Mer grönska längs innerstadsgatorna kan minska luftföroreningarna mer än vad som tidigare antagits, nämligen med upp till 30 procent istället för en till två procent. Det har Thomas Pugh från Karlsruhe Institute of Technology (KIT) och hans kollegor från universiteten i Birmingham och Lancaster kommit fram till i en studie. Forskarna har publicerat sina resultat i tidskriften Environmental Science and Technology. Träd, buskar och klätterväxter förbättrar luften i urbana canyoner av glas och betong, enligt studien. „Det är där föroreningarna är som störst. Den förorenade luften kan knappast ta sig ut i kanjonerna mellan gator och hus. Forskargruppen fann dock att fasadgrönska som gräs, murgröna och andra växter filtrerar luften mycket bättre än vad som tidigare antagits: I stället för upp till två procent kan de minska luftföroreningarna mer än tiofalt, enligt denna studie.
I en datorsimulering, som kartlägger den inneslutna luften och de kemiska reaktioner som påverkar koncentrationen av föroreningar i luften, jämförde forskargruppen effekterna av växter direkt på gatorna med effekterna av växter i parker eller på tak. De gröna väggarna var de klara vinnarna. Träd på gatusidan fungerade också bra, men bara på mindre förorenade gator där trädkronorna inte höll kvar den förorenade luften på marken. För att öka andelen växter i stadskärnorna föreslår forskarna bland annat gröna fasader som ett slags „gröna skyltar“.
En annan viktig fördel med sådana idéer är att de kan genomföras bit för bit, gata för gata. „Storskaliga initiativ för att bekämpa luftföroreningar – som skrotningsprogram för gamla bilar, katalysatorer eller införande av trängselavgifter – räcker inte i sig“, säger Rob MacKenzie från School of Geography, Earth and Environmental Sciences vid University of Birmingham. „Gröna väggar kan också hjälpa till: De kan rena den luft som strömmar in i staden och stannar där. Strategiskt placerade är de ett förhållandevis enkelt sätt att ta itu med problem lokalt.“ Detta förutsätter dock att växterna inte dör under de svåra förhållanden som råder i städerna, menar Thomas Pugh. „Vi måste vara ännu mer noggranna med hur och var vi planterar sådan grönska så att den inte utsätts för kraftiga drag, extrem värme eller vandalism.“ Forskarna påpekade dock inte att underhållet av fasadgrönskan i sig kräver en hel del energi. Resultaten av studien beskrivs mer i detalj på KIT: s webbplats.
Foton: che nadela/flickr.com, Nicolas Nova/flickr.com