Frankfurt: Värmepionjär inom grönt

Under de varma somrarna 2018 och 2019 noterade Frankfurt am Main de högsta årliga medeltemperaturerna i Tyskland. Som Tysklands femte största stad står den också inför utmaningen med urbanisering. Det är känt att detta sker på bekostnad av grönområden. Staden är fortfarande väl försedd med sådana – hälften av områdena är gröna eller blå och det finns cirka 200.000 träd. Läget i Rhein-Main-bäckenet innebär dock att luftväxlingen är begränsad. Så hur reagerar Frankfurt på uppvärmningen till följd av klimatförändringarna?

Frankfurt erkänner den viktiga roll som grönt och blått spelar för att stabilisera stadens klimat. „Att anpassa sig till klimatförändringarna är den centrala uppgiften för framtida och offentliga tjänster i Frankfurt„, säger Rosemarie Heilig, chef för klimat- och miljöavdelningen. Staden anpassar de tillgängliga resurserna så att klimatanpassade åtgärder så snabbtsommöjligt kan överföras från stadsövergripande till lokal nivå.

Å ena sidan kräver detta en sund datagrund. Det är därför Frankfurt tar fram expertrapporter,modelleroch simuleringar. Till exempel sammanfattar „Climate Plan Atlas“ kunskapen om stadsklimatet i ett begripligt kartformat och fungerar som underlag för utvärderingar. Frankfurts värmehotspots är tydligt igenkännliga här: överallt där hög solstrålning, låg luftväxling och brist på grönområden möts. Det handlar främst om bankdistriktet, industriparker och vissa bostadsområden. Däremot ger grönbältet, grönområdet Main, floderna och vindarna från sydväst och nordost svalka. Å andra sidan strävar Frankfurt efter en „dubbel inre utveckling„: vidareutveckling av bebyggda inre områden samtidigt som kvaliteten på de öppna ytorna ökar. Staden samlade sin expertis redan 2008 i den myndighetsövergripande„Climate Change Coordination Group“. Detta resulterade i „Frankfurt Climate Change Adaptation Strategy 2.0“.

Sedan 2022 har Frankfurt också varit en del av programmet„Globalt hållbar kommun i Hessen“. Baserat på de sjutton hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utvecklar staden en strategi som kommer att ha en inverkan på kommunal nivå och förbättra livskvaliteten för sina medborgare. I detta syfte analyserar „Frankfurt Green City“ befintliga hållbarhetsaktiviteter och sammanfattar resultaten i en hållbarhetsrapport. På grundval av detta utvecklar staden sedan en konkret hållbarhetsstrategi.

Låt oss ta en närmare titt på åtgärderna för hållbarhetsmålet klimatskydd. Frankfurt har initierat tre instrument här. För det första anordnar energiavdelningen regelbundet idétävlingar på temat klimatskydd. För det andrafrämjarmiljöbyrån plantering av nya träd med „The Gifted Tree“ genom att ge bort ett lövträd när en fastighet köps. Som ett resultat av detta finns det redan 1.100träd. För det tredje finns det klimatfrämjande programmet „Frankfurt Freshens Up – 50 Percent Climate Bonus“. Detta stödjer hus- och fastighetsägare, företag och bostadsrättsföreningar i att genomföra klimataktivaåtgärder. Staden täcker upp till femtio procent av kostnaderna. Sådana investeringar kan omfatta gröna tak och fasader, avtätning eller till och med offentligt användbar skuggning och dricksfontäner.

År 2023 publicerade Frankfurt en riktlinje om klimatanpassad utformning av stadstorg. I framtiden ska torgen bli mer användarorienterade och erbjuda svalka under varma dagar. Medborgarna kommer att få mer att säga till om i detta sammanhang.„ Justeringsskruvar„ ska också bidra till att riktlinjerna blir lätta att implementera. Paul-Arnsberg-Platz är en referens för en sådan omgestaltning.

