Öppnas i en ny flik

Den 14:e federala kongressen om nationell stadsutvecklingspolitik ägde rum i början av förrförra veckan. Förbundskanslerkandidat Armin Laschet och statssekreterare Anne Katrin Bohle vid förbundsministeriet för inrikesfrågor, byggande och gemenskap öppnade det digitala evenemanget. De 3.000 åskådarna stoppade för en kort stund livestreamen från Flora i Köln. Det federala Koop.Stadt-priset delades också ut. Läs mer om vilka städer som vann här.

GrafiC: ”Nationell policy för stadsutveckling”

I år delades för första gången – digitalt, förstås – det federala priset för kooperativa städer ut, eller Koop.Stadt som det förkortas. Priset delas ut till kommuner med minst 10 000 invånare som aktivt främjar samarbete mellan medborgare, föreningar, grannskapsgrupper och sociokulturella aktörer genom att använda juridiska, politiska och strukturella instrument.

Aachen (NW)

Alla foton: Kolja Matzke/”National Urban Development Policy”

Här presenteras kortfattat de 13 kommuner som vann i år och de styrmedel som juryn lyfte fram i respektive kommun:

Foto: © Alena Karle

Berlin-Mitte (BE)

Juryn övertygades av Aachens ansökan genom ett grundläggande beslut att stärka medborgarnas roll som utvecklare. Under namnet ”Stadt-Machen” testar Aachen att låta stadsbor delta som projektutvecklare i flera pilotprojekt och ge dem i uppdrag att skapa koncept. Processerna är utformade för att ömsesidigt stärka förvaltningen och det civila samhället.

Dessau-Rosslau (ST)

Med ett civilt-offentligt partnerskap för att avsluta vakansen i Haus der Statistik skapades enligt juryn ett modellprojekt där man reglerar samarbetet mellan de fem parterna från politik, förvaltning och civilsamhälle via samarbets- och finansieringsavtal. Projektet prövar enligt juryn en rad olika instrument och väcker med rätta stort intresse både nationellt och internationellt.

Foto: © Brigitte Hartwig

Dinslaken (NW)

Beviljandet av ärftliga byggrätter och främjandet av city maker-projekt betonades särskilt av juryn för Koop.Stadt federal award. Genom att använda medel från stadsutvecklingsfonden för samarbetsprojekt säkrar Dessau-Rosslau byggnader som formar stadsbilden och skapar möjligheter med låg tröskel för framför allt unga vuxna att ta plats och organisera sig.

Foto: ”Nationell policy för stadsutveckling”

Eltville vid floden Rhen (HE)

Juryn var särskilt imponerad av de olika rättsliga instrument som Dinslaken använder för att ge utrymme för grupper i det civila samhället. Instrument som en ärftlig byggrätt för en ledig industribyggnad och ett övergångsavtal för testanvändning säkerställer att stadsmakarna kan verka självständigt samtidigt som de kan förlita sig på stöd från kommunala resurser.

Samarbetskulturen i Eltville am Rhein är exceptionell för en stad av denna storlek (ca 17.300 invånare). Ett överföringsavtal med Philip Kraft Foundation för”Youth Park of Cultures” samt stöd till bostadsprojekt, kulturprogram och volontärnätverk visar stadens starka medvetenhet om betydelsen av aktörer i det civila samhället.

Halle (Saale) (ST)

Kiel (SH)

Halle (Saale) är en ”pionjär” med sitt stadsomfattande koncept för öppna ytor. Kärnan i konceptet är ”Open Space Office”, som centraliserar arbetet med att hitta och aktivera öppna ytor med fokus på kreativ användning för det allmännas bästa. Juryn lyfte också fram stadens ungdomstävling, där idéer utvecklas och därefter får stöd i genomförandet.

Landau (RP)

Juryn ansåg att Kiels koncept med ett”Tiny Town Hall”, ett mobilt kontor på en trailer som används för att involvera medborgarna i ett tidigt skede och etablera decentraliserade kontakter med dem, var ”särskilt inspirerande”. Kiel öppnar också upp utrymmen för medborgare och kreativa människor. Staden ingår också partnerskap för förvaltning av stadskärnan och initierar kooperativ stadsutveckling på Hörn.

