En drivkraft behöver alltid en riktning
Den pågående coronaviruspandemin och de därmed sammanhängande nedstängningsrestriktionerna gör mobila enheter till hemarbetarens bästa vän. Men kommer covid-19 att påskynda digitaliseringen på lång sikt? Ja, säger vår författare Wolfgang Höhl, men vi kommer att bestämma vilken riktning den tar. Han är universitetslektor i 3D-datorgrafik och xR-teknik vid Münchens tekniska universitet.
Ni känner säkert alla till den här interaktiva grafiken mycket väl. Det är en realtidsvisualisering av den globala spridningen av coronaviruset från Johns Hopkins University i Baltimore. Den här interaktiva kartan skapades med ArcGIS Online. Som arkitekt och planerare känner du säkert till liknande GIS-program som också kan användas för att samla in, organisera och visualisera andra rumsliga data. Den här grafiken bearbetar data och visualiserar processer för slutanvändaren. Denna globalt delade information hjälper oss också alla att rädda liv.
Den nuvarande pandemin påskyndar digitaliseringen. Denna åsikt delas inte bara av förbundsminister Andreas Scheuer (1). Dr Stefanie Hubig, ordförande för den ständiga konferensen för utbildnings- och kulturministrarna, förväntar sig också ett uppsving för digitaliseringen i skolorna (2). Men det finns också kritiska röster. I en petition till de tyska utbildnings- och kulturministrarna kräver Tina Uthoff, lärare i München, „ett slut på distansundervisning“ (3). Alla familjer kan inte garantera samma omsorgsnivå och är utsatta för stora påfrestningar. Jag blev mycket mer berörd av nyheten om att en grossistmarknad för catering och detaljhandel i München nu levererar mat till äldre och matbanker med hjälp av taxichaufförer. Ett logistiskt program förser taxichaufförerna med optimerade rutter. De avgörande faktorerna här är en briljant idé, ett uppdrag och en riktning. En push behöver alltid en riktning.
Några vägledande principer för digital omvandling går tillbaka till 1990-talet. Mark Weiser (1991) använde termen „ubiquitous computing“ för att beskriva den allestädes närvarande och tillgängliga mobila användningen av rumslig information utan synliga gränssnitt och slutenheter (4). Neil Gross (1999) förväntade sig „att spontana datornätverk kommer att uppstå i framtiden och bilda en ‚gigantisk digital varelse'“. (5) Han beskrev dagens Internet of Things (IoT).
En telefon i en liggande trädstam, någonstans ute i naturen
„Pervasive computing“ och „ambient intelligence“ beskriver också relaterade ämnen idag, om än med olika inriktningar. (6) Ambient intelligence handlar om intelligenta system som är inbäddade i miljön och som stödjer användarna i deras aktiviteter. I motsats till rent kommersiella överväganden står här ofta sociala och processuella frågor i centrum. Till dessa ämnen hör också „smarta städer“ och „smarta hem“.
De viktigaste egenskaperna hos ubiquitous computing är att hårdvara och användargränssnitt försvinner, att det digitala systemet är anpassningsbart och självorganiserande, automatisk kontextuppfattning, allestädes närvarande information samt globala och lokala nätverk. Jag minns med glädje ett foto av Archigram från sextiotalet. Det visar en telefon i en liggande trädstam, någonstans ute i naturen.
Kommersiella intressen eller hållbara fördelar?
„Den digitala omvandlingen genomsyrar alla livsstilar, individuella och kollektiva beslutssituationer och påverkar hur stadsrummen i Europa förändras på lång sikt.“ (7)
Alain Thierstein, professor i rumslig ekonomi vid Münchens tekniska universitet, nämner också betydelsen av strukturen för kreativa och produktiva processer. Han betonar individens nödvändiga tekniska kompetens (digital literacy (8)) för att kunna ta ansvar, utvärdera situationer och anpassa sig till den nya miljön. Han är också engagerad i frågan om typ och ursprung för data, dataanalys och bildbehandlingsprocesser. Och han ser olika nivåer av digital transformation beroende på de inblandade aktörernas struktur och storlek.
Kommer Covid-19 att påskynda digitaliseringen? Till viss del, ja. Investeringarna kommer att visa vilken riktning vi vill ta. Om vi vill fortsätta att driva övervägande kommersiella intressen eller snarare se de hållbara fördelarna med en solidarisk gemenskap i en hälsosam och fungerande miljö.
Vad är det för värld vi vill leva i?
Den tekniska utvecklingen uppfyller redan många framtidsscenarier. Även om vi inte är långt ifrån de digitala systemens anpassningsförmåga och självorganisering, är det fortfarande långt kvar till automatisk kontextmedvetenhet och heltäckande standarder. En solid, global ideell organisation skulle också vara önskvärd för att göra högkvalitativa data öppet tillgängliga. FN:s världsmeteorologiska organisation har tillhandahållit väderdata i 70 år.
Den nuvarande krisen är ett tillfälle för nya idéer, för en förnuftig omstrukturering av kreativa och produktiva processer. Det handlar dock inte bara om att investera i infrastruktur och digital kompetens. Först och främst krävs det ett framgångsrikt mellanmänskligt samarbete, exakt samordning och snabb kommunikation. Det är upp till oss att bestämma hur vi gör detta. Frågan kvarstår – vilken typ av värld vill vi leva i?
Författare och källor
Wolfgang Höhl är universitetslektor i 3D-datorgrafik och xR-teknik vid Münchens tekniska universitet. Han är en registrerad expert för Europeiska kommissionen, har framgångsrikt deltagit i nationella finansieringsprogram och arbetar som expert. Som arkitekt har han en mångårig professionell bakgrund inom hållbara energikoncept, datorstödd arkitektonisk design, 3D-visualisering och solsimulering.
(1) Scheuer: Digitaliseringen får ett uppsving som var otänkbart för bara några veckor sedan, i: Deutschlandfunk från 2020-03-24.
(2) KMK:s ordförande förväntar sig ett uppsving för digitaliseringen i skolorna, i: Deutschlandfunk från 2020-03-23.
(3) Schmidt, P.; Ebner, S. (2020): Framställning mot distansundervisning, i: Münchner Merkur nr 71 från 2020-03-25, s. 16
(4) Weiser, Mark (1991): The Computer of the 21st Century, i: Scientific American 265 (3)
(5) Gross, Neil (1999): The Earth Will Don An Electronic Skin, i: Bloomberg Business den 30 augusti 1999(senast hämtad 2020-03-24)
(6) Wiegerling, Klaus (2008): Ubiquitous Computing als konkrete Utopie, i: Grimm, Petra; Capurro, Rafael (red.): Informations- und Kommunikationsutopien, Franz Steiner Verlag, Stuttgart. S. 15-35
(7) Thierstein, A. (2018): Digital transformation in urban space, i: Stadt Bauwelt nr 219 / 19.2018 – Digital City, s. 32-35
(8) Schüller, K.; Förster, A. (2017): Digital literacy for the city, i: Information on spatial development 1 (2017), s. 108-121