Jernbanebyen: COBE arkitekter utvecklar nytt megaprojekt

Med „Jernbanebyen“ skapas en ny stor grön innerstadsstadsdel på en gammal järnvägstomt i Köpenhamn. 5.000 till 10.000 människor ska bo i den supergröna och bilfria stadsdelen i framtiden. COBE arkitekter står för masterplanen. Läs allt om projektet här.

Köpenhamn lider också av växtvärk. Under de senaste tio åren har den danska huvudstaden fått 100.000 fler invånare. Det motsvarar en tillväxt på 19 procent. Prognoserna förutspår en ytterligare inflyttning av 100.000 nya köpenhamnare fram till 2031.(På temat markpress rekommenderar vi G+L 04/21 „Urban tillväxt“).

Samtidigt har det under de senaste åren byggts mindre bostadsyta än vad som hade varit nödvändigt. Som en reaktion på detta har priserna på fastighetsmarknaden exploderat i Köpenhamn, liksom i många andra europeiska städer. Detta har lett till att det finns allt färre kvadratmeter bostadsyta per capita.

Detta problem vill staden ta itu med genom den nya stadsutvecklingsplanen kp19. Planen anger riktningen för staden under tolv år och syftar till att skapa utrymme för de 100.000 nyanlända som förutspås. Konkret handlar det om att säkra plats för 60.000 nya bostäder. Därutöver ska 20 procent av Köpenhamns bostadsyta utgöras av allmännyttiga bostäder. Målet för nybyggda bostäder är ännu högre, 25 procent.

Staden vill också se till att det skapas olika typer av bostäder: för ungdomar, för familjer med och utan barn, för ensamhushåll, för äldre och socialt missgynnade personer samt för personer med funktionsnedsättning.

Vid sidan av de nya bostäderna planerar staden också att utveckla öppna ytor. Genom att skapa fler grönområden vill Köpenhamn förbättra livskvaliteten för sina invånare och samtidigt bidra till den biologiska mångfalden. Samtidigt spelar grönområden också en viktig roll i Köpenhamns ambition att vara helt_CO2-neutralt 2025.

För att uppnå detta tar Köpenhamn itu med sina markreserver. Ett exempel är den nedlagda Nya Godsstationen, en av de sista oexploaterade industriområdena i Köpenhamns stadskärna. Den stängdes år 2000, efter 99 års drift, när den danska järnvägen DSB upphörde med sin godstrafik. Från och med 2009 började DSB äntligen hyra ut övergivna järnvägsbyggnader till kontorsgrupper, företag och kreativa yrkesutövare. Området omfattar totalt ca 555.000 kvm, varav ca 175.000 kvm fortfarande används av den danska järnvägen.

Tillsammans med den statligt ägda fastighetsutvecklaren Freja Ejendomme vill det danska järnvägsbolaget nu utveckla en del av området till stadsdelen Jernbanebyen. I och med antagandet av stadsutvecklingsplanen kp19 finns det nu inget som står i vägen för denna utveckling. I november 2020 utlyste de två markägarna DSB och Freja Ejendomme en tävling om en masterplan. Fem tvärvetenskapliga team deltog, däribland Snøhetta, BIG och SLA, Vandkunsten och Holscher Nordberg, WERK Arkitekter och COBE. Samtliga team är från Köpenhamn och fick ett arvode på 600.000 danska kronor för sitt deltagande. Det motsvarar cirka 80.700 euro.

COBE Arkitekter lyckades övertyga markägarna DSB och Freja Ejendomme med sin masterplan för en grön stadsdel.

De kom fram till en ambitiös plan: Jernbanebyen ska bli Köpenhamns grönaste stadsdel. Stadsdelen ska vara bilfri, grön, hälsosam, hållbar, klimatmedveten och innovativ. Samtidigt ville COBE leverera en robust, flexibel och framför allt realiserbar masterplan.

För att uppnå detta började planerarna på COBE med grönområdena. Dessa skulle utgöra uppdelningen och avgränsningen av kvarteren.

De väver infrastrukturen mellan de gröna öppna ytorna: gröna gator, gränder och förbindelser som är utformade helt för cyklister och fotgängare i den bilfria Jernbanebyen. COBE har skapat en egen term för detta: infranatur.

Mellan grönytorna och infranaturen placerar COBE punktvisa och lokala lösningar („pärlor“) för att hantera buller. Dessa pärlor kan vara spaljéer av gröna fasader, transparenta skärmar, bostadshus med bullerskyddade korridorer, strategiskt placerade parkeringshus och kommersiella byggnader med mera.

Stadsdelen kommer att delas in i sex kvarter som avgränsas av grönområden. De kommer att kunna utvecklas individuellt och ha sin egen karaktär. På så sätt kan Jernbanebyen färdigställas i enskilda etapper. Samtidigt tilltalar stadsdelen olika befolkningsgrupper.
Masterplanen hedrar också den tidigare industriella produktionsanläggningens historia: COBE tänker sig att produkter ska utvecklas, produceras och säljas lokalt i Jernbanebyen. De historiska och kulturminnesmärkta verkstäderna kommer att omvandlas till platser för kreativa företag och start-ups.

COBE ser kopplingen till de omgivande kvarteren som en kärnfråga. Endast om detta lyckas kommer Jernbanebyen att bli en framgångsrik del av Köpenhamn. Detta ska uppnås genom ett grönt delta som sträcker sig in i de omgivande stadsdelarna.

I COBE:s masterplan placeras grönområden högst upp i kvartershierarkin. De är tänkta att strukturera och förena stadsdelarna. För att hålla andelen grönytor så hög som möjligt planerar COBE fem bostadstorn med en höjd på 40-70 meter i den östra delen av Jernbanebyen. De kommer att bidra till att minska tätheten. I allmänhet kommer det att finnas många olika bostadstypologier i stadsdelen: från radhus, townhouses och höghus till långa hus, tillbyggnader och omvandlingar av befintliga byggnader. Deras lägen har dock ännu inte definierats exakt för att säkerställa flexibiliteten och genomförbarheten av masterplanen.

Med utvecklingen av en nedlagd godstågsstation sällar sig Köpenhamn till en lång rad europeiska städer. Basel har till exempel utvecklat stadsdelen Erlenmatt under de senaste åren(mer om detta i G+L 09/2020) och Paris modellstadsdelen Ordener-Poissonniers(vi rapporterade om detta i G+L 04/2021). Nu när tävlingen om masterplanen har avslutats är nästa steg att utarbeta översiktsplaner och detaljplaner. Det första spadtaget är planerat till 2022/2023.

Läs mer om dansk planering i G+L 02/21: Danmark.