I kampen mot värmenvillFrankfurt också bli en „svampstad“. För detta ändamål optimerar man den grå, gröna och blå stadsstrukturen och tar hjälp av Ferdinand Ludwigs professur för grön teknik inom landskapsarkitektur vid TUM med forskningsprojektet „Integrated Strategies for Strengthening Urban Blue-Green Infrastructures (INTERESS-I)„. Inom INTERESS-I har man till exempel utvecklat strategier, koncept, design och konkreta implementeringar för Frankfurt sedan 2018. Staden analyserar alla användningsalternativ, från dricksvatten till industriellt vatten. För en hållbar stadsplanering måste Frankfurt också värna om de kallaluftströmmar som ventilerar stadskärnan. För att säkerställa att dessa luftströmmar förblir intakta behövs framför allt stora, sammanhängande grönområden. Det är därför som de befintliga och planerade stadsträden optimeras vad gäller antal, typ och placering. Men inte bara grönska på marknivå, utan även gröna tak och fasader har en kylande effekt på byggnader och deras omgivning. I kampen mot den urbana värmeöeffekten rekommenderar staden också låg ytförsegling, avtätning och material med hög albedo. Ett exempel på detta är byggandet av daghemmet Sankt Philipp Neri. I den nya designen ersattes asfalt med grönområden.

I år antog staden en av de mest progressiva stadgarna i Tyskland för grönska på fastigheter och byggnader, „Design Statutes for Open Space and Climate“. Från och med nu är nya byggnader och ombyggnader skyldiga att ha grönska på fasader, tak och förträdgårdar. Stadgan för öppna ytor är nödvändig eftersom befintliga bestämmelser (utvecklingsplaner, stadgar för trädskydd etc.) inte är tillräckliga som klimatanpassningsåtgärder. Enligt David Edelmann (De gröna) är stadgarna en milstolpe. Rosemarie Heilig (De gröna)skulle däremot vilja se fler specifikationer och mer snabbhet: „Vi har nu under tre torra somrar fått uppleva hur mycket staden kan värmas upp. Det enda som kan hjälpa är mer grönska.„ Men det finns också kritik. Ur ekonomisk synvinkel hämmar de nya bestämmelserna byggaktiviteten och ökar byggkostnaderna. CDU/CSU skulle också vilja skärpa de redan reviderade stadgarna. Det finns farhågor om inskränkningar i äganderätten. Men borde inte t.ex. rätten till grusade ytor på taket eller i trädgården vara underordnad det allmänna bästa?

När det gäller nya planeringsområden har klimatskyddskriterierna nu fått större betydelse i tävlingar och planering. Byggprojekt måste nu genomgå en „klimatkontroll“ och svara på klimatologiska studier. Staden arbetar också kontinuerligt med att medvetandegöra sinamedborgare om anpassningen till klimatförändringarna. Den tillhandahåller regelbundenoch transparent information om nya åtgärder via publikationer, webbplatser, hotlines, appar, rundturer och utställningar.

Tyvärr är Frankfurts klimatskyddsåtgärder med avseende på Agenda 2030 ännu inte särskilt långt framskridna. Staden vädjar också till allmänheten att installera dricksvattenfontäner på allmänttillgänglig mark. Hittills har man dock bara förverkligat ett fåtal tydligt identifierbara dricksvattenpunkter. Dessutom har en klimatavdelning bara funnits på plats sedan i år. Den nya positionen kombinerar nu det klimatförändringsrelaterade innehållet från miljö- och energidepartementen. Tiden får utvisa hur snabbt besluten fattas där och hur gränssnitten definieras.

På kvartersnivå kan det nya Europaviertel-distriktet i Frankfurt tyckas vara ett bra exempel. Det är en av de första stadsdelarna i Europa som har uppnått hållbarhetscertifikatet Platinum – delvis tack vare det positiva lokala klimatet i området. Men den tillhörande Europa-Garten sticker ut på ett negativt sätt. Parken, som är en av Frankfurts nyaste parker, var stängd i flera år på grund av juridiska tvister. Nu är området i behov av renovering och är fortfarande oanvändbart.

I allmänhet visar det förflutna att trots omfattande idéer räcker det ofta inte med isolerade åtgärder och stimulans- och rådgivningsprogram från stadens sida för att uppnå klimatskyddsmålen. Utrymmet för lokala myndigheter att ingripa genom lagstiftning är fortfarande begränsat. Så vad kan hjälpa? Mer detaljerade rättsliga krav på federal och europeisk nivå skulle göra det lättare att genomföra klimatanpassningsprogram på lokal nivå. Och glöm inte – processer som „Fridays For Future“ visar att medborgarnas engagemang också kan göra skillnad.