Kyrkogårdsstadgar i de federala staterna
Över 90 procent av materialet till gravstenar i Tyskland är importerat. Även från utvecklingsländer som Indien – där barnarbete är utbrett i stenbrott. Hannover och Niedersachsen vill införa ett förbud mot gravstenar som tillverkats med hjälp av barnarbete.
Den indiska barnrättsorganisationen Bachpan Bachao Andolan rapporterar att cirka 100.000 barn arbetar i tegelbruk och stenbrott i Indien. Tyskland köper billigt material till gravstenar därifrån: enligt uppskattningar från German Natural Stone Association kommer 50 procent av våra gravstenar från Indien, medan andra experter anger siffran till 80 procent.
Vissa delstater som Saarland, Bremen och Baden-Württemberg har förbjudit gravstenar från barnarbete i sina kyrkogårdsstadgar. Delstatsparlamenten i Hannover och Niedersachsen vill också anta en sådan ändring så att lokala myndigheter kan förbjuda gravstenar från barnarbete. Anja Piel, politiker i Niedersachsens miljöparti, argumenterar mot denna princip: „Om socialministern erkänner det hårresande problemet med barnarbete, varför förbjuder hon då inte helt enkelt användningen av sådana gravstenar i hela Niedersachsen?“
Efter att gravstenar tillverkade med hjälp av barnarbete förbjöds i Nürnberg 2009 spred sig debatten till Bayern. Under lång tid diskuterades det om en motsvarande lag skulle innebära ett alltför stort ingrepp i stenhuggarnas yrkesfrihet. Under tiden har dock Fristaten skapat en rättslig grund för förbud, vilket är anledningen till att allt fler lokala myndigheter nu kräver ursprungsbevis, enligt en rapport i tidningen Mittelbayerische förra året.
Fairtrade-märkning för gravstenar?
Vissa kommuner i Tyskland kräver detta: Släktingar till den avlidne ska kunna bevisa stenens ursprung om den inte kommer från ett EU-land. I praktiken skulle stenhuggaren förmodligen tillhandahålla beviset.
Certifikat för rättvisemärkta stenar utfärdas t.ex. av organisationen Xertifix. Den besöker oanmälda stenbrott i Indien för att kontrollera arbetsförhållandena.
Barnarbetets barn
Walter Eberlei är professor vid Institutet för utveckling och fred (INEF) vid universitetet i Duisburg-Essen. Han förklarar att barnarbetet i stenbrotten har minskat i hela världen, men säger ändå: „Oavsett om det handlar om gatsten, stenar för trädgårdsdesign, gravstenar eller gravrabatter – risken för att natursten som importeras till Tyskland har brutits eller bearbetats av barn är verklig.“
Dessutom fortsätter människorättsorganisationer att rapportera om hundratusentals fall där barn arbetar i stenbrott under de värsta tänkbara förhållanden.
Enligt Xertifix är den förväntade livslängden för indiska barn 30 till 40 år. Stendammet, som barnen utsätts för utan skydd för andningsvägar, öron och ögon – vid temperaturer på cirka 40 grader Celsius – är en stor belastning. Konsekvenserna är dövhet och ett dödligt fall av pneumokonios.
I juninumret av STEIN rapporterar vi i detalj om problemet med damm i indiska stenbrott. Vi lyckades få Spiegel-författaren Petra Sorge, som personligen har bedrivit forskning på plats i Indien, att göra detta.