Hur skapar man en kvalificerad designplan för öppna ytor? Bdla har publicerat en handbok om planeringsinstrumentet för planerare, hantverkare, byggföretag och kommunala företrädare.
En bedömning av den kvalificerade planen för utformning av öppna ytor
Bygglov för byggnader är underkastade tydliga regler. Men när det gäller friytor är det ofta inte riktigt lika tydligt. Det är i alla fall vad Stephan Lenzen, landskapsarkitekt och ordförande i bdla, betonar i förordet till den här skriften. Aspekter som rekreationsområden i närheten av bostadsområden, klimatanpassning eller artskydd behandlas ofta bara i förbigående. Detta är inte bara beklagligt ur planerarnas synvinkel. Även godkännandemyndigheterna saknar kontrollmöjligheter. Som ett lämpligt planeringsinstrument finns redan den kvalificerade planen för utformning av öppna ytor. Om denna används redan i början av planeringsprocessen kan frågor som rör öppna ytor beaktas i planeringsprocessen. En tidig planeringsdialog med hjälp av den kvalificerade planen för utformning av öppna ytor gör det dessutom möjligt för de inblandade att nå bättre överenskommelser. Och på så sätt förhindra förseningar i godkännandeprocessen. Och minska upprepade designkorrigeringar. Planeringsinstrumentet är därför av stor betydelse. Det är därför som bdla nu har publicerat en arbetshandledning om just detta ämne.
Innehållet i handledningen
Vägledningen behandlar olika aspekter av den kvalificerade planen för utformning av öppna ytor – förkortat FGP. Stephan Lenzens inledning följs av en lista med skäl som talar för att en sådan plan bör upprättas. Därefter följer en diskussion om vilket innehåll och vilka beskrivningar som ska ingå i FGP. I nästa kapitel ger broschyren information om avgränsningen av förmåner och ersättningar. Broschyren avslutas med rekommendationer från den praktiska tillämpningen. Bilagan är också till stor hjälp. Här hittar du fallstudier och checklistor som kan användas av planerare och godkännandemyndigheter.
Goda skäl till förmån för den kvalificerade planen för utformning av öppna ytor
Som redan framgår av förordet finns det många goda skäl till att ta en närmare titt på FGP. Den har t.ex. en samlande funktion för friytefrågor. Genom att kommunicera dessa i ett tidigt skede kan synergier och konflikter identifieras och hanteras. Detta leder till bättre tids- och kostnadshantering under hela planeringsprocessen. Detta gäller både för samarbetet mellan landskaps- och byggnadsarkitekter och för samordningen med tillsynsmyndigheterna. Förutom de interna procedurfördelarna gynnas även själva planeringen av stads- och friluftsområden. Genom att fokusera på miljöhänsyn – både animerade och inanimerade – främjas en klimatvänlig och ekologiskt hållbar design. Detta beror på att frågor som artskydd och biologisk mångfald beaktas redan från början. Och inte bara tas upp efter att projektet har slutförts. Denna holistiska designstrategi leder också till bättre acceptans av byggprojekt. Och säkerställer mer beboeliga utrymmen för människor, flora och fauna.
Korrekt presentation och nödvändigt innehåll
Den potential som ligger i att utarbeta en kvalificerad designplan för öppna ytor är uppenbar. Handledningen innehåller ett separat kapitel om det korrekta förfarandet. Här förklaras det nödvändiga innehållet och illustrationerna. I princip är det en situationsplan över fastigheten som ligger till grund för FGP. Denna har vanligtvis en skala på 1:100 eller 1:200 och visar den planerade utvecklingen och andra strukturer. Den innehåller också information om tillfartsvägar och marknivåer. Förutom den planerade bebyggelsen ska även befintliga byggnader och planerade rivningsåtgärder redovisas. För tydlighetens skull presenteras denna information ofta i en separat som-byggt- och rivningsplan. Befintliga träd ingår i presentationen – vart och ett med uppgifter om antal, trädart, höjd, stamomkrets och krondiameter i en separat trädlista. I enlighet med planeringen ska det också anges vilka träd som ska bevaras, vilka träd som föreslås fällas och vilka nya träd och buskar som ska planteras.
Ytterligare innehåll beroende på projektkrav
Förutom träd och buskar måste grön- och planteringsytor visas. Dessutom ska grönska på underbyggda områden och tak samt alla typer av fasadgrönska anges. Vegetationsytorna kontrasteras mot de asfalterade ytorna. Dessa redovisas också i planen. Beroende på projektkraven kan ytterligare detaljer behövas. Detta inkluderar till exempel information om byggplatsens layout. Men även förklarande avsnitt eller planerade artskyddsåtgärder samt illustrationer av projektets tätningsgrad. Dessutom är det viktigt att ta med befintliga och relevanta underlag (utvecklings- och landskapsplan) vid utarbetandet av masterplanen. Innehållet i planen gäller generellt, men presentationsmetoden kan variera något från delstat till delstat. För mer detaljerad information i detta avseende bör byggbestämmelserna i respektive förbundsstat konsulteras. När allt obligatoriskt innehåll har sammanställts lämnas FGP in som en del av bygglovet.
Ersättning för planen för utformning av öppna ytor
Förutom innehållet i planen bör ersättningen för tjänster för planerare också vara av intresse. Handledningen ger också information om detta. Framtagandet av en plan för gestaltning av öppna ytor kan faktureras på olika sätt. I grund och botten är det en kombination av servicefaserna 1-4 i HOAI. Följaktligen är det ganska vanligt att fakturera med hjälp av HOAI-beräkningsavgiften. Alternativt är ersättning via en schablonavgift möjlig. Beroende på kraven kräver utarbetandet av FGP olika djupgående analyser av design och ekologiska aspekter. Det är därför tillrådligt att lämna in en konkret specifikation av tjänsterna före uppdraget. Baserat på detta kan lämplig avgift fastställas.
Stöd för en standardiserad reglering
Sammanfattningsvis rekommenderar bdla en rikstäckande tillämpning av FGP. Detta beror på att det för närvarande inte finns någon landsomfattande förordning som kräver att en plan för utformning av öppna ytor lämnas in. Istället har de enskilda delstaterna sina egna specifikationer för vilket innehåll som måste finnas med i situationsplanen för bygglovsansökan. Bremen har t.ex. andra riktlinjer än Bayern. Detta leder inte bara till förvirring och merarbete för planerarna, eftersom de ofta måste sätta sig in i de delstatsspecifika kraven på nytt. Dessutom bortser man från fördelarna med ett standardiserat FGP-förfarande. Med den nya handledningen kan bdla ha gett en impuls till att erkänna FGP som ett instrument. Och använda det oftare i framtiden för att bidra till en högkvalitativ utveckling av områden.
Du kan också läsa mer om bdla:s klimatkrav här: Klimatanpassning.