning från det tidigare målet på 100 miljarder dollar.

Merparten av dessa 300 miljarder dollar kommer att ges i form av bidrag och lån med låg ränta. Hur målet på 1,3 biljoner dollar ska uppnås är fortfarande oklart. Privata investerare och ett antal potentiella nya penningkällor, t.ex. eventuella skatter på fossila bränslen och flygresor, ska fylla gapet. Men COP-medlemmarna måste först nå en överenskommelse.

Följaktligen gick känslorna höga. Utvecklingsländerna har kallat konferensen för en katastrof för de fattigare länderna och ett svek från de rika länderna. Ett annat problem är frågan om vilka länder som är i störst behov. Större tillväxtekonomier som Indien eller länder som Ryssland och Kina, som fortfarande kategoriseras som utvecklingsländer enligt vissa definitioner, är inte nödvändigtvis de mest sårbara nationerna.

Två grupper av sådana utsatta länder, Alliance of Small Island States och Least Developed Countries Group, lämnade ett möte i lördags i protest. De återvände senare, men uttryckte fortfarande sitt missnöje.

COP29 ägde rum bara några dagar efter Donald Trumps seger i det amerikanska valet. Han har för avsikt att dra sig ur Parisavtalet när han tillträder i januari och kommer sannolikt inte att bidra med klimatfinansiering till utvecklingsländerna. Detta ökade tryck ledde till att länderna beslutade att det inte var ett alternativ att inte gå med på att öka klimatfinansieringen i Baku. Avtalet innebär dock inte omedelbara medel. Den kan också öka de fattigare ländernas skulder.

Värdlandet för COP, Azerbajdzjan, kritiserades hårt för sin organisation och moderering av konferensen. Landet är till 90 procent beroende av olja och gas, och lobbyister för fossila bränslen var mycket närvarande vid samtalen. Saudiarabien spelade också en störande roll, bland annat genom att försöka ändra en viktig text utan fullständigt samråd. Världens två största ekonomier och utsläppare av växthusgaser, USA och Kina, var å andra sidan inte särskilt närvarande i Baku.

Förutom klimatfinansiering fokuserade COP också på att minska de inhemska utsläppen. Om länderna håller sina nuvarande löften kommer världen fortfarande att vara långt ifrån det mål på 1,5 grader Celsius som man enades om i Paris 2015 – enligt en FN-rapport är vi för närvarande på väg mot 2,7 grader Celsius. Förra årets COP gav anledning att hoppas att detta skulle kunna förändras snabbare än vad det ser ut för närvarande.

Nästa COP, nummer 30, kommer att äga rum i den brasilianska staden Belem 2025, och länderna har fortfarande mycket att göra innan dess. De har fram till februari 2025 på sig att lämna in uppdaterade löften om utsläppsminskningar. Den mediala uppmärksamheten kommer inte att avta, och med Donald Trump som ny president kommer många frågor att ställas om hur andra länder ska kompensera för den skada han kan orsaka.

En av dagarna på COP29 ägnades åt städer och stadsmiljö. Två viktiga deklarationer publicerades: COP29:s Map Declaration for Resilient and Healthy Cities och COP29:s Declaration on Enhanced Climate Action in Tourism. I den förstnämnda efterlyses sektorsövergripande samarbete för att skapa inkluderande, hållbara och klimattåliga städer. I deklarationen betonas vikten av hållbara stadstransporter, grönt byggande, naturbaserade lösningar och klimatfinansiering.

Parallellt har det globala borgmästaravtalet för klimat och energi introducerat ett paket med nya partnerskap och resurser för att påskynda klimatåtgärder på flera nivåer. Detta initiativ stöder klimatfinansiering, dataanvändning och innovation i städerna för att göra det möjligt för städerna att genomföra sina klimatplaner. Urbaniseringsdagen belyste hur brådskande det är att ta itu med klimatutmaningarna på stadsnivå.

Stadsförvaltningar, stadsplanerare och många relaterade yrkesgrupper kommer att fortsätta att arbeta för att uppnå klimatmålen. Och även om avtalet vid COP29 var en besvikelse är det fortfarande bättre än inget avtal alls.

Läs mer om hur klimatfinansieringen kan ökas från miljarder till biljoner.