Halkskydd med natursten

Terrasser, trädgårdstrappor och trappor samt köks- och badrumsgolv utformas allt oftare med natursten. Men de ser inte bara bra ut där, de erbjuder också halkskydd. Rätt ytbehandling ger robusta naturstenstyper som granit och kvartsit, men även kompakt kalksten, skalkalksten och vissa marmorsorter, det nödvändiga halkskyddet.

I princip är det ytstrukturen som avgör hur halksäker en golvbeläggning är. På torra ytor är halkskydd oftast inget problem. Snö, is, väta, fuktiga sulor eller spillda vätskor kan däremot minska vidhäftningen.
För arbetsområden i kontorsbyggnader, alla typer av rum som används av allmänheten, men även för simbassänger, bastur och hälsocenter, gäller därför riktvärden för det nödvändiga halkskyddet.

Foto: BIV Steinmetze/Richard Watzke

Trappsteg och golvbeläggningar i t.ex. offentliga byggnader måste vara halksäkra om de inte enbart beträtts när de är torra.
Halkmotståndet hos en gångbar yta testas på ett lutande plan i standardiserade tester. Detta regleras av DIN 51130-standarden i fem klasser. Klass R9 har det lägsta halkmotståndet och R13 det högsta.
Ett annat kriterium är det så kallade förskjutningsutrymmet inom en golvbeläggning, som definieras från V4 till V10. Några praktiska exempel: entréområden inomhus måste ha R9, entréområden utomhus R11 eller R10/V4. Detsamma gäller för trappor.

Vilken ytbehandling som ger tillräckligt bra halkskydd beror på stenens struktur och sammansättning. Det är bäst att rådfråga en stenhuggerimästare.

Foto: Richard Watzke

Inom den privata sektorn finns det inga krav på halkskydd. Här är det oftast kriterier som utseende, livsstil, komfort och underhåll som är avgörande. Ändå bör du tänka på användningen och den nödvändiga säkerheten. Detta är särskilt viktigt där barn och äldre människor bor.

Byggare och arkitekter kan välja mellan en mängd olika ytor. Valet av verktyg och bearbetningsintensiteten avgör ytornas grovhet.
Förutom polerade ytor är det idag också populärt med slipade eller borstade ytor, som har sin egen unika karaktär och framhäver stenens naturlighet. Ytorna har en silkesmatt lyster och är behagliga att gå barfota på.

Grovare plattor med sandblästrad eller flammad yta lämpar sig för utomhusmiljöer som utsätts för väder och vind. Dessa ytor är också bekväma att gå på, smälter visuellt in i vilken design som helst och erbjuder tillräckligt halkskydd vid dåligt väder.
Ju slätare en stenyta är, desto lättare är den att rengöra. En grövre yta är mer halksäker, men kräver mer ansträngning för att rengöra. Detta är dock lätt att hantera med moderna hjälpmedel.