Juryn beskrev stadens ansträngningar för att förhindra rivningen av sin äldsta byggnad (Haus zum Maulbeerbaum) som ”exemplariskt samarbete”. De lokala myndigheterna och stadssamhället drev på etableringen av ett medborgarkooperativ, som renoverar byggnaden och senare kommer att fungera som operatör. Kooperativet får också aktivt stöd av kommunen med expertis och i kommittéer.

Mannheim (BW)

Foto: © Mannheims stad

Nuremberg (BY)

Samarbete är en ”högsta prioritet” i Mannheim, berömde juryn. Staden stödjer ett brett spektrum av samarbeten ända ner på projektnivå. Mannheim kännetecknas också av att nya typer av organisationer grundas beroende på situationen och att förvaltningen skapar nya vägar mellan administrativa åtgärder och flexibel ”kooperativ styrning” och testar nya förebilder.

Staden Nürnbergs särskilda program ”Opportunity Spaces” samlar in idéer från befolkningen för att uppgradera och vitalisera offentliga platser. Juryn beskrev detta som ”trendsättande”. Dessutom fungerar stadens Space Compass-program som en medlare för konstnärer och kulturarbetare i behov av utrymme och använder andra instrument för att främja en kultur av erkännande och samarbete i ögonhöjd.

Schwerte (NW)

Schwerte glänser med ett brett och differentierat koncept för medborgarnas deltagande. Juryn betonade samarbetskulturen och att erbjudandena är av lågtröskelkaraktär. Under mottot ”MitMachStadt” erbjuder Schwerte sina medborgare ett brett utbud av möjligheter att engagera sig i stadsutvecklingen med verktyg som”MitMachBüro”, ”MitMachGremium” och MitMachPortal.

Tübingen (BW)

Foto: © Ivan Kirsten

Wittenberge (BB)

Juryn beskrev ett grundläggande beslut av staden Tübingen som ”trendsättande”. Här fördelar staden kommunala fastigheter uteslutande inom ramen för konceptförfaranden utan priskomponent. Fastigheterna konkurrensutsätts för att tillgodose specifika behov, t.ex. flyktingars behov av bostäder. De ansvariga diskuterar sedan koncepten med medborgarna i stadsdelsdialoger. Enligt juryn gör detta Tübingen till en ”pionjär inom den kooperativa staden”.

Wittenberg, en liten stad som lider av utflyttning och vakanser, kännetecknas i juryns ögon av det breda spektrum av instrument som används för att främja lokala nätverk som partners i stadsutvecklingen. Avyttringsfonder och tillfälliga användningsområden är avsedda att återuppliva stadskärnan, medan stadsplanerare får i uppdrag att genomföra studier. Enligt juryn gör Wittenberge det på så sätt möjligt för mycket olika grupper att delta i stadsutvecklingen.

Inför Koop.Stadt-prisutdelningen ställde vi fem frågor till projektledarna Lisa Schopp och Stephan Willinger. Du kan läsa deras svar här.

Också intressant
En hjälpreda förser en amputerad person med en armprotes - en symbol för AI-stödd tillgänglighet och inkluderande arkitektur.
AI-baserad tillgänglighet: arkitektur för alla, utformad med data i åtanke
1928 Foto: Bauhaus Dessau Foundation (I 46037/1-2)
En sen hyllning till den andre Bauhaus-chefen
Foto: Oliver Jaist
En villa i Grünwald
flygbild-av-staden-tQJ2iy0bmYY
Vad är förstärkningsinlärning? – AI lär sig av försök och misstag i städerna
a-rad-av-byggnader-med-sky-bakgrund-APxYJP2Ip0M
Klimahaus i Bremerhaven: arkitektur möter klimatkomplexitet
Meduppfinnare av programmet "Sendung mit der Maus"
Grattis på födelsedagen!
En värmevarning skyddar mot hälsorisker som orsakas av extrema temperaturer - information i rätt tid kan rädda liv. Foto: av Kevin Ellis via Pixabay
Värmevarning: en nödvändig försiktighetsåtgärd
Ett liv i kulturarvets tjänst
BIERBAUM.AICHELE.landschaftsarchitekten: Mainufer Frankfurt vid Ruhrorter Werft
BAUMEISTER och BAKA samarbetar inför universitetsdagen 2019
Dränkning av modernitet

En judisk trädgård berikar nu Världens trädgårdar i Berlin. Berlins senator för miljö, transport och klimatskydd Regine Günther öppnade den judiska trädgården i Gärten der Welt i mitten av oktober 2021. atelier le balto är gemensamt ansvarig för designen. Byggkostnaderna för den 2 000 kvadratmeter stora trädgården uppgick till cirka två miljoner euro. Här växer nu nytto- och prydnadsväxter som förknippas med det judiska livet. Urvalet av växter baseras på judendomens litterära verk.

