Vad kan vara vackrare än Pott? För att säkerställa att detta förblir fallet i framtiden kommer den internationella trädgårdsutställningen att hållas här 2027 under mottot „Hur vill vi leva i morgon?“. I novembernumret av G+L vill vi ta reda på vilka specifika rumsliga, sociala och ekonomiska utmaningar Ruhrområdet står inför just nu och om IGA har potential att påverka dessa på lång sikt. För detta ändamål kommer de viktigaste aktörerna från landskapsarkitektbyråer, stadsförvaltning och näringsliv i storstadsregionen att få komma till tals. De ger oss en inblick i var de tror att de verkliga hävstängerna finns.
Det nya G+L i november 2024! Kredit: bbz landschaftsarchitekten/Visualisering Julia Kattinger; Illustration: Laura Celine Heinemann
Mellan vision och verklighet
Den grönaste industriregionen i världen – enligt Garrelt Duin, chef för Ruhr Regional Association, är det precis vad Ruhrområdet vill bli. Den internationella trädgårdsutställningen Ruhr Metropolis 2027 (IGA) ses som en central byggsten på denna väg. Samtidigt som förberedelserna fortskrider finns det dock många kritiska röster som ifrågasätter om IGA verkligen kan åstadkomma den utlovade omvandlingen.
Kritiken mot IGA 2027: för lite konkret, för mycket iscensättning. I centrum för detta står de oklara och eventuellt alltför höga kostnaderna. Många befarar att den ekonomiska bördan kan komma att belasta städernas redan ansträngda budgetar ytterligare. Samtidigt kräver IGA en intensiv politisk vilja mellan kommunerna. Det finns en stor risk för att bristande samordning och enskilda intressenters politiska egenintresse kan äventyra det storskaliga projektet som helhet.
Modet att vara obekväm
Om vi minns IBA Emscher Park var det ett exempel på hur deltagandeprocesser och lokal identitet kan integreras i hållbar utveckling. Men dess arv verkar hittills vara mer av en skugga än en grund för IGA 2027.
Utmaningen är att hitta nya sätt för stads- och regionutveckling som främjar inte bara ekologisk utan också social rättvisa. Den strukturella förändring som Karl Ganser och Peter Latz definierade visade att hållbar förändring tar tid och, framför allt, modet att vara obekväm.
Möjlighet eller tomt löfte?
Frågan är därför: Är IGA 2027 redo att visa detta mod? Eller kommer det att förbli en symbol för storskaliga men i slutändan ihåliga marknadsföringskampanjer för städer som ytligt sett gör Ruhrområdet grönare utan att åstadkomma den strukturella förändring som är absolut nödvändig? Om IGA ska bli framgångsrikt måste det vara mer än bara ett skyltfönster. Den måste ge svar på de akuta frågorna om klimatresiliens, social sammanhållning och långsiktig ekonomisk stabilitet – och vinna förtroende hos människorna i Ruhrområdet, som ständigt drabbas av nya nedgångar i ett krisdrabbat ekonomiskt centrum, som de senaste nedskärningarna på ThyssenKrupp.
Vi befinner oss därför vid ett vägskäl. IGA 2027 kan vara en katalysator för en hållbar, deltagande och grön omvandling – eller så kan den bli en symbol för ett missat tillfälle. Tiden är knapp, och de beslut som fattas nu kommer att avgöra hur framtidssäkert Ruhrområdet faktiskt kan bli.
Tidningen finns tillgänglig här i butiken.
Vårt oktobernummer handlar om platser för tro. Läs mer om detta här.

