RESTAURO frågade arkeologen Dr Philip Lüth om förändringarna i monumentskyddet
Bevarandet av historiska monument i Tyskland har genomgått en djupgående förändring under de senaste åren. När det gäller bevarandet av arkeologiska monument har antalet räddningsutgrävningar ökat exponentiellt sedan principen om att förorenaren betalar infördes.
När det gäller bevarandet av arkitektoniska monument uppmärksammas byggnader från 1960- till 1980-talen allt oftare av konservatorer, vilket ofta utlöser offentlig debatt och motstånd på politisk nivå. Övergången till det deklaratoriska förfarandet leder inledningsvis till en ökad arbetsbörda när det gäller listning av monument. Dessutom blir myndigheterna alltmer involverade i processer för fysisk planering, vilket kräver en ny typ av planering för bevarande av monument.
Samtidigt blir kraven på ett större engagemang för kulturarvet allt starkare bland allmänheten. Införandet av en talerätt för föreningar som arbetar med bevarande av kulturarvet, vilket EU-domstolen efterlyst, går i samma riktning. En liknande utveckling som den inom miljörätten kan förväntas under de kommande åren.
Med alla dessa ytterligare uppgifter når många myndigheter gränserna för sin kapacitet med tanke på den ständiga minskningen av personal. Eftersom det inte finns någon förbättring av personalsituationen i sikte kommer de kulturminnesvårdande myndigheterna att tvingas lägga ut vissa uppgifter på entreprenad i ännu större utsträckning i framtiden. Denna spännande process ger alla inblandade möjlighet att komma fram till nya och ännu bättre accepterade regler för monumentskydd. I det förflutna har bevarandet av kulturarvet alltid ställts inför nya utmaningar. Vi kan vara optimistiska om att även dessa kommer att bemästras på ett framgångsrikt sätt.
Dr Philip Lüth är arkeolog och egenföretagare och driver sitt planeringskontor Archaeology & Consulting i Kiel.