Den akademiska världen lever på professorer som är upptagna med att undervisa under terminstid och utforska världen under sin välförtjänta forskningstermin. Deras resultat och rapporter resulterar i publikationer som jag sällan får ta del av. Detta är ett undantag. Catrin Schmidt undervisar i landskapsplanering vid TU Dresden. Under 2011 reste hon till Östafrika, Polynesien och Australien, där hon studerade kulturlandskap och trender i landskapsförändringar. Hon tittade under ytan och sökte svar på frågan: Vad är det som gör landskap till vad de är idag? Hon var mindre intresserad av den klassiska vetenskapliga kategoriseringen av landskapsanalyser än av de aktörer och antropogena processer som ligger bakom landskapets utveckling och omvandling.
Berättelserna återspeglas i essäer om landskapets omvandling, som skulle kunna kategoriseras som vetenskaplig reselitteratur. Det finns välkända representanter i denna kategori, människor som har rest med nyfikenhet. Ribban ligger högt när man nämner Carl von Linné eller Georg Forster, som reste jorden runt med James Cook. Men Catrin Schmidts bok bygger också på nyfikenhet och en känsla för sammanhang. Redan titlarna på berättelserna lockar till läsning: James Cook och hönsen på Kauai. Det handlar om utbyte av landskapsinventarier, främst djur och växter, vykortsidyller och vilda kycklingar. Särskilt fascinerande är berättelsen om tsetseflugan och dess inflytande på markförvärv och markodling, på utvecklingen av den östafrikanska savannen – och även varför zebrorna förblir opåverkade av flugan. Boken innehåller många fakta och fotnoter, men det förtar inte läsglädjen.
Catrin Schmidt: En fluga gör landskap och andra essäer.
168 sidor, häftad, Aufland Lesebuch, Aufland Verlag 2013.
ISBN 978-3-944249-00-1, 18 euro