Klimatvänligt område för Lerchenfeld, Freising

Det är ont om utrymme i Freising i Bayern. Antalet tillgängliga byggarbetsplatser är begränsat och bostadsmarknaden är uttömd. Detta innebär utmaningar för staden, som valdes ut som en av åtta modellkommuner för pilotprojektet „Klimatvänlig stadsutveckling“. Var, med vilken täthet och med vilka klimatrelevanta aspekter ska nya stadsdelar byggas? För landskapsarkitektstudenterna vid Weihenstephan-Triesdorf University of Applied Sciences var den första frågan besvarad – de andra lösningarna fick de själva hitta. Simon Benz, Jakob Berger, Jacqueline Bucheli och Laura Michanickl presenterar sin design för en klimatvänlig stadsdel i Lerchenfeld, Freising.

Det är den fjärde terminen på landskapsarkitektprogrammet vid Weihenstephan University of Applied Sciences. Som en del av kursen „Planning and Design“ har projektgruppen, som består av fyra studenter (Simon Benz, Jakob Berger, Jacqueline Bucheli, Laura Michanickl), tagit sig an uppgiften att omvandla det obebyggda området Lerchenfeld i Freising, i omedelbar närhet till den nya utomhuspoolen „fresch“ och det närliggande Lerchenfeld centrum, till ett kommunikativt bostadsområde. En viktig hörnsten här är att beakta en klimatvänlig stadsutveckling. Hållbarhet och moderna stadsplaneringsprinciper är också av stor betydelse för detta projekt.

Ett modernt bostadsområde har en differentierad målgrupp. Projektgruppen anser att det är viktigt för det gemensamma boendet att så kallade „kombinationsmöjligheter“ som livsmedelsbutiker och gemensamhetslokaler också integreras i bostadsområdet. Lika viktigt för projektgruppen är ett medvetet förhållningssätt till zonindelningen av det offentliga rummet och funktionaliteten, inklusive multifunktionalitet. Vid utvecklingen av utrymmena mellan husen bör samspelet med det kommunikativa boendekonceptet uppmärksammas.

Projektområdet ligger i staden Freising i Bayern och har en yta på cirka 18.500 kvadratmeter. Bland de boende finns familjer, gifta par och pensionärer. Söder om planområdet kan man se den närmaste spiran på den katolska kyrkan St Lantpert. I nordväst har man en enastående utsikt över katedraltornen S:t Maria och S:t Korbinian och simbassängen Freisinger Erlebnis Schwimmbad precis runt hörnet. Även om det bara finns några få små grönområden eller parkeringsplatser i omedelbar närhet finns det större öppna ytor inom bekvämt cykelavstånd.

Det första steget före planeringsfasen är att analysera området. Detta görs i olika grupper utifrån specifika ämnen. Syftet med denna analys är att bekanta sig med området för att samla in viktig grundläggande information inför planeringen.

Stadsplaneringskoncept för Lerchenfeld, Freising

För att följa stadsplaneringsprinciperna utvecklade projektgruppen det moderna bostadsområdet från en sida som är parallell med Angerbach. Resultatet är tolv byggnader med olika användningsområden, höjder och former. De olika byggnadsformerna skapar en varierad och modern struktur för bostadsområdet. En noggrann analys av omgivningen har resulterat i olika byggnadshöjder, vilket gör att projektet passar in i området som en kedja av kullar.

Det finns åtta byggnader för bostadsändamål, varav några även kan användas kommersiellt, t.ex. för en butik för oförpackade varor eller cyklar. Taken är alla utformade för att vara multifunktionella, till exempel som takträdgårdar, tysta zoner eller för grön energiproduktion.

Ett daghem, ett café, en bar och ett cidermakeri bidrar till områdets karaktär. Kaféet med sin takbar är den norra porten till kvarteret. Härifrån har man en underbar utsikt över stadsdelen, Anger och de gröna öppna ytorna. Den östra entrén kännetecknas av en ängsfruktträdgård, vars frukt förädlas till välsmakande juice eller kompott av kvarterets eget ciderhus.