Judiskt liv och judiska trädgårdar

Kulturell och religiös mångfald är en del av Berlin. Denna rikedom är också synligi Världens trädgårdar. Här, inte långt från den kristna trädgården, bjuder nu även en judisk trädgård in besökare. Sedan hösten 2021 har den kompletterat de befintliga tematrädgårdarna. Utformningen av ett team av landskapsarkitekter, arkitekter och konstnärer i Berlin bidrar till presentationen av en av världens stora religioner. Den judiska trädgården ansluter sig därmed till presentationen av de monoteistiska religioner som präglar världens trädgårdar. Vi rapporterade om tävlingsresultaten här: Tävling om judiska trädgårdar.

Kopplingen mellan judendom och trädgårdar är inte självklar. Den judiska traditionen och religionen är nära kopplad till det skrivna ordet. Av denna anledning är den judiska trädgården främst hem för växter som förekommer i litterära verk från olika tidsepoker och språk. De bildar alla en mångfald som speglar komplexiteten i den judiska erfarenheten. Respekt för livet spelar en viktig roll i judendomen. Följaktligen är omsorg om och skydd av miljön en del av den religiösa värdekanonen. Detta kan man se i den judiska trädgården i Berlin. Trädgården är inte en statisk bild eller ett färdigt verk. Snarare är det en plats där estetiska upplevelser förenas med nytta och användning.

Judiska trädgården: Utformningen

Vägen i den judiska trädgården

Den judiska trädgården i Berlin är nära relaterad till sin omgivning. Designen följer därför inte en fast typologi. Snarare speglar trädgården sin omgivning i Berlin och därmed den judiska kultur som är en del av staden och dess historia. Utformningen av den judiska trädgården har skapats av skulptören Manfred Pernice, arkitekten Wilfried Kuehn och landskapsarkitekterna från atelier le balto.

Veronique Faucheur och Marc Pouzol i detta team är landskapsarkitekter med lång erfarenhet av att utforma trädgårdar och parker för framstående konst- och kulturcentra. De vann också tävlingarna om trädgårdarna till Jewish Academy och Jewish Museum Berlin. Skulptören Manfred Pernice är lika skicklig. Han bor, arbetar och undervisar i Berlin. Hans verk finns dock på framstående platser som Solomon R. Guggenheim Museum i New York, Stedelijk Museum voor Actuele Kunst i Gent och framför Bundeskunstsammlung i Berlin. Arkitekten Wilfried Kuehn är å andra sidan känd för sina många tävlingsbidrag för museer och offentliga utrymmen. År 2021 vann hans kontor Kuehn Malvezzi bland annat tävlingen om det interreligiösa House of One i Berlin.

Uppfostra och vårda

Utgångspunkten för den judiska trädgården i Berlin är en stig. Denna huvudväg på platsen omvandlas till ett nätverk av stigar i trädgården. Den förgrenar sig och inbjuder till individuell rörelse i rummet. De asfalterade ytorna utgör en motpol till dessa rörelseytor. På två ställen breddas de till och med ut till platser där människor kan samlas. Dessa utvidgningar ger också utrymme för användbara, skulpturala strukturer. De är som fogar i det övergripande komplexet. Dessutom representerar de sammanhängande små arkitekturer som tar upp motivet med att hitta riktningen. Skulpturerna ger på så sätt orientering, symboliserar förståelse och håller positioner.

Judisk trädgård och dess nytto- och prydnadsväxter

Foton: © atelier le balto

Mellan gångarna i den judiska trädgården och deras breddningar finns bäddar i olika storlekar och former. Här trivs växter som har sitt ursprung i judendomens litterära idéhistoria. Samtidigt är de dock relaterade till det lokala klimatet. Medan vedartade och vintergröna arter bildar trädgårdens ramverk på vintern, ger perenner och ettåriga växter säsongsvariation. Denna mångfald ger trädgården ett ekologiskt värde. Sammantaget liknar den en frukt- och grönsaksträdgård. Ogräsrensning utförs selektivt på olika platser, kompost sprids och mulch appliceras. Detta bör bidra till att undvika behovet av bevattning. Fruktträden, klätter- och klätterväxterna beskärs och spaljeras på vintern. Skörden i den judiska trädgården sprids ut över hela sommaren.

