Stadstunneln i Feldkirch ska avlasta trafiken i stadskärnan och förbättra livskvaliteten i staden. Byggnadsarbetet är i full gång. Men det finns kritik mot projektet. Läs allt om det här.
Stadstunneln i Feldkirch är tänkt att avlasta trafiksituationen i staden. Engin Akyurt via unsplash
Stadstunneln i Feldkirch har planerats under en längre tid
Historien om Feldkirchs stadstunnel började för cirka 50 år sedan. Då började de första idéerna om hur man skulle kunna motverka trängseln i Feldkirchs stadskärna att ta fart. Feldkirch, som är den näst största staden i den österrikiska delstaten Vorarlberg, har cirka 36 000 invånare. Enbart Bärenkreuzung trafikeras däremot av mellan 40 000 och 50 000 fordon varje dag. Stadsförvaltningen och invånarna har därför under en längre tid kämpat för att hitta en lösning.
Feldkirchs geografiska närhet till gränsen ledde på 1970-talet till diskussioner om att ansluta Liechtenstein till det österrikiska motorvägsnätet via en Liechtenstein-motorväg (S17). Planerna förkastades vid den tidpunkten. En tid senare på 1990-talet mötte även en planerad sluttunnel hård kritik. Projektet initierade dock en planeringsprocess där delstaten Vorarlberg, staden Feldkirch, köpingen Frastanz och Furstendömet Liechtenstein skulle komma överens om en möjlig designlösning. I slutet av processen vann den så kallade „Variant 5.3“ och valdes ut för förverkligande.
Tunnel spindel Feldkirch
Den nya stadstunneln i Feldkirch har en total längd på 3.950 meter. Fyra tunnelgrenar möts i en underjordisk rondell med en diameter på 70 meter. De fyra tillfartstunnlarna och den centrala rondellen har gett stadstunneln smeknamnet „Feldkirchs tunnelspindel“. De ansvariga förutspår att bygget kommer att minska den totala trafiken med cirka en fjärdedel. Minskningen av lastbilstrafiken kommer till och med att vara nästan 60 procent. Förutom en hållbar trafikavlastning och en minskning av buller och utsläpp hoppas staden på positiva effekter på stadsutvecklingen och livskvaliteten. Tunneldrivning går därför också hand i hand med en ökad rörlighet. De ekonomiska fördelarna med Feldkirchs stadstunnel är också obestridliga.
Kritik från miljöinitiativ
Efter att miljökonsekvensbedömningen framgångsrikt hade slutförts 2019 inleddes de första förberedande åtgärderna 2020. Sedan slutet av 2022 har den cirka 1 200 meter långa undersökningstunneln Tisis grävts ner i marken. Undersökningstunneln ska vara klar i februari nästa år och ge viktig information för byggandet av Feldkirchs citytunnel. Men trots goda framsteg i byggprocessen och trots alla goda avsikter har projektet upprepade gånger kritiserats.
Senast var det miljöinitiativet „Transform“ som kritiserade att operatörerna inte hade alla rättigheter att genomföra byggprojektet. Exempelvis kunde inte MKB-beslutet genomföras enligt rekommendationerna. Initiativet talar också om expropriationer som fortfarande pågår. Och sist men inte minst är kostnadsutvecklingen ogenomskinlig: „Kostnaderna håller på att skena iväg fullständigt och därför har befolkningen verkligen rätt att få veta vad det hela kostar“, säger Andreas Postner, talesperson för „Transform“. Initiativet kräver därför ett omedelbart stopp för byggandet.
Trygga chefer
Delstaten Vorarlberg tillbakavisar kritiken mot miljöinitiativet. Projektledaren Bernhard Braza är också övertygad. Ett avtal med markägarna är att vänta och budgeten på 300 miljoner euro kommer sannolikt också att hållas. Projektledarna är dock medvetna om byggprojektets explosiva karaktär. De försöker involvera lokalbefolkningen och andra berörda parter. Till exempel via informationscentret i Feldkirch. Med hjälp av informationstavlor, videor, en 3D-modell och en virtuell tunnelflygning ger man där insikter och försöker förmedla fördelarna för staden. Spindeltunneln planeras att öppnas 2030.
Det finns också tvister om planerade tunnlar på andra ställen – till exempel en motorvägstunnel precis intill brittiska Stonehenge.

