Ulrike Horn är lektor i tyska och design vid en yrkeshögskola, PR-konsult och kommunikationsutbildare med olika undervisningsuppdrag inom förhandling och retorik samt utbildad stenhuggare. Språk och hantverk präglar hennes yrkeskarriär. Hon känner väl till problemen med den förändrade marknaden inom gravstensbranschen och den bristande efterfrågan på kreativa naturstensföremål. Det finns ingen anledning för henne att sticka huvudet i sanden. Hon har utvecklat en innovativ produktidé för stenhuggeribranschen: Med begreppet „My Life Stone“ beskriver hon naturstensarbeten som betonar hantverkets kreativitet som individuella feelgood-objekt med självuttrycksvärde.
Hur kom det sig att du blev stenhuggare?
Redan som tonåring ville jag bli skulptör, men på mina föräldrars inrådan studerade jag först tyska språket och litteraturen. Jag hade en svaghet för språk och njöt av mina studieår. Jag gav dock inte upp min dröm om att bli skulptör. Medan jag fortfarande tog mina slutprov började jag en lärlingsplats på Dombauhütte i Bamberg. Efter flera års erfarenhet inom PR och journalistik kunde jag slutföra min utbildning. Ett fortsatt arbete som skulptör var dock uteslutet i vår verkstad eftersom det knappast fanns någon efterfrågan på genomarbetade och kreativa föremål. Så jag omorienterade mig, återgick till mina studier och blev kommunikationsutbildare och föreläsare inom vuxenutbildning. Detta ledde snart till en koppling till stenhuggeribranschen. Jag erbjuder regelbundet kommunikationsseminarier för stenhuggare i Ingolstadt och Wunsiedel, håller föreläsningar (t.ex. om livsstenar) och ger råd till stenhuggare om PR och textdesign.
Hur uppstod idén till produkten Life Stones?
Jag insåg själv att det inte fanns någon större efterfrågan på kreativa stenhuggare. Men jag är övertygad om att fascinationen för hantverket faktiskt är obruten. Hantverket är attraktivt, det är bara det att allt färre människor vill ha produkten „gravsten“ i traditionell mening. Naturligtvis kommer de få vackra tyska kyrkogårdarna att behålla sin dragningskraft som omfattande parker. Men de otaliga små kyrkogårdarna i städerna och på landsbygden kommer inte längre att kunna försörja gravstenshuggarna på medellång sikt. För mig innebär detta att stenhuggaren måste återvända till sina rötter. Det fanns ett liv före gravstenen. En tid då stenhuggare byggde slott, palats, kyrkor och katedraler och utsmyckade dem med fantastiska konstverk. Vi behöver en ny produkt för detta! Tidigare generationer lät med stolthet och självförtroende göra avbildningar och porträtt i sten. Jag ser „livsstenen“ som den ideala uttrycksformen för vår tid.
Så vad är egentligen en livssten?
Man skulle kunna säga att „min livssten“ är en konkret inställning till livet. Det är en bit av naturen som är gjord för hand. Samtidigt uttrycker „My Life Stone“ en optimistisk attityd: den står för vitalitet och livsglädje. „Mein Lebensstein“ tilltalar människor som formar sina liv med självförtroende och är beredda att spendera pengar på ett vackert och individuellt utformat föremål. Jag är säker på att du också har hört suckarna: „Åh, men det är ju en vacker sten. Den är faktiskt alldeles för vacker för kyrkogården!“ – Jag säger: „Det stämmer!“ Många föremål är faktiskt för bra för kyrkogården eftersom ingen ser dem där! Varför gör vi inte bara något som är så vackert att folk kan njuta av det? Varför sätter vi inte upp vackra föremål i vår trädgård, på vårt företag, i vårt hus eller i vår lägenhet? Varför njuter vi inte av den positiva kraft som utgår från ett sådant föremål med bestående värde i vårt dagliga liv? Ett sådant objekt öppnar också upp nya möjligheter för kreativa stenhuggare. „My Life Stone“ ger honom ny kreativ frihet och utökar hans befintliga sortiment. Som ett positivt, kraftfullt naturstensobjekt föryngrar det också bilden av stenhuggaryrket.
Hur ska en stenhuggare gå tillväga om han vill marknadsföra en sådan produkt?
Det dagliga arbetet i ett normalt stenhuggeriföretag är oerhört hektiskt. Mellan kundtjänst, telefon, kyrkogård och verkstad finns det definitivt inte tid att marknadsföra en produkt som det ännu inte finns någon efterfrågan på. Jag tror att vi först måste skapa en efterfrågan. Kunderna måste bli medvetna om produkten. Man måste inse att det inte är alla stenhuggare som kan göra en livssten. Den som bara handlar med importerade stenar är absolut inte rätt kontakt för en kund som vill ha en livssten. Omvänt kan kunden inte utifrån bedöma hur kreativ en stenhuggare verkligen är. En lekman kan knappast se skillnad på de färdigköpta importerade trädgårdsföremålen och de handgjorda. Det är här jag ser min roll. Jag skapar kontakten mellan kunden och stenhuggaren. Grundbulten i detta är internetportalen www.mein-lebensstein.de.
Vad erbjuder denna plattform?
Portalen erbjuder ett galleri där stenskulptörer presenterar sina livsstenar. Under Bayreuth State Garden Show kommer de sju objekten från vinnarna av den första tyska livsstenstävlingen för mästarstudenter och stenhuggarmästare i Bayern att ställas ut i detta galleri. I tävlingen för State Garden Show sökte man efter stenar som utstrålar vitalitet och inbjuder till dialog. I framtiden kommer portalen att vara öppen för alla stenskulptörer. De kan när som helst skicka in sina förslag på livsstenar.
Kunderna kan å andra sidan få information och naturligtvis köpa de stenar som presenteras. Verk som de gillar kan delas direkt via webbplatsen på Facebook och andra sociala nätverk. För kunder som vill ha sin egen skräddarsydda sten erbjuder portalen en möjlighet att „utveckla“ sina egna idéer i en guidad process. I det första steget använder kunden ett kort frågeformulär för att konkretisera sina önskemål. I det andra steget kan de låta göra skisser och modeller för att få en exakt uppfattning om sin livssten innan de slutligen i det tredje steget ger en stenhuggare i uppdrag att förverkliga den.
Läs mer om vår intervjupartner Ulrike Horn här. STEIN kommer att hålla dig informerad om den fortsatta utvecklingen av produktidén „Min livssten“. I STEIN i mars 2016 kan du läsa en intervju med Günter Schinn, en av vinnarna i Lebensstein-tävlingen.