Karen Blixens Plads i Köpenhamn

Karen Blixens Plads i Köpenhamn utgör ett centralt utomhusområde för Köpenhamns universitets södra campus. Förutom en hög vistelsekvalitet var målet att hitta en optimal lösning för den stora mängden cyklister. COBE skapade ett landskap med kullar och dalar. Och även parkeringsmöjligheter för 2.000 cyklar.

Det är inte utan anledning som Danmark anses vara ett föregångsland när det gäller hållbara mobilitetskoncept. Trots allt väljer 40 procent av invånarna i huvudstaden att cykla till jobbet varje morgon. Principen om utbud och efterfrågan gäller förmodligen även här. Köpenhamns infrastruktur är optimerad för cyklister. Både breda cykelbanor och möjligheter att parkera cyklar är integrerade i stadsbilden. Och det är just denna lyckade designmässiga integration som kännetecknar COBE-projektet. Med Karen Blixens Plads har arkitektbyrån lyckats tänka igenom all nödvändig infrastruktur redan från början på ett sådant sätt att det färdiga torget verkar komma naturligt. Mitt bland universitetsbyggnaderna har man skapat ett kuperat landskap som fungerar på flera nivåer. Det är en inbjudande plats att mötas och dröja sig kvar på. Det erbjuder också generösa parkeringsplatser för cyklarna till hundratals studenter och universitetsanställda.

Projektet påbörjades redan 2014. Då vann COBE tävlingen om att utforma torget. Området ligger på Köpenhamns universitets södra campus. Det avgränsas på tre sidor av universitetsbyggnaderna och universitetsbiblioteket. I söder öppnar det upp sig mot ett brett parklandskap. Och slutligen mot naturreservatet Amager Commons. Karen Plixens Plads fyller därmed en viktig funktion som länk mellan staden och det omgivande området.

Men det är inte bara det urbana läget som är exceptionellt. Med sina cirka 20.000 kvadratmeter är Karen Plixens Plads fortfarande ett av de största torgen i Köpenhamn. Det framträdande läget och de höga kraven på utrymmet gjorde inte designuppgiften lätt. Men COBE kunde skingra alla tvivel och imponerade med ett väl genomtänkt tredimensionellt koncept. Arkitekterna föreslog ett överlappande område med kullar och dalar. Centrum domineras av ett „urbant vardagsrum“ som förbinder de tre huvudingångarna till universitetet.

Så långt, så självklart för utformningen av ett campusområde. I nästa steg bestämde sig COBE för att täcka behovet av cykelparkeringsplatser med tre „cykelbackar“. Dessa kupoler har en spännvidd på 36 meter och en total diameter på 40 meter. De gigantiska grottorna består av segment av sfäriska skal, som ovanför grunden avgränsas av en underjordisk ringbalk. De enskilda skalen har byggts med platsgjuten betong. Konstruktionen gjorde det möjligt att avstå från stöd på insidan. Detta skapar intrycket av att marken är böljande. Kullarna ser mjuka ut och smälter samman med de platta områdena till en enda enhet. Dessutom erbjuder de över 2.000 parkeringsplatser för cyklar. Tack vare de stora öppningarna belyses de inre områdena med dagsljus under dagen. På natten ger belysningskonceptet en belysning av interiören. Detta innebär att inte bara parkeringsplatserna kan nås utan rädsla dygnet runt. Den yttre effekten är också atmosfäriskt imponerande.

Samspelet mellan kullar och dalar skapar en mängd olika möjligheter att utnyttja uterummet. I kanterna finns till exempel svängda sittrappor som blir en läktare för de lägre liggande torgytorna. Utformningen är tänkt att uppmuntra till olika typer av användning. Det kan handla om en spontan konsert inför en liten publik, att arbeta i projektgrupper vid sittgrupperna eller att utforska området på skateboard. Den extravaganta leken med topografin och formerna kontrasteras av en reducerad materialkatalog och ett återhållsamt färgkoncept. Torgets ljusa yta kontrasteras av isolerade, runda planteringsytor. Från ett fågelperspektiv skapar detta en artificiell, geometrisk bild. Torgets detaljutformning står i kontrast till det vidsträckta landskapet i norr. Mot Amager Commons tänkte sig COBE en gradvis övergång från staden till landskapet. Här blir grönområdena mer vidsträckta. Gångvägarna ligger också organiskt runt de planterade områdena. En krökt kanal leder från universitetsområdet till den lilla sjön Grønjordssøen.

Projektet slutfördes och öppnades 2019. Sedan dess har hundratals studenter befolkat de öppna ytorna varje dag och använt cykelparkeringarna. Karen Blixen Plads är ännu ett projekt för Köpenhamns stad som befäster dess status som cykelmetropol. Och det är inte heller det första projektet av det här slaget för COBE. Tidigare har man valt att utgå från de krav på användning som följer av den stora mängden cyklister när man utformar en design. Vid Nørreport Station 2015 skapade de parkeringsplatser som är något nedgrävda i trottoaren. De kallade dem „nedsänkta cykelbäddar“. Orienteringen mellan parkeringsplatser och gångbanor är tydlig, samtidigt som cyklarna är något ur fokus på grund av den sänkta terrängen. Rännorna fungerar också som fördröjningsbassänger vid kraftiga regn. COBE lyckas med att kombinera pragmatism och design i sina projekt.

„Köpenhamn är en av världens ledande cykelstäder och mer än 40 procent av stadens invånare använder cykeln för sin dagliga pendling. Det kräver ett nytt och flexibelt sätt att se på cykelparkering. […] vi har utvecklat innovativa cykelparkeringslösningar som utgör ett naturligt inslag i miljön“, säger Dan Stubbergaar, arkitekt och grundare, och beskriver tillvägagångssättet. Uppfinningen av „cykelbäddar“ eller „cykelbackar“ bygger på detta. Och det kan också vara övertygande i stadsrum tack vare dess inneboende designlogik. Så det ska bli intressant att se vilka andra former av integration COBE upptäcker i framtiden.

Ett annat spännande storskaligt projekt av COBE är för övrigt Jernbanebyen i Köpenhamn.