Dresden: smart kyld

Sedan återföreningen har efterfrågan på bostadsyta i Dresden ökat med en tredjedel. Därför har den sachsiska delstatshuvudstaden byggt en hel del – med negativa konsekvenser för gamla industriområden och stadsgrönska. Ökad förtätning och hårdgörning samt minskande grön- och friytor skapar nya värmeöar. Sedan några år tillbaka förlitar sig Dresden dock på hjälp från AI som komplement till konventionella åtgärder som t.ex. avtätning.

Dresdens stadsfullmäktige har under många år arbetat med klimatförändringarna och de nödvändiga förändringarna. I likhet med Frankfurt am Main ska till exempel gröna fasader bli obligatoriska i framtiden – men bara för nya byggnader och för stora, fönsterlösa fasader med en yta på över 25 kvadratmeter. Detta är dock inte tillräckligt för de mycket varma somrarna, den extrema grundvattentorkan och den höga brandrisken i östra Sachsen, Elbedalen och Dresden. De värmeböljor som nu inträffar varje år orsakar redan hälsoproblem för många människor och skador på den gröna infrastrukturen.

Ändå har Dresden gjort sig känd som en stad som modigt står upp mot värmen: Som modellstad är den efterfrågad i hela landet på grund av sin expertis. Detta beror på stora slutförda studier som „Regklam“ om regional klimatanpassning, det nuvarande forskningsnätverket „HeatResilientCity“, som fick det tyska hållbarhetspriset 2022, och utmärkelser som priset för „Dresden baut Grün“ som en klimataktiv kommun 2020.

Enligt miljöborgmästaren Eva Jähnigen är Dresden tekniskt sett väl positionerat när det gäller att anpassa sig till värmen. Det som fortfarande saknas är implementering i vardagen i staden, eftersom många åtgärder inte får tillräckliga resurser för att kunna genomföras i praktiken över hela linjen. „Klimatanpassning måste bli en del av våra offentliga tjänster och en obligatorisk uppgift. Allt som byggs nytt måste utformas enligt dessa kriterier“, säger Jähnigen.

En praktisk anpassningsåtgärd i Dresden är värmeskydd som en del av renaturaliseringen av flod- och bäckfåror i staden. Enligt överborgmästaren Dirk Hilbert (FDP) har Dresden investerat flera miljoner euro i dessa projekt under de senaste åren. Det är dock svårt att hitta mer detaljerad information – och den långvariga torkan orsakar problem även för de renaturerade floderna. Därför kan de inte som önskat bidra till att minska värmeöarna i staden under varma perioder.

Dresden vill också positionera sig som en svampstad och omorganisera regnavrinningen. Staden ska inte bara vara förberedd på värme, utan även på kraftiga skyfall. Åtgärder som att öppna upp hårdgjorda ytor, fördröjningsmagasin, diken och cisterner gör att staden kan ta upp regnvatten lokalt istället för att leda bort det. Fler grönområden kan också bidra till att kyla ner staden.

I ett pilotprojekt i Dresdens Südpark testas redan hur regnvatten kan optimeras för att sippra bort. För stadens nya tekniska stadshus, som förverkligats av Ed. Züblin och Dressler Bau, planeras en cistern med en kapacitet på tio kvadratmeter, som ska användas för att vattna grönområden och träd. Stadens parkeringsregler föreskriver redan nu att parkeringsplatser ska anläggas med gräsbevuxen marksten så att de blir vattengenomsläppliga. För var femte parkeringsplats ska det planteras ett träd i parkeringshuset. I framtiden ska även busshållplatserna förses med gröna tak.

Ett innovativt projekt inom stads- och transportplanering pågår också i Dresden: KLIPS är en AI-baserad informationsplattform för lokalisering och simulering av värmeöar. Plattformen ska göra det möjligt att lokalisera värmeöar i realtid med hjälp av ett lokalt sensornätverk och artificiell intelligens. Det ska också vara möjligt att göra en prognos för att i god tid kunna identifiera och avvärja risken för värmeöar.

KLIPS bygger till stor del på befintliga data, t.ex. data från pilotstäder och satellitdata från Sentinel-flottan inom Copernicus jordobservationsprogram. Nya sensornätverk i Dresden och Langenfeld är avsedda att öka den rumsliga upplösningen av dessa data så att lokalt tillförlitliga mätdata kan erhållas. Dessa mäter permanent temperaturerna på särskilt temperaturkänsliga platser i stadsområdet.

Data från KLIPS kommer också att användas för att träna AI-algoritmerna som en del av maskininlärningen. Detta kommer att göra det möjligt att bedöma konsekvenserna av bygg- och transportplanering för värmeöar och effekterna av planerade åtgärder för att minska värmeöar.

KLIPS ska enligt planerna starta våren 2023. Fram till dess planerar staden Dresden att distribuera 300 temperatursensorer över hela staden. Systemet kommer att vara i drift åtminstone fram till 2026 och ge viktig information om värmeöar i staden. Den federala regeringen finansierar projektet med 2,3 miljoner euro från ministeriet för digitalisering och transport fram till 2024. De deltagande projektpartnerna ger också sina egna bidrag.

Förhoppningen med KLIPS är att det ska bli ett integrerat verktyg för bygg- och transportplanering. Projektet syftar till att skapa ett datagrundlag för att förutse den lokala värmesituationen. Förutom de 300 sensorerna kommer även satellit-, fastighets-, väder- och klimatdata att komplettera databilden. Olika tillämpningar kan härledas från denna digitala modellering. Det kan t.ex. handla om ett värmevarningssystem för att informera allmänheten på ett mer målinriktat sätt vid extrema temperaturer.

Baserat på databasen ska staden också kunna uppskatta hur vattendrag, skuggning, fasadgrönska, träd och ytdesign påverkar det lokala mikroklimatet. KLIPS skulle därmed kunna användas vid utformningen av allmänna gator, torg och parker, liksom vid hållplatser för lokaltrafiken och i frågan om eventuell grönska på järnvägsspår.

Förutom staden Dresden är flera andra aktörer involverade i KLIPS: Software AG, ERGO Environmental Institute, German Aerospace Centre, Fraunhofer Heinrich Hertz Institute, Institute for Information Systems vid Hof University of Applied Sciences, Leibniz Institute of Ecological Urban and Regional Development samt företagen Pikobytes, terrestris och meggsimum. Staden Langenfeld i Rhenlandet är också en pilotkommun inom forskningsprojektet.

Som pilotstad och ledande tysk stad inom värmeåtgärder är Dresden också involverad i EU:s MAtchUP-program. Detta modellprogram för hållbar stadsutveckling undersöker hur smarta stadsapplikationer kan ge intelligenta lösningar för stadsomvandling. Valencia och Antalya deltar också i detta program.

De första resultaten från KLIPS väntas med spänning. När allt kommer omkring kan data i kombination med artificiell intelligens ge ett betydande bidrag till att anpassa sig till framtidens varmare temperaturer och bland annat skydda Dresdens invånares hälsa samt stadens flora och fauna.

Dessutom är det dock nödvändigt att vidta åtgärder för att mildra konsekvenserna av klimatförändringarna så snabbt som möjligt. Projekt med en bredare vision för klimatskydd, som t.ex. avsevärt förbättrad energieffektivitet inom byggsektorn eller konsekvent grönare tak i staden, saknas fortfarande i Dresden – liksom i nästan alla andra större städer.

Mer om detta ämne i G+L 06/23.

Publicerad som en del av det internationella initiativet Beat the Heat.