Hyresstopp i Berlin - 1,5 miljoner frysta hyror
I mars 2021 förklarade den federala författningsdomstolen att Berlins hyrestak stred mot konstitutionen. Flera tiotusentals hushåll i Berlin påverkas av höga tilläggsbetalningar som ett resultat av detta. Även om senaten erbjuder hyresgästerna överbryggningsstöd är situationen i Berlin fortsatt spänd. Hyresgästinitiativ kallar gemensamt till stora demonstrationer på pingstafton. De gröna i Berlin efterlyser ett landsomfattande hyrestak, medan de grönas partiledare Robert Habeck är emot det. Läs allt om hyrestaket i Berlin, bakgrunden, reaktionerna från inrikesminister Seehofer och Co. samt den senaste utvecklingen här.
Nyhetsportalen „Spiegel Online“ beskrev Katrin Lompscher (Die Linke) som „arkitekten bakom Berlins hyrestak“ när hon avgick. Den tidigare byggnadssenatorn i Berlin – som också var känd som „senatorn för byggnadsprevention“ – avgick från sin post i augusti 2020. Under flera år hade hon underlåtit att återbetala ersättning för styrelseposter i statligt ägda företag till statskassan. Som ett resultat av detta betalade hon beloppet på 7 000 euro och avgick.
Hennes kanske viktigaste arv, om man får tro Berlins hyrestak, innebär för närvarande att Berlins politiker och invånare ställs inför stora utmaningar. Den 25 mars 2021 förklarade den federala författningsdomstolens 2:a senat att Berlins hyrestak stred mot författningen. Enligt Berlin-senatens avdelning för stadsutveckling och bostäder – som nu leds av Sebastian Scheel som Lompschers efterträdare och byggnadssenator – kommer cirka 40 000 berlinare att behöva ekonomiskt stöd till följd av hyresstoppet – och kommer också att få detta i form av lån från senaten.
Vad har hänt hittills? I juni 2019 lanserade den dåvarande byggnadssenatorn Katrin Lompscher „Lagen om översyn av lagstadgade bestämmelser om hyresbegränsning (MietenWoG Bln för kort)“ – eller Mietendeckel Berlin för kort. Lompschers ville använda lagen för att begränsa bostadshyror enligt offentlig rätt under en begränsad period på fem år. Lagen var avsedd att reglera hyresstopp, hyrestak, hyresnedsättningar och begränsning av moderniseringsavgifter. Hyrestaket undantog nybyggnationer från och med den 1 januari 2014 och offentligt subventionerade bostäder.
I januari 2020 godkände Berlins representanthus Berlins hyrestak. Det var det första i sitt slag i Tyskland, påverkade nio av tio hyreslägenheter och frös hyrorna för totalt 1,5 miljoner lägenheter.
Som en del av hyresstoppet föreskrev Berlins hyresstopp bland annat att inga nya hyreshöjningar fick göras som översteg hyran på stoppdatumet den 18 juni 2019. När lagen antogs upphävdes också hyreshöjningar till följd av en graderad eller indexreglerad hyra, även om hyreshöjningar till följd av inflation tilläts. Baserat på medelvärdena i 2013 års hyresindex fastställde lagstiftningen också hyrestak i tolv kategorier. Kvadratmeterpriserna varierade från 3,92 euro (t.ex. för lägenheter utan värme och badrum) till 9,80 euro (för lägenheter som var klara för inflyttning mellan 2003 och 2013). Genom instrumentet „hyressänkning“ sänktes även överprissatta hyror. Hyreshöjningar i samband med moderniseringskostnader var endast möjliga för mycket specifika moderniseringsåtgärder.
Slutet för hyrestaket i Berlin
Redan från början ifrågasattes det om Berlins hyrestak var grundlagsenligt eller inte. Detta ledde till att 284 ledamöter från CDU och FDP i förbundsdagen lämnade in ett klagomål till den federala författningsdomstolen. Två civilrättsliga domstolar i Berlin hade tidigare bett det högsta konstitutionella organet i det tyska rättsväsendet om ett förtydligande. Den 25 mars 2021 slog domstolen fast att „lagen om hyresreglering inom bostadssektorn i Berlin (MietenWoG Bln)“ var oförenlig med grundlagen och därför ogiltig.