Urvalet av nytto- och prydnadsväxter till den judiska trädgården var omsorgsfullt. Det stöddes av åtföljande forskning. De utvalda arterna inkluderar olika fruktträd. Men även fikon- och mandelträd, magnolior, kastanjer och almar trivs där. Alla dessa växter är välkända från noveller, dikter, noveller, essäer och brev i den judiska litteraturen. Förutom stigar och rabatter har den judiska trädgården två skulpturala paviljonger. De erbjuder en möjlighet att vila och inbjuder besökare att utbyta idéer. Här arrangeras också evenemang med fokus på judisk kultur. Dessutom firas festivaler som kännetecknar årets religiösa kalender i den judiska trädgården.

Grundstenen läggs för den judiska trädgården

I oktober 2019 hölls en festlig ceremoni för att lägga grundstenen till den judiska trädgården. Olika personligheter från Berlins regering och representanter för den judiska församlingen i Berlin samlades. Som en symbolisk handling fyllde de en kapsel med utvalda samtida dokument. Denna kapsel sänktes ned tillsammans med grundstenen. En bön som lästes upp av en rabbin utgjorde den ceremoniella ramen för denna händelse. Trädgården invigdes i höstas.

Också intressant: du kan läsa allt du behöver veta om webbplatsen här: Världens trädgårdar.

Ernst von Siemens Art Foundation initierar ”Finansieringslinje för flyktingakademiker vid tyska museer”

Kriget i Ukraina: Ernst von Siemens Art Foundation stödjer med ett nytt finansieringsprogram arbetet på tyska museer för akademiker som flytt från Ukraina och Ryssland. RESTAURO talade med generalsekreterare Dr Martin Hoernes om snabb hjälp och rädslan för plundring

ca 2:a hälften av 1600-/1800-talet i Grassi Museum of Ethnology i Leipzig © Dr Bernadett Freysoldt
Ernst von Siemens konststiftelses Corona-finansieringslinje för frilansare på offentliga museer: restauratören Dr Bernadett Freysoldt undersöker den polykroma versionen av skulpturen av Fudo Myōō från Edo-perioden, ca. andra hälften av 1600-/1800-talet i Grassi Museum of Ethnology i Leipzig © Dr Bernadett Freysoldt

RESTAURO: Den 9 mars inledde Ernst von Siemens Art Foundation en ”finansieringslinje för flyktingakademiker vid tyska museer”. Var kommer pengarna ifrån?

Dr Martin Hoernes: Det här är våra stiftelsefonder. Projektet är viktigt för oss och det är därför vi finansierar det med två miljoner euro.

RESTAURO: Finns det redan museer som ber om denna finansiering?

Dr Martin Hoernes: Ja, vi har fått direkta meddelanden och förfrågningar från museipersonal i Ukraina i en vecka nu.

RESTAURO: Enligt ert tillkännagivande vill ni också stödja ryska konsthistoriker.

Dr Martin Hoernes: Den intellektuella och konsthistoriska gemenskapen från Ryssland lider förmodligen till största delen med sina ukrainska kollegor. De stöder dem till och med när det gäller att rädda kulturskatter, eftersom de inte heller vill ha det här kriget. Om någon i Ryssland säger krig måste han eller hon lämna landet. Det är därför dennafinansieringslinjeockså gäller ryska forskare.

RESTAURO: Men ni tillhandahåller bara finansiering i Tyskland?

Dr Martin Hoernes: Finansieringen kan bara betalas ut i Tyskland. Vart ska vi överföra pengarna nu och hur kan vi kontrollera att de når forskarna?

RESTAURO: Och du vet att flyktingar redan går till tyska museer?

Dr Martin Hoernes: Jag vet redan att tre konsthistoriker ska åka till Dresden. Museer i Augsburg har frågat om de kan ge arbete åt två ukrainare. Vi pratar naturligtvis med de museer som har ett östeuropeiskt fokus. Och museerna för en dialog med människor som måste fly.

