Gröna tak – översikt

Gröna tak ser bra ut och ger ett bättre klimat både inne och ute. Det är dock inte alla tak som lämpar sig för grönska. Här kan du läsa vad du behöver veta om gröna tak och hur du installerar dem.

De första gröna taken som nämns i historien är förmodligen „Babylons hängande trädgårdar“, som skapades före vår tideräknings början. Redan på den tiden uppskattade invånarna fördelarna med grönska på taken, framför allt den visuella förhöjningen av stadsbilden. Men klimatet i rummen under gröna tak förbättras också: på sommaren svalkar det gröna taket genom ljusabsorption, ljusreflektion och avdunstning av vatten. På vintern däremot fungerar det gröna taket som ett isolerande skikt mot kylan.

Den största nackdelen med ett grönt tak är dock de högre anskaffningskostnaderna jämfört med ett normalt täckt tak. Kostnaden för att täta mot inträngande fukt och växande rötter kan därför fördubbla kostnaden för ett grönt tak jämfört med ett normalt tak. Beroende på vilken typ av grönt tak det handlar om kan även de löpande kostnaderna för underhåll bli högre än för ett icke grönt tak. Dessutom måste takkonstruktionens bärförmåga kontrolleras. Gröna tak kan också orsaka betydande extra ytbelastningar och många tak är därför strukturellt olämpliga. Från en taklutning på tio grader kan det också vara nödvändigt att säkra det gröna taket mot glidning.

Gröna tak: typer

Man skiljer mellan extensiva, intensiva och semi-intensiva gröna tak. Läs nedan för att få reda på hur man skiljer mellan dem.

Extensivt

Intensiv

Semi-intensiv

Vill du anlägga ett eller flera gröna tak? Då bör du ta hänsyn till följande punkter.

Gröna tak: Staden München leder den rikstäckande jämförelsen

Med BUGG Building Greenery Market Report 2020 publicerade Bundesverband GebäudeGrün e.V. (BuGG) för första gången en översikt över de viktigaste aktuella siffrorna om gröna tak, fasadgrönska och interiörgrönska i Tyskland. Rapporten visar tydligt att grönare byggnader inte längre bara är en nischprodukt. Enligt den officiella rapporten växer marknaden för grönare byggnader och detta återspeglas bland annat i det stora antalet projekt med gröna tak.

Dessutom ska totalt över sju miljoner kvadratmeter takyta ha blivit grönare under 2019. I Tyskland uppgår den totala gröna takytan därmed till cirka 120 miljoner kvadratmeter. Dessutom var totalt 90.000 kvadratmeter fasadyta grön under 2019. Med över tre miljoner kvadratmeter gröna tak är delstatshuvudstaden München också pionjär när det gäller gröna tak. Stuttgart ligger dock i topp med drygt fyra kvadratmeter grönt tak per invånare. Enligt BuGG är det genomsnittliga indexet för gröna tak (dvs. kvadratmeter grönt tak per invånare) 1,2.

Under de senaste åren har det dels skapats fler gröna takprojekt i allmänhet, dels har namnen på de kontor som fått uppdraget blivit allt större. Bjarke Ingels Group (BIG) och Heatherwick Architects arbetar t.ex. för närvarande med ett fyrtornsprojekt med grönt tak för Googles huvudkontor i London. Herzog & de Meuron kommer också att förverkliga ett stort takträdgårdsprojekt i södra Basel under de kommande åren. Här har vi sammanställt ett urval av de senaste årens största och viktigaste projekt med gröna tak.

Stadshuset i Chicago – USA

Det gröna taket på Chicagos stadshus är ett av de mest kända exemplen på gröna tak. År 2001 försågs det med en grönyta på totalt 3.600 kvadratmeter. Mer än 20.000 växter från 150 olika arter ger bland annat cirka 90 kilo honung per år, som produceras av de bisamhällen som bor på taket.

Borgmästaren Richard M. Daley ville använda stadshusets Rooftop Garden för att bekämpa urbana värmeöar och förbättra stadens luftkvalitet. Det lokala miljödepartementet gav ett team bestående av landskapsarkitekter, arkitekter, civilingenjörer och ekologer i uppdrag att genomföra projektet. Projektet vann Professional Merit Award från American Society of Landscape Architects 2002.