Det officiella uttalandet från Berlins senats avdelning för stadsutveckling och bostäder om upphävandet av hyrestaket kom 22 dagar senare. I tisdags meddelade senaten att berlinare vars hyra sänktes till följd av den andra etappen av hyrestaket i november 2020 kan förvänta sig återbetalningar av hyran. Sebastian Scheels administration antar för närvarande att cirka 40 000 personer nu kommer att behöva få ekonomiskt stöd till följd av hyresstoppet i Berlin. Senaten själv erbjuder därför för närvarande överbryggningshjälp i form av det räntefria lånet „Sicher-Wohnen-Hilfe“ från Investitionsbank Berlin (IBB). Hushåll vars inkomst uppgår till upp till 280 procent av den federala inkomstgränsen (för närvarande 12 000 euro per år) är berättigade. Det innebär att ett hushåll maximalt får tjäna 2.800 euro per månad för att få stödet.
Enligt senaten ska utbetalningarna ske snabbt och obyråkratiskt. Om Berlinborna inte kan betala tillbaka lånet utan egen förskyllan kan det dessutom omvandlas till ett bidrag som gör att återbetalningen uteblir. De statligt ägda bostadsföreningarna avstår från återbetalningskraven, enligt byggnadssenator Scheel.(Du kan hitta alla detaljer om överbryggningsstödet här på mietendeckel.berlin.de).
Ytterligare konsekvenser för Berlins hyresgäster
I ett officiellt uttalande välkomnade Hyresgästföreningen i Berlin senatens „säkra bostadsstöd“. Lånet skulle förhindra uppsägningar om det skulle behövas. Det skulle dock behöva klargöras i vilka specifika fall stödpaketet skulle kunna omvandlas till ett bidrag.
Enligt Berlins hyresgästförening finns det ingen omedelbar möjlighet för hyresvärdar att säga upp hyresgäster till följd av hyresstoppet. Hyresgästerna skulle ha följt en tidigare tillämplig lag, enligt webbplatsen. De skulle dock vara skyldiga att återbetala mellanskillnaden så snabbt som möjligt och att kontakta sina hyresvärdar direkt i händelse av betalningsflaskhalsar. Enligt hyresgästföreningen gäller dessutom fortfarande samförståndsavtal utan skugghyra, dvs. en hyra som i det finstilta är betydligt högre än den officiella hyran. Hyresgästföreningen i Berlin råder hyresgäster att omedelbart söka råd om alla avtal med skugghyra.
Seehofer till förmån för hyrestaket
Berlinborna har varit chockade av beslutet i flera veckor. Återbetalningarna drabbar Berlins urbana samhälle särskilt hårt i tider av coronavirus. Rädslan för att Berlins hyrestak skulle definieras som grundlagsstridigt hade dock funnits under en tid. Senatsförvaltningen rekommenderade till och med att berlinarna skulle lägga undan pengarna i förväg.
Internet är fullt av enskilda berättelser om människor som nu fruktar för sitt uppehälle. Medierna rapporterar om de många människor som lever i fattigdom på äldre dagar. Vi läser om människor som bara har kunnat spara små belopp på grund av hyrestaket och som nu måste kämpa för att få tak över huvudet. Läsvärt: Zeit Online låter fem unga berlinare berätta vad avskaffandet av hyrestaket innebär för dem.
Inrikesminister Horst Seehofer, FDP och paraplyorganisationen Zentraler Immobilien Ausschuss välkomnade å andra sidan den federala författningsdomstolens beslut i officiella uttalanden i april 2021. Enligt Seehofer skulle hyrestaket nu vara historia. När det gäller byggpolitiken skulle lagen ha varit helt fel väg att gå, den skulle ha „skapat osäkerhet på bostadsmarknaderna, bromsat investeringarna och inte skapat en enda ny lägenhet“. För Seehofer är byggandet av nya lägenheter fortfarande det bästa sättet att skydda hyresgästerna.
För den tyska hyresgästföreningen var beslutet bittert, men samtidigt en väckarklocka för de federala lagstiftarna att vidta aktiva åtgärder mot hyresexplosionen i tyska städer.
