Grönblått öga för värmen

WHO räknade till 15.000 värmerelaterade dödsfall i Europa förra året. Värmeöeffekten i våra städer driver upp temperaturen i metropolerna till extrema nivåer. Och den är allt annat än ostoppbar. Läs vidare för att ta reda på vad som gör värmeöeffekten så farlig och vad lokala myndigheter kan göra åt den.

Sommaren 2022 medförde extrema temperaturrekord i Tyskland. I slutet av juli registrerade den tyska vädertjänsten (DWD) en maxtemperatur på 40,1 grader Celsius i Hamburg-Neuwiedenthal. Hamburg var inte ett isolerat fall: temperaturerna steg till upp till 40 grader över hela landet. Detta gjorde 2022 till det varmaste året i tysk väderhistoria sedan mätningarna började. Medeltemperaturen under 2022 var 10,52 grader Celsius, vilket är strax över genomsnittet för tidigare år.

Ju mer tätbebyggd en stad är, desto större blir värmeöeffekten. Dr Astrid Zieman från TU Dresden anger den höga graden av täthet och bristen på grönt och blått i städerna som de främsta orsakerna. Betong, glas och metall lagrar värme och avger den endast långsamt. Asfalterade ytor och mörka material som svarta, grå eller röda toner ökar uppvärmningen. Dessutom producerar staden kontinuerligt växthusgaser som täcker byggnaderna som ett dis. Dessa faktorer höjer temperaturen både dagtid och nattetid.

Gröna och blå stadsstrukturer, som planteringar och vattendrag, har å andra sidan en kylande effekt. Dr Christoph Schünemann från projektet „HeatResilientCity“ förklarar att hårdgjorda gator och torg kan nå yttemperaturer som är upp till 30 grader Celsius högre än ängar. Trots detta har många metropoler inte tillräckligt med grönområden för att reglera stadsklimatet på ett tillfredsställande sätt.

Däremot har så kallad urban grönska, dvs. planterade områden, eller urban blå, t.ex. vattenförande strukturer som bäckar, dammar eller floder, en kylande effekt. Enligt fysikern Dr Christoph Schünemann från projektet „HeatResilientCity“ är yttemperaturen på hårdgjorda gator och torg upp till 30 grader Celsius högre än på en äng. Grönområden har därför potential att kyla ner staden. Enligt Dr Zieman finns det dock inte tillräckligt många av dem i stora metropoler för att reglera stadsklimatet i tillräcklig utsträckning.

Det finns också andra hinder. Trots att Elbe och Elbe-ängarna i Dresden är slående blå och gröna strukturer i stadsmiljön, har staden fortfarande problem med värme. Orsaken till detta är luftcirkulationen – eller i det här fallet avsaknaden av den. Detta beror på att täta eller höga byggnader kan blockera så kallade luftkorridorer. De stör cirkulationen av svalkande vindar. Dessutom sjunker sval luft nedåt. I Dresden förhindrar sluttningen mot floden också ett kallt drag för staden. Som ett resultat av detta noterade Sachsens delstatshuvudstad också ett värmerekord på 39,2 grader förra året.

Effekterna är allvarliga. Den federala miljöbyrån anser till och med att värmebalansen i stadsområden är den mest betydande effekten av klimatförändringarna på människors hälsa. För tjugo år sedan orsakade den kraftiga värmeböljan 2003 cirka 70 000 värmerelaterade dödsfall i Europa. Enbart i Tyskland kommer cirka 19 300 personer att dö till följd av extrem värme mellan 2018 och 2020.

Siffrorna visar hur relevant problemet är. Under de senaste åren har därför intensiv forskning om orsakerna till och effekterna av värmeutveckling i stadsområden intensifierats. I den internationella studien „Lancet Countdown on Health and Climate Change 2021“ samlades till exempel cirka 38 forskningsinstitut i ämnet. I sina undersökningar påvisade de sambandet mellan stigande temperaturer och hälsobesvär. Även hos friska människor yttrar sig detta i utmattning och minskad prestationsförmåga. För utsatta grupper är konsekvenserna dock mycket mer drastiska. Särskilt äldre och sjuka anses vara i riskzonen. Högre temperaturer och långvarig värme ökar t.ex. risken för hjärtinfarkt. Även hemlösa, små barn och gravida kvinnor drabbas särskilt hårt av värmen.