I de åtta bostadshusen byggs olika lägenheter på två till fyra våningar, som är anpassade till målgrupperna. Man har varit noga med att alla lägenheter ska vara tillgängliga med hiss. Det kommer att finnas 74 lägenheter med ytor mellan 60 och 140 kvadratmeter. Det finns plats för maximalt 282 boende i kvarteret.

Hela området är bilfritt med framkomlighet för matargator och räddningstjänst. Byggnaderna och de öppna ytorna är lättillgängliga till fots via ett nätverk av stigar. Det nya planerade nätverket av stigar knyter Lerchenfelds två östra och norra sidor närmare varandra. I norr skapas ett bilhotell med 20 parkeringsplatser för boende och 200 kvadratmeter utrymme för cyklar, handikapp- och bilpoolsparkeringar. Även i öster kan ett parkeringshus med ytterligare 17 parkeringsplatser förverkligas. Det innebär att det finns en halv parkeringsplats per lägenhet i kvarteret. Dessutom finns det små envåningsskjul mellan de enskilda bostadshusen, som fungerar som parkeringsplatser för cyklar, trädgårdsredskap eller soptunnor.

Detta beror på att en av de viktigaste aspekterna i planeringen av projektet är hållbarhet. Redan under planeringsprocessen letade projektgruppen ständigt efter sätt att införliva hållbara element utan att avvika från det ursprungliga konceptet. Byggnaderna är placerade på ett sådant sätt att de gynnar ventilationen av Angers. Detta säkerställer att luften kan blåsa igenom i nord-sydlig och öst-västlig riktning utan större motstånd.

Byggnadsmaterialen är tillverkade av hållbara resurser. Grunden för alla byggnader är en timmerramskonstruktion med hampakalkstenar. Detta eliminerar behovet av ytterligare termisk och akustisk isolering. En positiv effekt av dessa tegelstenar är att de, precis som lera, har en positiv effekt på luftrenhet och luftfuktighet. Dessutom ger denna byggmetod upphov till särskilt lite icke återvinningsbart avfall.

Alla ytor som inte används direkt av människan är viktiga för klimatskyddet. De ytor på taken till huvudbyggnaderna och skjulen som inte används intensivt eller extensivt är utformade som solcellsplatser. På ytterväggarna som vetter mot trädgården bidrar grönska på fasaderna till att reglera byggnadsklimatet på naturlig väg och sänka omgivningstemperaturen.

Den mycket aktuella vattenhanteringen visar hur rinnande, uppdämt och perkolerande vatten kan vara en del av en stadsnatur som byggts nära naturliga system. Grönområdena i Anger fungerar som fördröjningsytor och reglerar därmed värme och läckage. De kan absorbera och lagra vatten lokalt, vilket gör det nya bostadsområdet till en del av svampstaden och bättre anpassat till klimatförändringarna.

En ängsfruktträdgård i den västra änden av Anger stärker den biologiska mångfalden, skapar en extra kolreservoar och ger en trevlig kontrast till staden.

För oss studenter var projektet ett utmärkt tillfälle att kombinera hållbara, samhälleliga och moderna element. Vi lärde oss mycket om stadsplanering, hållbart byggande och sambandet mellan arkitektur och landskapsarkitektur.

Simon Benz, Jakob Berger, Jacqueline Bucheli och Laura Michanickl studerar landskapsarkitektur vid Weihenstephan-Triesdorf University of Applied Sciences. Under sin fjärde termin, sommarterminen 2021, deltog de i kursen „Planning and Design“ under ledning av Prof. Sonja Hörster och Prof. Christoph Jensen. Designen „Wohnen am Anger(bach)“ skapades under aspekten „kommunikativt boende“.

I september fokuserar vi på studenter inom planering: G+L 09/21 presenterar enastående studentarbeten. Klicka här för att komma till butiken.

Du kan också hitta fler studentarbeten här – det är värt det!