Byggnadssenatorn Scheel presenterar hyresindex 2021
Tysklands största bostadskoncern, fastighetsbolaget Vonovia, avstår från återbetalningar på cirka tio miljoner euro. Enligt Vonovias VD Rolf Buch var beslutet från Karlsruhe det rätta, men bolaget hade beslutat att inte kräva tillbaka hyrorna. Hyresgästerna ska „inte drabbas av några ekonomiska nackdelar till följd av politiska beslut“. Heimstadens bostadsgrupp vill också avstå från tilläggskraven. Till skillnad från företaget Deutsche Wohnen. Enligt dess egen talesman innebär fastighetsbolagets återbetalningsplaner 430 euro i extra betalningar per hyresgäst. Djävulen ligger i detaljerna här: per hyresgäst, inte per hushåll.
Som nyhetsportalen „Die Welt“ rapporterar kommer de statliga fastighetsbolagen att förlora totalt nästan 900.000 euro per månad till följd av hyresstoppet. Enligt senatsförvaltningen påverkades 28.000 lägenheter som ägs av delstatens egna bostadsföretag av hyrestaket.
Den 6 maj presenterade byggnadssenator Scheel det nya hyresindexet för Berlin 2021. Detta ersätter hyresindexet från 2019 och gäller för cirka 1,4 miljoner lägenheter som är relevanta för hyresindexet. I det officiella uttalandet sa Sebastian Scheel att Berlin-senatens aktiva hyrespolitik hade haft effekten att avsevärt bromsa den snabba hyresökningen under de senaste åren och att hyrorna därför endast skulle öka med 1,1 procent. Enligt senatsförvaltningen steg den genomsnittliga hyran i Berlin därmed från 6,72 euro per kvadratmeter 2019 till 6,79 euro per kvadratmeter 2021. Hyrestaket hjälper hyresvärdar och hyresgäster att se den högsta tillåtna grundhyran. Enligt Berlin-Brandenburg Housing Association förutsätts det att de cirka 140 medlemsföretagen i Berlin kommer att följa hyresindexet.
Stora demonstrationer planerade till pingstdagen – hyrestaket i Berlin orsakar konflikt
Stämningen i Berlin är fortsatt spänd. En demonstration ägde rum i Kreuzberg och Neukölln redan i mitten av april. Över tusen demonstranter krävde en landsomfattande frysning av hyrorna. En representativ undersökning beställd av Tagesspiegel visade också att 47 procent av berlinarna är för att expropriera fastighetsbolag. Detta är naturligtvis lämpligt för folkomröstningen i Berlin „Expropriera Deutsche Wohnen och Co.“.
Enligt Tagespiegel har de nu gått samman med „Alliansen mot fördrivning och hyresgalenskap“ för att kalla till storskaliga demonstrationer på pingstsöndagen. Under parollen „Gegen den Mietwahnsinn – Jetzt erst recht!“ vill de två initiativen uppmärksamma bostadssituationen i Berlin med tiotusentals deltagare. Enligt Tagesspiegel planerar initiativet även ett så kallat „expropriationsläger“, där cirka 250 intressenter och berörda parter från hela Tyskland kommer att delta. Ett „substantive event“ planeras på Haus der Statistik.
Robert Habeck mot ett landsomfattande hyrestak
Diskussionerna fortsätter även på politisk nivå. Enligt tag24.de kommer hyrestaket att förbli en nyckelfråga för Vänsterpartiet under valkampanjen. Enligt delstatsordföranden Katina Schubert planerar partiet att utöva påtryckningar på federal nivå för att möjliggöra rikstäckande hyresregleringar.
Även de gröna i Berlin håller fast vid frågan. Förra helgen lade Bettina Jarsch, politiker för de gröna i Berlin, tillsammans med 40 representanter för de gröna fram ett ändringsförslag till det federala valprogrammet. I förslaget, som är tillgängligt för Tagesspiegel och Berliner Morgenpost, står det att de vill skapa lämpliga „konstitutionella krav enligt federal lag“ för kommuner med en stram bostadsmarknad. Miljöpartiets ledare Robert Habeck sade i början av maj till Funke Mediengruppe att han var emot ett rikstäckande hyrestak och fortsatte med att säga att lokala politiker borde ges möjlighet att använda fler och olika instrument för att skapa differentierade åtgärder för att begränsa hyreshöjningar.

