Berlin firar Bauhaus 100-årsjubileum fram till den 8 september med bauhauswoche berlin. Startpunkten för den stadsomfattande festivalen är bauhaus reuse, en glaspaviljong gjord av återanvända fönsterelement från Bauhaus-byggnaden i Dessau, på den centrala ön Ernst-Reuter-Platz – som nyligen fungerat som ett urbant laboratorium. Under rubriken „bauhaus – praxis – gegenwart“ (bauhaus – praktik – nutid) belyser en serie föreläsningar arkitektoniska, konstnärliga och kreativa aspekter av konst- och designskolan. Arkitekten Winfried Brenne talade om renoveringen av Bauhaus (2 september, kl. 19.00).
Kan modernismen moderniseras? Under de hundra år som Bauhaus existerade utsattes den för många väderförhållanden – ideologiska, klimatmässiga eller till och med modemässiga. De har alla tagit sin tribut på Bauhaus ikoner. Knappast någon vet mer om detta än arkitekten Winfried Brenne. I samband med Bauhausveckan i Berlin den 2 september talade experten bland annat om restaureringen av Bauhaus Dessau, baudenkmal bundesschule bernau och Dessaus mästarhus Brenne kunde inte ha önskat sig en bättre genius loci för sin presentation: En glaspaviljong på den breda, cirkelformade centrala ön på Ernst-Reuter-Platz i Berlin, konstruerad av fönsterelement som kasserades under renoveringen och moderniseringen av Bauhaus Dessau i linje med dess kulturminnesmärkta status – bauhaus reuse.
Nationalsocialisterna stängde byggnaden, som uppfördes av Walter Gropius 1925-26, 1932 och använde den som skolbyggnad för NSDAP; efter kriget användes den som yrkesskola. Brenne fick i uppdrag att genomföra en energieffektiv renovering och lät 2011 byta ut fönsterkonstruktionen från DDR-tiden. „Vår strävan var att komma så nära den ursprungliga känslan som möjligt, men också att undersöka möjligheterna till en långsiktig användning“, förklarar arkitekten. Allt detta mot bakgrund av tydliga riktlinjer från myndigheterna för skydd av monument – byggnadskomplexet finns med på UNESCO:s världsarvslista – och en strikt definierad budget.
Efter en noggrann marknadsundersökning hittade Brenne Architekten till slut en lösning för fönsterfronten som tillfredsställde alla intressen. Brenne lät bygga om fönsterelementen på den norra flygeln, bron, bostadsateljéerna och verkstadsflygeln – istället för de ursprungliga stålprofilerna – med förstärkta aluminiumprofiler. Denna åtgärd, i kombination med ett solcellstak som en „femte fasad“ och väl tätade dörrar, har lönat sig. Det glädjande resultatet: energibesparingar på inte mindre än 72 procent.
Precis som i Dessau krävdes ett metodiskt tillvägagångssätt för baudenkmal bundesschule bernau, med hänsyn till vetenskapliga rön och det historiska sammanhanget. Skol- och internatbyggnaden med gymnastiksal och lärarbostäder uppfördes 1928-30 under ledning av den andre Bauhaus-direktören Hannes Meyer. Brennes första intryck av det tillstånd han fann var så nedslående att han frågade sig själv: „Var är byggnaden?“ Bauhausperiodens visuella språk, som refererade till Pestalozzis pedagogiska teorier, var knappt igenkännbart med tanke på årtionden av „övermodellering och överdrivna krav“ på byggnaden. „Vi var tvungna att närma oss byggnaden försiktigt för att kunna känna igen dess kvalitet.“
I processen upptäckte hans team några häpnadsväckande detaljer: till exempel fanns det fortfarande original kopparplåtar på taket, som hade tjärats om upprepade gånger under tidens gång. Det var möjligt att frilägga fasaderna igen så att betong, tegel och till och med murbruk till stor del bevarades i sitt ursprungliga skick. Den centrala frågan under restaureringen var alltid: „Vad vill vi uppnå med byggnaden?“. Skulle den framtida användningen stå i centrum eller den kulturminnesmärkta byggnadens karaktär? Och var var det nödvändigt att göra pragmatiska kompromisser?
Idag har skolan, befriad från om- och tillbyggnader från DDR-tiden, återställts till sin ursprungliga form: gymnastiksalen är förbunden med trädgården genom sin ljusa fasad och taket i glastegel i aulan, där Bauhaus-medlemmarna firade överdådiga fester på 1920-talet, har rekonstruerats. Det var bara de energirelaterade problemen i byggnadskomplexet som inte kunde lösas.
Arkitektur från byggnadstiden och dagens byggregler är inte alltid kompatibla. Desto större anledning att vara kreativ. I den del av byggnaden som innehåller de „celler“ där Bauhaus-studenterna en gång bodde, kräver t.ex. brandsäkerhetsbestämmelserna en andra utrymningsdörr. Men alla varianter för att eftermontera dem visade sig vara oacceptabelt skadliga för konceptet och estetiken. Arkitekten hittade en mycket enkel lösning på dilemmat med utrymningsvägar i händelse av brand. Den finns nu placerad bredvid varje fönster: en hammare.
bauhaus week berlin är en del av de landsomfattande aktiviteterna under paraplyet 100 years of bauhaus och tillsammans med många av Berlins kulturinstitutioner, museer och projekt närmar man sig ämnet från en mängd olika perspektiv under rubriken 100 years of bauhaus in berlin.
bauhaus100.berlin/sv/bauhausweek
bauhaus100.de/program
facebook.com/bauhauswocheberlin