Samsyn i kampen mot barnarbete, oenighet om genomförandet
Gravstenar med ursprung i Kina, Indien, Vietnam och Filippinerna får endast sättas upp om de är certifierade.
Nordrhein-Westfalen har antagit ett cirkulärdekret med vilket delstaten vill förbjuda gravstenar tillverkade av barnarbete från sina kyrkogårdar. I framtiden kommer därför gravstenar från Kina, Indien, Vietnam och Filippinerna att kräva certifiering. Annars kommer de inte att få sättas upp. Därmed följer delstaten en rapport av statsvetaren Walter Eberlei från Düsseldorf.
Han har undersökt den internationella naturstenssektorn med avseende på barnarbete. Och uppmanar alla delstater att implementera den internationella konventionen mot barnarbete som Tyskland har ratificerat i konkret lagstiftning. FN uppskattar att 100.000 barn arbetar enbart i indiska stenbrott. Föreningen Earthlink uppskattar till och med antalet till 150.000 barn.
Niedersachsen håller för närvarande på att ändra sin kyrkogårds- och begravningslag, medan Hessen har fastställt liknande regler som i NRW: Kommunerna kan helt förbjuda gravstenar som tillverkats genom barnarbete eller kräva fullständig dokumentation. Bayern, Baden-Württemberg, Bremen och Saarland har redan infört bestämmelser. Detta i sig säger dock ingenting om genomförandet i praktiken.
I Bremen och Bremerhaven har till exempel ingen kommun ännu infört motsvarande regler i sina kyrkogårdsstadgar, skriver tidningen taz. Detta beror på att det rättsligt säkra genomförandet är tveksamt. Rättsväsendet har en liknande uppfattning och har därför tidigare upphävt flera förslag. Naturligtvis är alla emot barnarbete. Men vilka märkningar är tillförlitliga? Vem ska garantera detta? Och vem är ansvarig för att kontrollera produktionskedjan?
Goda framtidsutsikter för regionalt material?
År 2014 slog till exempel förvaltningsdomstolen i Baden-Württemberg fast att det lilla lokala stenhuggeriet inte kan förväntas göra detta. Därmed upphävdes en regel i Stuttgarts kyrkogårdsstadgar. I motiveringen angavs att det inte var „tillräckligt tydligt vilka verifieringsalternativ som anses tillräckliga“.
Så tiden får utvisa hur reglerna ska implementeras i praktiken – och av vem. Och naturligtvis kommer stenhuggare fortfarande att ha möjlighet att klappa – för material från regionen, vilket inte bara är säkert utan barnarbete, utan också är fördelaktigt ur miljö- och arbetssäkerhetssynpunkt och håller den regionala ekonomiska cykeln stängd.