Kan det nya HOAI säkerställa planeringskvaliteten?

Förbundet för tyska arkitekter (BDA) är av en annan åsikt. Förbundet anser att avskaffandet av minimi- och maximisatserna i HOAI i grunden hotar den tyska byggnadskulturen. Ändringen av HOAI har varit i kraft sedan den 1 januari 2021 och orsakar upprördhet bland dem som ser sitt yrke i fara. BDA är övertygad om att den federala regeringen har gjort det för lätt för sig. Läs om alternativa förslag här.

Arvodesstrukturen för arkitekter och ingenjörer (HOAI) ändrades i början av året. Det federala rådet godkände ändringen så att den nya lagen kunde träda i kraft. Ändringarna påverkar främst minimi- och maximiarvodena i HOAI. Avgifterna är därför fritt förhandlingsbara. De tidigare prisspecifikationerna är icke-bindande. De är endast vägledande. Du kan hitta den aktuella versionen av hela HOAI-förordningen här.

Anledningen till ändringen av HOAI var en dom från Europeiska unionens domstol (EU-domstolen). År 2019 slog EU-domstolen fast att HOAI i sin dåvarande version stred mot EU:s tjänstedirektiv. Enligt detta får tillhandahållandet av tjänster inte göras beroende av fasta minimi- eller maximipriser. Efter att domen meddelats var Förbundsrepubliken Tyskland skyldig att snabbt genomföra den och anpassa det nationella rättssystemet till kraven i EU-domstolens dom.

Vad innebär avskaffandet av domens bindande karaktär? Kan HOAI även fortsättningsvis ligga till grund för avgiftsberäkningen? Många befarar en försämring av planeringskvaliteten. Det tyska arkitektförbundet (BDA) ser t.ex. många nackdelar med att avskaffa minimi- och maximiarvodena i HOAI.

Enligt ett uttalande från BDA skulle detta kunna leda till prisfall och förlorade arbetstillfällen i Tyskland. Detta skulle kunna leda till att hela yrkeskåren drabbas av kostnadssänkningar. Detta skulle göra det mindre attraktivt för unga talanger. För en bransch där det redan råder en påtaglig brist på personal och unga talanger skulle detta vara ödesdigert.

Dessutom kan det förekomma starka koncentrationsprocesser bland kontoren. Detta innebär att kontor med många anställda kan komma att överleva, medan mindre kontor kanske inte överlever. BDA befarar också att byggnadskulturen kommer att drabbas om utbudssituationen försämras. Den offentliga sektorn och den egna professionen skulle påverkas avsevärt av detta. Dessa tänkbara scenarier för BDA grundar sig på erfarenheter från andra länder.

Eftersom prislagens bindande karaktär nu inte längre är tillämplig, kommer avtalsöverenskommelsen om arkitekttjänster att bli ännu viktigare. Kommittén för ingenjörs- och arkitektföreningar och kammare för arvodesstrukturen (AHO) påpekar detta. AHO understryker också att HOAI-systemet som helhet har visat sig fungera väl. Det finns inget som hindrar beställare och uppdragstagare från att även i framtiden använda HOAI:s avgiftsbaser. AHO rekommenderar detta starkt för att förhindra prisdumpning och kvalitetsförluster.

Tillsammans med den federala ingenjörskammaren och den federala arkitektkammaren (BAK) kritiserar AHO dock avsaknaden av en lämplighetsklausul i den nya HOAI. Dr Heinrich Bökamp, ordförande för BAK, säger i ett pressmeddelande: „Vi hade önskat att förordningen tydligare hade klargjort att dessa avgifter måste vara lämpliga även i framtiden.“

BAK understryker med en knappkampanj att planeringsavtal även i fortsättningen bör baseras på HOAI. Sloganen „Planering är värdefullt“ bör föras vidare av medlemmarna. Syftet är att medvetandegöra både arkitekter och beställare. BAK:s ordförande Barbara Ettinger-Brinckmann vädjar därför också till arkitekter och planerare att stå upp för värdet av sitt arbete, så att de inte underkänns av tjänsteleverantörer utanför branschen.

BDA: Titta inte bara på priserna

Tillbaka till BDA:s uttalande. Där diskuteras om miniminivåerna för HOAI verkligen inte kan sparas in eller om det finns andra sätt att genomföra EU-kraven.

En viktig punkt för BDA är det faktum att arkitekttjänster i princip kan tillhandahållas av vem som helst. Om det inte krävs något bevis på kvalifikationer finns det inget skydd för kvaliteten på en tjänst, är föreningen övertygad om. I stället för att röra prisspecifikationerna kunde kraven på tjänsteleverantörerna ha formulerats mer specifikt, enligt förslaget. Författarna nämner medlemskap i en kammare som ett exempel på detta.

Vidare skulle arkitekt- och ingenjörstjänster kunna definieras juridiskt. I uttalandet formuleras detta på följande sätt: „all verksamhet för planering i specifika byggärenden för tredje part, så snart dessa kräver planering i enskilda fall.“

Sammanfattningsvis skulle BDA ha önskat att EG-domstolens dom hade implementerats på ett annat sätt. Med andra ord skulle fokus inte ha legat på priser, utan på att upprätthålla kvaliteten. Och så här står det: „Att överge minimisatserna i HOAI är därför inte absolut nödvändigt, utan utgör ett lagstiftningsbeslut.“ Den federala regeringen skulle inte ha utnyttjat sina alternativ.

Av denna anledning kan BDA inte se hur den federala regeringen avser att säkerställa kvaliteten på byggandet. Särskilt mot bakgrund av ekologiskt byggande med alla dess angelägna frågor eller utformningen av stadsrummet skulle författarna ha velat se mer uppfinningsrikedom i genomförandet av EG-domstolens dom.

Röster från branschen om EU-domstolens HOAI

I sin dom av den 4 juli 2019 underkände EU-domstolen den bindande karaktären hos minimi- och maximipriser som en omotiverad konkurrensnackdel för utländska marknadsaktörer. Vi samlade in åsikter från den dåvarande professionen. Bland annat Franz Damm, Managing Partner på Keller Damm Kollegen, Dieter Pfrommer, offentligt utsedd och edsvuren expert på arvoden för landskapsarkitekturtjänster, IHK Region Stuttgart och Jens Henningsen, ekonomisk talesperson för bdla, kassör. Läs utlåtandena om HOAI:s dom 2019 här.