Efter ett år av intensivt och noggrant arbete har Guldskåpet i Nedre Belvedere sedan september förra året åter lyst i sin ursprungliga prakt. Den omfattande restaureringen av guldskåpet var ett extraordinärt projekt som krävde över 6000 timmars arbete.
Guldskåpet i nedre Belvedere restaurerades under ett års tid.
Foto: Johannes Stoll / Belvedere, Wien
Under restaureringen renoverades inte bara de omsorgsfullt utformade stucktaken med sina fina förgyllningar, utan även de förgyllda väggpanelerna och de utsmyckade blom- och groteskmålningarna i rummet restaurerades på ett fackmannamässigt sätt. Totalt användes cirka 10.500 ark dubbeldukatsguld för de nödvändiga bladguldtilläggen, ett material som perfekt framhäver guldkabinettets barocka överflöd och återigen erbjuder besökarna en imponerande helhetsupplevelse. Restaureringen har både bevarat rummets historiska karaktär och uppfyllt moderna bevarandestandarder, så att Guldkabinettet nu skiner i ny, men ursprungstrogen prakt.
Guldkabinettets historiska betydelse
Guldkabinettet i Nedre Belvedere har en lång och händelserik historia bakom sig. Ursprungligen fungerade rummet som sovrum för prins Eugen av Savojen (1663-1736), ett faktum som än idag syns i den utsmyckade takreliefen som föreställer mångudinnan Luna. Under prinsens livstid gjordes rummet om till ett samtalsrum för att möjliggöra sociala sammankomster och samtal i en elegant miljö.
När Belvedere kom i kejsarinnan Maria Theresias (1717-1780) ägo fick rummet en särskild betydelse. Många förgyllda element och groteska målningar av Jonas Drentwett (1656-1736) överfördes hit från prinsens vinterpalats i Himmelpfortgasse. Dessa kompletterades skickligt med nytillverkade paneler med blomstermålningar av Johann Zogelmann (1720-1758). Resultatet blev det numera världsberömda Guldkabinettet, ett rum som imponerar med både sin konstnärliga utformning och sin historiska funktion.
Stora delar av väggpanelen fick rekonstrueras under renoveringen 1957/58, eftersom förvaringsskador under andra världskriget och en brand 1950 hade lämnat avsevärda spår. Vid restaureringen av Guldkabinettet kunde man bygga vidare på detta förarbete och återställa rummet så nära dess ursprungliga barockprakt som möjligt.
Museets användning och nuvarande betydelse
Historiskt sett användes Guldkabinettet först som museum 1813 för att presentera utsökt konst och hantverk från den kejserliga Ambras-samlingen. Sedan Barockmuseet i Nedre Belvedere öppnades 1923 användes rummet återigen som utställningslokal fram till 2007. Idag är guldkabinettet en integrerad del av Lower Belvedere’s historiska statsrum, som besökare kan se som en del av ett utställningsbesök.
Restaureringen av Guldkabinettet innebär inte bara att rummets konsthistoriska substans bevaras för kommande generationer, utan också att barockens prakt kan upplevas på nära håll. Besökarna har nu möjlighet att se den imponerande kombinationen av förgyllda stucktak, väggpaneler och fint utformade målningar i all sin skönhet – en upplevelse som kombinerar historia och konst på ett unikt sätt.
Generaldirektör Stella Rollig understryker: „De historiska rummen i Belvedere är mycket mer än bara ett arkitektoniskt arv – de är levande vittnesbörd om vår kulturella identitet. Att bevara dem är inte bara en skyldighet gentemot historien, utan också en investering i framtiden för ett levande museum.“
Restaureringen av guldskåpet visar på ett imponerande sätt hur omsorgsfullt hantverk och historisk forskning kan samverka för att ge ett unikt kulturarv nytt liv. För besökare i Nedre Belvedere innebär detta en möjlighet att komma in i ett rum som fascinerar med sin barockprakt, sina konstnärliga detaljer och sin historiska betydelse – och som nu efter restaureringen skiner i ny prakt.
Läs mer om detta: Hur restaureringsvetenskapen reagerar på klimatförändringarna.

