Modernismen har dödat våra städer. Den berövade utrymmena deras multifunktionalitet och därmed stadslivet en avgörande kvalitet. Sophie Wolfrum, f.d. professor i stadsplanering, och hennes 66 medförfattare kallar denna kvalitet hos multifunktionella utrymmen för fri och spontan användning för porositet. Enligt författarna är det nödvändigt att förstå detta koncept för att skapa en progressiv urban agenda.
Begreppet porositet
Publikationen hänvisar till en essä av Walter Benjamin och Asja Lacis från 1925, där idén om den porösa staden uppstod som en litterär metafor. Författarna använde begreppet för att beskriva den livliga karaktären hos staden Neapel. Detta är resultatet av sammansmältningen av det sociala och det fysiska stadsrummet. År 2018 publicerade arkitekturfakulteten vid Münchens tekniska universitet boken „Porous City: From Metaphor to Urban Agenda“ av Wolfrum. På 300 sidor försöker samlingen av 62 essäer – vissa skrivna av författarteam – klargöra vad konstruktionen av porositet innebär för stadsplanering.
Författare från olika yrkesområden som stadsplanering, arkitektur, landskapsarkitektur och konst delar med sig av sina tankar om porositet. Ibland illustreras ämnena med bilder, oftast fotografier. Texterna är indelade i sex kategorier. Först följer reflektioner kring begreppet, ämnena arkitektur och stadsplanering, rumslig produktion och handling. Författarna tar sedan upp stadsplanering och reglering, urban territorialitet och strategier samt hur porositet kan erkännas.
I boken förklaras inte bara begreppets ursprung. Författarna relaterar den också till arkitektur och stadsplanering. Detta gör det lättare att förstå. Essäerna bidrar till att utveckla typologier och en agenda för urban praktik utifrån den ursprungliga metaforen. Arbetet är särskilt övertygande i sin noggranna undersökning av hur porositet uppstår och hur den kan främjas i offentliga stadsrum. Det beskriver också de tillhörande grundläggande, oumbärliga kvaliteterna för staden.
Bokens målsättning
Ett av syftena med boken var att undersöka ämnet ur olika perspektiv. Med tanke på författarnas olika discipliner har detta uppnåtts. Mer än en text av en sociolog skulle dock ha berikat diskussionen ännu mer. Ämnet är också starkt kopplat till sociala processer. Med en bakgrund inom landskapsarkitektur verkar frågan om porositet vara en självklarhet. Detta blir tydligt när man tittar på de uppsatser som skrivits av landskapsarkitekter. Det väcker frågan om porositet överhuvudtaget är ett viktigt begrepp. Sammanfattningsvis håller boken vad den lovar och föreslår en agenda för morgondagens porösa stad.
Publikationen erbjuder en begriplig undersökning av begreppet porositet, dess ursprung och dess betydelse för dagens stadsplanering. På grund av ämnets tvärvetenskapliga karaktär rekommenderas denna bok också för alla berörda yrkesgrupper. Den uppmuntrar till reflektion över vad som utgör stadslivet, var dess kvalitet ligger och hur de olika yrkesgrupperna måste arbeta tillsammans för att göra rättvisa åt komplexiteten i en porös stad.
Texten skrevs inom ramen för „scientific writing workshop landscape architecture“ vid TUM Chair ofLandscape Architecture and Transformation under ledning av professor Udo Weilacher. Som en del av seminariet väljer studenterna ut speciallitteratur och arbetar tillsammans med individuella bokrecensioner.
Också intressant: boken „Stadtstrukturen im Stresstest“. Läs vår recension här.