29.01.2026

Trick

En titt in i Wiens skattkammare

Det är sällan man får se så många skatter på en och samma plats som i det kejserliga skattkammaren i Wien. Den habsburgska kungafamiljens viktigaste skatter visas här med majestät och vördnad och symboliserar de österrikiska monarkernas makt och prakt. En rundtur i utställningen.

Den kejserliga skattkammaren är en del av Hofburg i Wien, det monarkiska centrumet för Habsburgarna, som har regerat sedan senmedeltiden. Här visas föremål från tusen år av europeisk historia, uppdelade i den världsliga och den kyrkliga skattkammaren, som är rumsligt sammankopplade. Här förvaras det tysk-romerska rikets insignier och juveler, varav en del tillkom senare under Napoleonkrigen för att skydda dem från franska trupper.

Det österrikiska kejsardömets insignier. Foto: Alexander Löwen
Vaggbädd för kungen av Rom, Paris 1811, silverförgyllt, guld, pärlemor, sammet, siden och tyll med guld- och silverbroderier. Foto: Alexander Löwen
Vy in i flygeln till Wiens finansministerium. Foto: Alexander Löwen
Guldros, Guiseppe och Pietro Paolo Spagna, Rom, 1818/19, guld, basplatta: Verde antico. Foto: Alexander Löwen
Diamantsabel, turkisk, 1650-1700, infattad med diamanter: Wien, ca 1712, Damaskusstål, guld, silver, delvis förgyllt, diamanter, trä, läder. Foto: Alexander Löwen
Detalj av den turkiska diamantsabeln. Foto: Alexander Löwen
Kejsarsvärdet, 1000- och 1100-talen, olivträ, guldplåt, emaljerade plattor, granater, pärlor (förlorade). Klinga: stål, pommel och tvärslå: lätt förgyllda, grepp: omlindat med silvertråd. Foto: Alexander Löwen
Del av den kyrkliga skattkammaren i Wien. Foto: Alexander Löwen
Potens (vapensköld) för herald av orden för det gyllene skinnet, holländsk, ca 1517, guld, emalj. Foto: Alexander Löwen
En av de många regalier som visas upp. Foto: Alexander Löwen
Mässregalier för orden av det gyllene skinnet, Tunicella, Burgund, ca 1425-1440, broderi på linnebotten, metall- och silkestrådar, pärlor, sammet. Foto: Alexander Löwen
En riktig publikdragare: Kejsarkorset, daterat ca 1024, centrum av ekträ, tyg, guldplåt, ädelstenar, antika ädelstenar, pärlor; bas och sidor: Niello, järntapp för användning som kors; bas: silver, förgylld, emalj. Foto: Alexander Löwen

Skatterna är utställda i diffust upplysta utställningsrum: ofta finns det bara enskilda vitrinskåp som är utrustade med LED-lampor som lyser upp skatterna inuti så att de sticker ut visuellt från den sparsamt upplysta omgivningen. Atmosfären här är mystisk och bara rundvandringen i utställningen är som att resa tillbaka i tiden till den habsburgska dynastins historiska värld. Man vågar knappt säga ett ord, som om allt guld och all prakt skulle paralysera besökarna i deras hängivenhet. De går från vitrinskåp till vitrinskåp i tystnad och förundran. Framför skatter som kejsarkorset bildas klungor av människor som granskar de dyrbara materialen bestående av ädelstenar, antika ädelstenar, pärlor och förgyllt silver.

Den habsburgska skattkammarens innehav utgjorde grunden för samlingen på Kunsthistorisches Museum i Wien. Under sin regeringstid verkade Maria Theresia för att skatterna skulle omorganiseras och bevaras, lät tillverka magnifika vitriner i valnöt och gav allmänheten tillträde till dem, om än endast i ett litet antal och till det höga priset av 25 gulden. Än idag kostar en inträdesbiljett till skattkammaren tolv euro, vilket gör det till ett ganska dyrt museibesök, men med tanke på prakten och den uppskattade rikedomen är det priset för att bevara och vårda ett värdefullt förflutet som man inte stöter på i denna form varje dag.

Konstkammarföremål är också omslaget till RESTAURO 1/2017. I det här numret kan du läsa om restaureringen av en värdefull skalbägare och lära dig mer om cistercienserklostret i Wiener Neustadt.

Nach oben scrollen