RESTAURO: Finansieringen används för att finansiera personalkostnader?

Dr Martin Hoernes: Ja, under ett år. Det är en finansiering som gynnar organisationen och flyktingarna. Det är viktigt för oss. Putin gör det möjligt för det fria Europa att arbeta tillsammans mer och bättre eftersom de goda människorna nätverkar. Det vill vi stödja.

RESTAURO: Vad var den direkta utlösande faktorn för denna idé?

Dr Martin Hoernes: Som alltidvillmänniskor hjälpa till omedelbart. Hittills har vi stöttat ett underbart projekt i Ryssland, på Pushkin-museet i Moskva, för att restaurera krigsskadade skulpturer som kom dit som plundrad konst från Bodemuseum i Berlin. Tyvärrkanvi inte fortsätta att finansiera detta nu eftersom museet är ett statligt museum. Även om jag är säker på att våra kolleger där tycker att kriget i Ukraina är fruktansvärt, är yttrandefriheten inte längremöjlig. Men vi vill hjälpa de forskare som måste lämna Ukraina och Ryssland på grund av detta.

RESTAURO: Och du tror att det kommer att vara många kvinnliga konsthistoriker, eftersom män inte tillåts och inte vill fly?

Dr Martin Hoernes: Ja, definitivt! Från och med nästa vecka har jag en kvinnlig praktikant på stiftelsen från Ukraina. Hon översätter redan vår webbplats, även om hon inte är där än.

RESTAURO: Är hon flykting?

Dr Martin Hoernes: Ja. Vi är verkligen glada att vi kan hjälpa till.

RESTAURO: När forskarna arbetar på tyska museer, vad kommer de att göra?

Dr Martin Hoernes: Det bästa är om de gör liknande saker tematiskt som de gör hemma, men flyttar sitt kontor till ett tyskt museum under en tid.

RESTAURO: Det gäller inte alla museer.

Dr Martin Hoernes: Det är inte säkert att alla museer kommer att kunna lämna in ansökningar, utan bara de som redan har en koppling till Östeuropa och känner de relevanta forskarna. Dessa museer har kontakt med akademikerna och säger till dem: kom till oss, vi kommer att lämna in en ansökan om finansiering till Ernst von Siemens Art Foundation. I reaktionen på detta krig och detta verkligt medeltida barbari är det trevligt att se hur Tyskland agerar med denna bestämda attityd att inte finna sig i det.

RESTAURO: Vet du om museipersonalen lyckas säkra konstverk i Ukraina?

Dr Martin Hoernes: Jag har hört att verk tas till källare och säkras. Men sprängkraften i dagens bomber är mycket större än den var under andra världskriget. Och jag tror att de som mördar människor betraktar konstverk som plundringsgods.

RESTAURO: Du har erfarenhet av snabb, exakt extraktion i en kris. Din finansieringslinje för coronaviruset fungerade perfekt, pengar fanns tillgängliga mycket snabbt för ett brett spektrum av restaureringsprojekt. Kommer du att ändra din strategi nu?

Dr Martin Hoernes: Nej. Finansieringslinjen för coronaviruset är en plan för vad vi gör nu. Vi kommer återigen att stödja projekt som hjälper båda sidor – forskarna och museerna.

RESTAURO: Finansieringslinjen för coronaviruset, som användes för att stödja restaureringsprojekt på museer, kommer nu att avslutas?

Dr Martin Hoernes: Projekt finansieras fortfarande med en kvarts miljon euro. Men situationen är inte längre lika tuff. Den fruktansvärda nödsituation som orsakades av corona är över, det statliga stödet börjar få effekt och utställningarna är igång igen. Det kommer in färre ansökningar.

RESTAURO: Hur många projekt har finansierats totalt sedan projektet startade i mitten av mars 2020?

Dr Martin Hoernes: Mer än 200 projekt för vilka vi har spenderat mer än två miljoner euro – de flesta av pengarna för restaureringar.

Intervjun genomfördes av Uta Baier.

Ernst von Siemens Art Foundations nuvarande riktlinjer för finansiering gäller för bidragen.

Tips: Ernst von Siemens Art Foundation godkände restaureringen av 40 konstverk precis i början av coronapandemin.Läs mer här.