Den 5 april strömmade 50.000 människor genom Olympiaparken runt Olympiastadion i London för invigningen av den södra delen av Queen Elizabeth Olympic Park. Den norra delen öppnades förra sommaren. Bara ett och ett halvt år efter sommarspelen 2012 överlämnades parken helt och hållet till allmänheten för användning. Intresset var stort, precis som förväntningarna på tiden efter de olympiska spelen var enorma. När allt kommer omkring hade London redan i sin ansökan annonserat „arvet“ för folket och staden. London 2012 skulle gå till historien som de hållbara spelen.
22.11.13 Flygfoto över Queen Elizabeth Park som visar de senaste förändringarna. Bild av Anthony Charlton för LLDC.
Som alltid när det gäller att bedöma om stora investeringar har lönat sig finns det olika läger. I en rapport som publicerades av Londons borgmästare i juli 2013 lovordades den påskyndade stadsförnyelsen i östra London, den ökade entusiasmen för idrott bland befolkningen och ett starkt uppsving för ekonomin. I en rapport från överhuset i november påpekades å andra sidan att det olympiska arvet höll på att gå i stå på grund av tvister om stora projekt och att det bara fanns små tecken på ökad idrottsentusiasm bland Londonborna. Kostnaden på knappt elva miljarder euro för sommarspelen i London framstår som ett fynd jämfört med årets vinterspel i ryska Sotji, som kostade 37 miljarder euro. Det är dock inte de absoluta siffrorna som räknas, utan vad man får för pengarna.
London tog OS som en möjlighet att ge ett rejält lyft till östra London, som sedan länge är utpekat som ett stadsförnyelseområde. Den största långsiktiga fördelen för staden är förmodligen att Olympic Delivery Authority (ODA) har tagit bort industriavfall och lämningar efter de tyska flygräderna under andra världskriget, dragit kraftledningar under jord och skapat 80 hektar parkmark runt floden Lea på en yta av två och en halv kvadratkilometer. „Det tog bara fem år att förvandla ödemarken och kloakerna till perfekt användbar mark. Om den privata sektorn hade gjort det hade det kanske tagit 50 år“, säger Tony Travers från London School of Economics.
Många gamla och nya attraktioner ska nu se till att parken, som ritats av James Corner Field Operations, blir en mötesplats och ett centrum för de närliggande stadsdelarna. Tidningen The Guardian klagar på att parkens design är för mycket, för högljudd och för inkonsekvent – en „Disneyversion“ av High Line, också den ritad av James Corner. Endast planteringarna av holländaren Piet Oudolf är ett behagligt återhållsamt parkelement. De som är mindre plågade av estetiska magsmärtor kan nu njuta av att simma varv i Aquatics Centre designat av Zaha Hadid, eller snurra på tunna däck i Velodromen. För att inte förlora en park ur sikte som är lika stor som Hyde Park och Kensington Gardens tillsammans kan man klättra upp i den 115 meter höga ArcelorMittal Orbit. En garanterad vidsträckt utsikt.
Sommaren 2012 presenterade vi Queen Elizabeth Olympic Park i samband med att den färdigställdes.
Plats: Google Maps