Belastningen på allergikerna kommer också att öka i framtiden. Å ena sidan innebär det mildare klimatet på våren att pollenräkningen startar tidigare. Å andra sidan har Centrum för allergi och miljö konstaterat att allergenhalten i gräs ökar på grund av torkstress. Båda dessa faktorer har en negativ inverkan på antalet allergier och deras intensitet. Slutligen innebär de allt högre temperaturerna också indirekta hälsorisker. Bland annat förändras miljöförhållandena för sjukdomsvektorer från djurriket. Tigermyggan, som ursprungligen hör hemma i tropikerna, sprider sig nu även i Tyskland.

Mot bakgrund av denna utveckling talar Dr Zieman om en ny normalitet för värmestress i städer. Politiker, förvaltningar och stadsplanerare måste reagera på detta. Redan 2017 publicerade det federala miljöministeriet en riktlinje för värmehandlingsplaner, som omfattar både akuta åtgärder för nödsituationer och långsiktiga metoder för stadsutveckling. Förra året lovade byggminister Klara Geywitz lokala myndigheter finansieringsprogram på totalt 790 miljoner euro.

Enligt professor Dr Jörn Birkmann, chef för institutet för fysisk planering och utvecklingsplanering (IREUS) vid universitetet i Stuttgart, måste de kortsiktiga åtgärderna bygga på befintliga strukturer. Tre åtgärdsområden är särskilt viktiga. För det första krävs tidig riskkommunikation för att informera utsatta grupper och organisationer, liksom civilsamhället, om förestående extrema väderhändelser. Dessutom bör gratis, kylda retreater utses. Han är också positiv till att utöka utbudet av gratis dricksvatten på offentliga platser.

Begrepp som dessa regleras redan av nationella värmehandlingsplaner i Frankrike, Italien, Spanien, Portugal och England. I Frankrike kontaktar de lokala stadshusen äldre personer som befinner sig i extrema temperaturer och informerar dem om vilken hjälp som finns att få. Städerna tillhandahåller också kylrum för människor vars hem värms upp för mycket. Berlin vill i framtiden inrätta sådana kylrum för hemlösa.

I Italien finns det däremot redan offentliga dricksvattenfontäner i många städer. Bara i Rom finns det 2.500 så kallade Nasoni. Tyskland börjar också sakta komma ikapp. Till följd av ändringar i lagen om vattenresurser betraktas tillhandahållandet av dricksvatten på offentliga platser sedan den 12 januari i år som en offentlig tjänst. Detta innebär att lokala myndigheter i framtiden kommer att kunna installera fler dricksvattenfontäner i parker och på gågator.

Långsiktiga justeringar i stadsutvecklingen är nödvändiga. Forskareoch arkitekterefterlyser mer grönska i staden. Stephan Lenzen, ordförande för bdla, ser fler öppna ytor och grön infrastruktur som en viktig byggsten för ett bättre stadsklimat. Träd har en särskilt hög kylkapacitet: ett 80-årigt lindträd kan kyla lika mycket som 200 kylskåp.

Förutom att plantera nya träd är det viktigt att bevara befintliga trädbestånd. En studie som genomfördes av BOKU Wien 2019 visar att träd med hög krontäthet kan sänka den upplevda temperaturen med upp till 18 grader Celsius på sommaren och upp till tio grader Celsius på vintern.

Detta är egenskaper som vertikal grönska inte kan ge i samma utsträckning. BOKU-forskarna kunde dock även observera positiva mikroklimatiska effekter i samband med grönska på byggnader. Beroende på fasadytornas materialsammansättning noterade de en nedkylning av mycket höga temperaturer med upp till ca 30 grader Celsius i fullt solljus. Enligt forskarna från projektet „HeatResilientCity“ leder detta fortfarande till en kylande effekt på upp till två grader i gamla byggnader som inte renoverats. Även om vertikal grönska är förknippat med ökat underhåll och kostnadskrävande anskaffning, är många experter positiva till alla former av klimatanpassning.

