Ingen enhällighet till förmån för lagen om återställande av naturen

Hittills har insatserna inte varit tillräckliga för att skydda naturliga livsmiljöer i Europa. Den efterlängtade omröstningen i Europaparlamentet om lagen gick inte smidigt: Ungern motsatte sig lagen om naturåterställning, vilket innebär att kraven för att återställa naturen ännu inte är rättsligt bindande.

Cirka 80 procent av de skyddade naturliga livsmiljöerna i Europa är förstörda och i ytterligare fara. För att stoppa denna naturkris har Europaparlamentet lagt fram en lag om återställande av natur, men ännu inte antagit den. Den föreslagna lagen ålägger medlemsländerna att återställa förstörda naturområden. På så sätt kommer t.ex. förstörda hedar återigen att fylla sin funktion som kolreservoarer och som livsmiljöer för sällsynta arter.

Intakta ekosystem främjar inte bara den biologiska mångfalden, utan är också viktiga för att bekämpa klimatkrisen. Ekosystemen spelar en nyckelroll när det gäller översvämningsskydd, livsmedelssäkerhet och förvaltning av naturresurser. Det är dock mycket få ekosystem i Europa som är i gott eller ens acceptabelt skick. Naturvårdslagen är avsedd att bidra till att bevara naturen på lång sikt, minska skadlig påverkan och göra användningen av naturresurser mer hållbar.

Alla pratar om klimatförändringar. Förutom åtgärder för att minska CO2-utsläppen i städer och industri handlar det också om att skydda naturen och reparera eller till och med skapa nya ekosystem. Med EU Nature Restoration Law försöker EU skapa tydliga mål för ett bindande koncept i Europa som ska leda till att ekosystemen återställs.

Lagen har följande tre kärnelement:

• Konkreta och tidsbundna samt områdesspecifika mål för förbättring och återskapande av de sällsyntaste och mest speciella land- och havsmiljöerna
• Indikatorbaserade mål för en mer hållbar mark- och skogsförvaltning, grönare städer, fritt flödande floder och återställande av pollinatörspopulationer
• Skapande av vetenskapligt baserade återhämtningsplaner som ett viktigt verktyg för att definiera och se över nödvändiga åtgärder

I februari 2024 hade Europaparlamentet redan röstat med en majoritet för den kompromiss som nåddes förra året om lagen om naturåterställande. Europeiska rådet skulle se till att lagen trädde i kraft den 22 mars 2024. En kortvarig blockad från Ungern försenade dock detta, vilket är anledningen till att lagen ännu inte har trätt i kraft.

Miljöorganisationerna är upprörda över att EU:s efterlängtade restaureringslag inte har gått igenom EU:s ministerråd. De har länge drivit kampanjer för att skydda och bevara den biologiska mångfalden och ekosystemen i Europa och resten av världen. Den nya lagen bör göra detta rättsligt bindande, t.ex. genom att fastställa mätbara mål för att stödja den biologiska mångfalden. Den lokala floran och faunan kommer att omfattas av EU:s naturvårdslag och därmed förhoppningsvis få ett bättre skydd i framtiden.

Naturvårdslagen är också mycket viktig med tanke på klimatkrisen. Ekosystem som hedar, skogar och flodslätter lagrar nämligen kol och bidrar på ett betydande sätt till att skydda människor från klimatförändringarnas effekter. Intakta ekosystem har en balanserande effekt på mikroklimatet. De spelar en viktig roll vid värmeböljor, torka, kraftig nederbörd och översvämningar. Ekosystemen förbättrar också människors hälsa och vårt välbefinnande. Och de kan stärka den lokala ekonomin, t.ex. genom att säkra livsmedelsförsörjningen på lång sikt och stärka hållbara metoder.

Enligt lagen om naturåterställning ska EU-länderna återställa minst 20 % av naturen på land och i havet senast 2030. Dessutom ska medlemsländerna återställa minst 30 procent av degraderade livsmiljöer senast 2030, 60 procent senast 2040 och 90 procent senast 2050. EU ser detta som ett viktigt bidrag från alla medlemsländer för att uppnå EU:s mål för klimat, biologisk mångfald och livsmedelssäkerhet.

Alla livsmiljöer som för närvarande är av dålig kvalitet ska vara återställda senast 2050. Redan under de kommande sex åren bör medlemsländerna förbättra omkring en tredjedel av sina livsmiljöer. Dessa inkluderar till exempel skogar, gräsmarker, våtmarker, floder, sjöar och korallrev. Europaparlamentet rekommenderar att man först fokuserar på Natura 2000-områden. Och när en livsmiljö har återställts måste den också bibehållas i gott skick.

För jordbruksmark använder EU tre indikatorer, varav två måste uppfyllas för att en livsmiljö ska anses vara restaurerad: Indexet för fjärilar i gräsmarker, andelen jordbruksmark med varierande landskap och förrådet av organiskt kol i mineraljorden på åkermark. Åtgärder måste också vidtas för att öka indexet för jordbrukslandskapets fåglar. Detta beror på att fåglar är bra indikatorer på den biologiska mångfalden i en livsmiljö.

Blockaden av naturvårdslagen är också mycket olycklig med tanke på EU-valet som planeras till sommaren 2024, eftersom det nu är oklart om och när lagen kommer att genomföras. Den kommer troligen att komma upp på bordet igen efter valet i juni. Så snart den har godkänts av rådet med en majoritet kommer bollen att ligga hos medlemsstaterna: de måste anta nationella lagar om restaurering och förklara exakt hur de kommer att genomföra EU:s mål.

Följaktligen kommer genomförandet av naturvårdslagen att diskuteras även i Tyskland. Förbundsländerna kommer förmodligen att genomföra merparten av åtgärderna, för vilka det kommer att finnas en nationell restaureringslag med tydliga riktlinjer. Det tyska åtgärdsprogrammet för skydd av natur och klimat innehåller redan liknande åtgärder och en accelerationsoffensiv.

Läs mer om detta: FN:s ramverk för biologisk mångfald (Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework)är också relevant för kvaliteten på livsmiljöer och biologisk mångfald.