Husets hud – det är ett annat sätt att beskriva fasaden på en byggnad. Men fasaden är mycket mer än så. Det blir allt tydligare hur viktigt det är att fasadtekniken behärskas av arkitekter och inte bara av specialister. I vårt oktobernummer kan du läsa om hur fasadplanering återigen kan bli en uppgift för arkitekter. Läs mer i ledaren av chefredaktör Fabian Peters.
Fasaden – byggnadens ansikte utåt
Tanken att hus har ett ansikte är djupt rotad hos människor. Kanske har det att göra med att vi ofta uppfattar våra hem som „levande natur“, som en levande organism. Att begreppet „fasad“ har sitt ursprung i latinets „facies“ och italienskans „faccia“ vittnar om detta.
Fasaden – en mycket teknisk komponent
Jag har just läst i Horst Bredekamps nya Michelangelobok att den store florentinske mästaren lekte med tanken på fasaden som ett ansikte i sitt första realiserade arbete som arkitekt. Hans föga kända fasad på Leo X:s kapell i Castel Sant’Angelo hade ursprungligen två runda oculusfönster som flankerade en enorm volut som näsa. Under denna öppnar sig ett dubbelfönster som en mun, medan två sidonischer bildar öronen. I Michelangelos verk framstår fasaden som konst som knappt hålls tillbaka av sin funktion. Idag är dock byggnadens skal en central komponent i alla sofistikerade byggnader. Under det senaste århundradet har fasaden blivit en mycket teknisk komponent. Fasadplanering kräver en hög nivå av expertis och ligger därför i allt högre grad i händerna på experter. I vår intervju diskuterar arkitekten Klaus Schuwerk den allmänna oron bland arkitekter över denna ökande specialisering. Han skulle gärna ha använt klassiska byggnadstekniker för sitt nya Nationalmuseum i Oslo.
Fasadplanering kräver specialiserad kunskap
Den förödande branden i Grenfell Tower i London 2017, som krävde 72 liv, visade konsekvenserna av att arkitekter inte längre kan behärska den fasadteknik de använder. Den fasad som nyligen hade installerats i samband med en renovering ledde till att bostadshöghuset totalförstördes. I samband med utredningen av katastrofen framkom att den arkitektbyrå som fått i uppdrag att genomföra renoveringen inte hade någon kompetens inom höghusfasader utan helt förlitade sig på specialiserade planerare och byggföretag. Men vad är lösningen på en sådan kontrollförlust? „Simply building“ och „simply remodelling“, som Thomas Auer förespråkar i vår intervju, kan vara ett sätt att göra arkitekturen till arkitektens verksamhet igen.
Tidningen finns tillgänglig i vår onlinebutik: B10/22 Byggnadens klimatskal
I vårt septembernummer tittade vi på utmaningen med tillgänglighet inom arkitekturen: Allt inkluderande.