Sedan 2002 har Clima Grün GmbH i Bolzano forskat i hur tak kan göras gröna och vilka fördelarna är. De har upptäckt att taken är bland de varmaste delarna av staden. Beroende på material kan de värmas upp till 80 grader Celsius under sommarmånaderna. Gröna tak minskar inte bara denna effekt. I stället bidrar gröna tak till evaporativ kylning och genererar sitt eget mikroklimat. Detta uppnås genom att växterna absorberar vatten och avdunstar det igen i direkt solljus. En tysk studie från 2021 med titeln „Evapotranspiration Measurements and Assessment of Driving Factors: A Comparison of Different Green Roof Systems during Summer in Germany“ visade en genomsnittlig sänkning av lufttemperaturen med 1,34 grader Celsius tack vare gröna tak. Förutom att minska värmeöeffekten bidrar gröna tak också till luftkvaliteten. Enligt Federal Environment Agency binder en kvadratmeter grönt tak upp till fem kilo CO2 per år och filtrerar bort cirka 0,2 kilo partiklar från luften. Ett team under ledning av forskaren Dr Ngoc Cuong Nguyen från Massachusetts Institute of Technology upptäckte att vissa arter är särskilt lämpliga för detta ändamål. Kryddor och aromatiska växter bidrog mer till luftreningen än gräs. Gröna tak är inte bara användbara ur ekologisk synvinkel. Beroende på vilken typ av grönt tak det är och hur intensivt det används kan det skapa rekreations- och tillflyktsområden i allt tätare städer.

När det gäller stadsklimatet är begreppet „sponge city“ just nu på allas läppar. Det innebär att staden bokstavligen fungerar som en svamp. Istället för att leda bort regnvatten i avloppssystemet ska det sippra bort, avdunsta eller lagras på plats. Detta innebär i första hand att ytor görs otäta. Dessutom kan svackdiken och cisterner hålla kvar regnvatten och släppa ut det i naturen under torrperioder. Dessutom fördröjer underjordiska infiltrationsdiken vattenläckaget till marken. I bästa fall försvinner inte regnvattnet i avloppsnätet utan stannar kvar i den naturliga vattencykeln. Detta gynnar växter och stadsklimatet.

Berlin har till exempel insett detta och förankrar nu ämnet svampstäder i alla delar av stadsplaneringen. Fram till 2024 ska 400.000 kvadratmeter lagringsutrymme för regnvatten skapas i staden. Redan ganska välkänt: Byggprojektet Schumacher Quartier på platsen för den tidigare Tegel-flygplatsen följer också principerna för svampstaden. Totalt 180 avdunstningsbäddar och infiltrationssystem ska garantera en avdunstningsgrad på 60 procent. Huvudstaden har inrättat en egen regnvattenbyrå för att genomföra strategin. På så sätt sker en viktig överföring mellan forskningsresultat och praktiskt genomförande.

Förutom den massiva utbyggnaden av grön och blå infrastruktur fortsätter experterna att rekommendera justeringar av arkitekturen. Till exempel måste reflekterande och starkt reflekterande fasader undvikas i framtiden. Det är också viktigt att granska mörka ytor på vägar och tak. Medan de lagrar värme, reflekterar ljusa fasader och ytor solljuset och värms därför upp mindre.

Experternas förslag visar att det finns många smarta och praktiska tillvägagångssätt som kan motverka värmen i staden. Akuta åtgärder som förbättrad kommunikation, installation av kylrum och ökad tillgång till dricksvatten i offentliga utrymmen kan hjälpa på kort sikt. Forskare och arkitekter är dock överens om att endast en långsiktig omorganisation av städerna kan lösa problemet på lång sikt. Meteorologen Dr Zieman efterlyser „träd, träd, träd“. Bdla förespråkar fler öppna ytor, fler infiltrationsområden och fler gröna tak och fasader. Så många koncept finns redan på plats. Men landskapsarkitekten och DAB:s ordförande Andrea Gebhard betonar också politikernas ansvar. Klimatvänligt byggande måste ges högre prioritet under den nya mandatperioden. Andra experter ser också ett lika stort nationellt som lokalt ansvar. Genom att förena krafterna kan gröna och blå infrastrukturer främjas och värmeöeffekten i städerna motverkas.

Mer om detta ämne i G+L 06/23.

Publiceras som en del av det internationella initiativet Beat the Heat.