Namba Parks Osaka – Japan

Takträdgårdslandskapet sträcker sig över åtta våningar i kontors- och shoppingkomplexet „Namba Parks“ och fungerar därmed som en oas i innerstaden.

Osaka Stadium var ursprungligen avsedd för baseboll – den japanske arkitekten Sakakra Junzō ritade den för detta ändamål på 1940-talet. När den slutligen stängdes 1998 började den förfalla. Den revs först år 2000. Platsen tillhör Nankai Electric Railway Company och ligger precis intill Namba Station. Ägaren Nankai Electric Airway visste att ankommande resenärer från Osaka skulle bli de första att se byggnaden på platsen och gav därför planeringsbyrån Jerde Partnership i uppdrag att utforma byggnaden. De fick i uppdrag att utforma en port till staden som skulle omdefiniera Osakas identitet.

Osaka är en tät stad – Jerde beskriver omgivningarna som hårda. Av denna anledning svarade planerarna med en naturupplevelse. Målet var att hylla natur och rekreation, att föra samman människor och kulturer. För detta ändamål ritade planerarna på Jerde ett 30 våningar högt kontorstorn och ett köpcentrum. Här finns också projektets mittpunkt: Namba Park. Besökarna klättrar åtta våningar upp till taket på shoppingcentret. Och detta tak är täckt av grönska hela tiden – de klättrar genom naturen. Nästan som att klättra upp på en bergstopp.

En slingrande stig, som liknar en kanjon, delar parkens nivå. Mellan träden och vattenspelen finns terrasser och stora grönytor som besökarna kan använda som rekreationsområden. Det finns också en amfiteater samt områden för gemensamma trädgårdar och vagnbutiker, dammar och buskar. Allt kommer att vattnas med hjälp av renat avloppsvatten från restaurangerna i köpcentret.

Projektet mitt i Osakas affärsdistrikt är intelligent, hållbart och samtidigt trafikorienterat. Jerde Partnership lyckades förena de ekonomiska fördelarna med en miljövänlig design.

Kö-Bogen Düsseldorf – Tyskland

Kö-Bogen II i Düsseldorf sticker omedelbart ut. Det beror på dess gröna fasad – något liknande har aldrig tidigare skådats i Tyskland. Arkitekterna från Christoph Ingenhoven Architects lät plantera totalt 30.000 växter längs tre av byggnadens fem sidor. Inklusive på taket.

Christoph Ingenhoven vill ge staden tillbaka så mycket grönområden som möjligt. Avenbokshäckarna på Kö-Bogen II (en inhemsk växtart) är inte tillgängliga för allmänheten. Ändå kan fördelarna med växterna kännas. På sommaren skyddar växterna till exempel mot solens strålar och minskar värmeeffekten i stadskärnan. Samtidigt binder de koldioxid, absorberar fukt och dämpar buller. Ett annat plus: de främjar den biologiska mångfalden.

De positiva ekologiska effekterna av de 30.000 avenbokshäckarna kan omvandlas: Enligt Ingenhoven Architects skapar de den ekologiska fördelen av cirka 80 mogna lövträd. Hur kunde planerarna veta detta så exakt? Ingenhoven Architects lät göra en vetenskaplig kontroll av fasaden. Detta ledde också till att de valde avenbokshäckar.

Växten är mycket tålig – även i staden – och behöver inte vatten på vintern. Detta beror på att den inte har något aktivt bladverk under de kalla månaderna. Istället blir bladen bruna och sitter kvar på stammen. De faller av först på våren, strax innan gröna skott skjuter ut igen. Dessutom är avenbokshäckar svåra att tända eld på – en viktig säkerhetsaspekt.

Ett specialistföretag anlitades för att underhålla avenbokshäckarna. Planerarna installerade också gångvägar mellan häckarna och tillhandahöll åtkomstmöjligheter i de vertikala områdena.

Läs mer om projektet och Ingenhovens koncept i G+L 11/21.

Också värt att läsa: Hamburgs miljö- och energiministerium publicerade 2019 en omfattande guide till gröna tak. Den ger specialistkunskap och praktisk information för planering och genomförande av gröna tak.