Under ett besök i depån för porslinssamlingen vid Staatliche Kunstsammlungen Dresden (SKD) upptäckte Regina Krahl, specialist på kinesisk keramik, en extremt sällsynt Ru-skål från Norra Songdynastin (960-1127) i Kina
Ru-skålen kommer inte från Korea, som tidigare antagits, utan från den norra Songdynastin (960-1127) i Kina. Foto: Dresdens statliga konstsamlingar/Paul Kuchel
Under ett forskningsprojekt om det historiska innehavet av östasiatiskt porslin i porslinssamlingen hos Staatliche Kunststammlungen Dresden (SKD) har en extremt sällsynt kinesisk Ru-skål upptäckts. Skålen härstammar inte från Korea, som man tidigare antagit, utan från den norra Songdynastin (960-1127) i Kina.
Tillsammans med över tjugo internationella experter, bland annat från Kina, Japan, Taiwan, Nederländerna, Storbritannien och USA, utvecklar Staatliche Kunstsammlung Dresden en digital katalog över porslinssamlingen. Regina Krahl, en världsberömd specialist på kinesisk keramik, besökte depån i Dresden i början av 2020 och registrerade den ganska oansenliga, smala skålen, vars betecknande enkla elegans och skönhet ligger i kvaliteten på hantverket, färgens intensitet och glasyrens lyster.
„Bland den stora mängden kinesisk keramik från alla perioder är Ru-keramiken den mest sällsynta och har alltid ansetts vara den yppersta av alla. Detta beror inte bara på deras enkla skönhet, utan framför allt på deras historiska betydelse. Mindre än hundra exemplar har överlevt i världen och varenda ett har registrerats och publicerats. Denna skattkammare växer egentligen inte“, förklarar Regina Krahl. „“Fyndet“ i Dresden är därför inte bara en spännande upptäckt för mig personligen, utan också av stort internationellt intresse. Att nu hitta ett Ru-föremål i ett tyskt museum ökar betydelsen av de lokala kinesiska samlingarna som helhet, men det är särskilt glädjande att Ru-skålen från Dresden är en exceptionellt bra representant för sin genre och håller högsta kvalitet bland Ru-keramik.“
Skålen är troligen gjord för att tvätta borstar i. Den har en diameter på 13 cm, en rak kant och står på en smal, utåtböjd fot. Den återhållsamma blågröna glasyren med krackeleringar som är typiska för Ru-keramik påminner om flisad is.
Skålen ingick ursprungligen i läkaren Oscar Rücker-Embdens samling, som förvärvade den under en vistelse i Kina 1913-1914. År 1927 köptes den av Ernst Albert Zimmermann, dåvarande chef för porslinssamlingen, och blev en del av Dresdens samling av kinesisk och koreansk keramik. Ernst Zimmermann ansågs vara en internationellt respekterad kännare av östasiatiskt porslin och tack vare sin expertis inom området och sina goda internationella kontakter kunde han tidigt förvärva en enastående samling tidig kinesisk keramik till porslinssamlingen.
Ru-keramiken producerades endast under en mycket kort period om cirka tjugo år. Idag finns endast ett fåtal bitar bevarade. Materialet brändes i en av de fem berömda ugnarna under Songdynastin. På grund av att Ru-keramiken är så sällsynt har skålen i Dresdens porslinssamling länge ansetts ha sitt ursprung i Korea mellan 900- och 1200-talet. Koreanska porslins- och keramikföremål från denna period är mycket lika Ru-pjäser och det är ofta svårt att skilja dem åt.
Redan 2018 påpekade anställda vid Palace Museum i Peking möjligheten att skålen från Dresden kunde vara ett Ru-föremål. Detta antagande har nu bekräftats av Regina Krahl. Föremålet i SKD:s porslinssamling är därmed den 88:e Ru-pjäsen som hittills är känd.
„Vi visste förstås att porslinssamlingen från Dresden rymmer värdefulla och i vissa fall okända skatter. Men att en av de legendariska Ru-keramikerna finns med bland dem är en verklig sensation. Skålen är en av de allra första keramikföremålen som skapades exklusivt för det kinesiska kejsarhovet för mer än 900 år sedan. När inkräktare kort därefter drev Songdynastin in i södra Kina blev Ru-keramiken omedelbart efter sin tillkomst ett mytiskt laddat minne av ett idealiserat förlorat förflutet. Än i dag betraktas de som ikoner för den kinesiska kulturen, men på grund av deras stora sällsynthet är det bara ett fåtal som kan beundra dem i original eller till och med kalla dem sina egna. Den historiska skålen passar perfekt i Dresden, där August den starke samlade den största samlingen av kinesiskt porslin utanför Asien“, säger Julia Weber, chef för porslinssamlingen.