Stigande energipriser, opålitliga tidtabeller och ett ödsligt linjenät: kollektivtrafiken befinner sig i kris. Med tanke på utmaningarna med klimatskyddet borde kollektivtrafiken vara ryggraden i omställningen av mobiliteten – i stället stagnerar den. I julinumret av G+L analyserar vi hur innovativ design av öppna ytor kan kombineras med kollektivtrafiklösningar och om nya mobilitetsinnovationer ger möjlighet att på ett hållbart sätt förändra kollektivtrafiken på ett användar- och klimatvänligt sätt.
Små och stora människor, med rullstol eller käpp, ensamma eller som par: 80 olika färgglada silhuetter bildar "Mångfaldens mönster". På så sätt tar Berliner Verkehrsbetriebe (BVG) med sig Berlins urbana mångfald till sätena i sina bussar och spårvagnar. Medan passagerarna och stadsrummet tjänar som inspiration för fordonsdesignen, frågar vi i denna G+L omvänt hur kollektivtrafiken och dess infrastruktur påverkar det offentliga rummet - och hur de kan bidra till att forma det öppna rummet. Omslagsfoto: BVG, Oliver Lang
Sök efter svar
Den lokala kollektivtrafiken står vid ett vägskäl. Med stigande energipriser, en massiv personalbrist, uttunnade tidtabeller och en förfallen infrastruktur börjar bristerna bli uppenbara i ett system som borde fungera som ryggraden i en klimatvänlig mobilitetsomställning – men som ändå har blivit ett problem i många städer och kommuner. Med tanke på det brådskande klimatskyddet uppstår frågan om hur ett hållbart kollektivtrafiksystem kan se ut som säkerställer rörlighet för alla och samtidigt skyddar miljön. Vårt julinummer ägnas åt sökandet efter svar på hur det offentliga rummet och kollektivtrafiken kan bidra till en ny förståelse av mobilitet.
Ansvar för förändring
Det finns lösningar och det är vårt jobb som planerare att utforska dessa möjligheter. För att förändra kollektivtrafiken behöver vi mer än bara nya rutter eller fler fordon: utformningen av hållplatser, bytespunkter och nya anslutningar förtjänar särskild uppmärksamhet – i både liten och stor skala. I det här numret använder vi utvalda bästa praxis för att titta på innovativa mobilitetslösningar som kombinerar kollektivtrafik med öppna ytor och stadsdesign och därmed inte bara förbättrar funktionaliteten utan också skapar en ny vistelsekvalitet. I det här numret konfronterade vi Buro Happold och A24 med frågan om vilket ansvar landskapsarkitektur och stadsplanering har i mobilitetsomställningen.
Självkörande kollektivtrafik
Vi vill också veta hur kollektivtrafiken måste utformas för att vara ett verkligt alternativ till motoriserad privat transport, vilken roll innovativ teknik spelar i omvandlingen och i vilken utsträckning kollektivtrafikens infrastruktur kan bidra till att uppgradera offentliga platser. Vi intervjuade Baden-Württembergs transportminister Winfried Hermann om utbyggnaden av kollektivtrafiken i hans delstat, talade med Andreas Knie från WZB om bilar, kollektivtrafikens roll i omställningen av transportsektorn och robotaxis, och frågade Carlos Moreno om 15-minutersstaden. Vi tar en titt på den aktuella utvecklingen inom autonom kollektivtrafik, frågar om status quo för kollektivtrafiken på landsbygden och undersöker relevansen av att gå. I vårt bildgalleri visar sex projekt vilka kollektivtrafikprojekt som redan har förverkligats – och vad som står på agendan under de kommande åren.
Morgondagens mobilitet
Vad vi har lärt oss av denna fråga: Kollektivtrafiken är ännu inte tillräckligt stark för att faktiskt vara ryggraden i transportrevolutionen. Men något håller redan på att hända, vilket framgår av utvecklingen i Baden-Württemberg och många pilotprojekt runt om i Tyskland. Och även om det fortfarande finns mycket kvar att göra arbetar många aktörer redan med att forma morgondagens mobilitet med en blandning av utbyggnad av befintliga strukturer, tvärvetenskapliga planeringsmetoder och innovativa strategier och tekniker.
Theresa Ramisch, chefredaktör
t.ramisch@georg-media.de
och
Anna Martin, redaktionen
a.martin@georg-media.de
Tidningen finns tillgänglig här i butiken.
Du kan förbeställa årets StadtSpezialhär.
Vårt juninummer handlade om integration. Läs mer om det här.

