Kretsloppsekonomi i Wilhelmsburgs rådhusdistrikt

I slutet av 2022 inleddes en gemensam workshop-process för tomterna 14 och 15 i stadsutvecklingsområdet Rathausviertel Wilhelmsburg. Fokus för designen låg på ämnet cirkulär ekonomi. Det första priset har nu delats ut. Läs mer här.

Stadsutvecklingsområdet Wilhelmsburger Rathausviertel ( ) byggs på totalt 32 hektar i stadsdelen Wilhelmsburg i Hamburg. Här planeras inte bara cirka 1.600 nya bostäder. I framtiden kommer det även att finnas cirka 29.000 kvadratmeter kommersiella ytor här. Det kommer också att finnas offentliga anläggningar som sportcenter och daghem. Det gigantiska projektet möjliggörs av IBA Hamburg och det associerade GmbH. Planeringsbolaget upplöstes nämligen inte bara efter den internationella byggnadsutställningen 2014 i hansastaden, utan fortsätter att verka och har sedan dess bland annat ansvarat för planeringen och förverkligandet av tio nya stadsdelar. Bland dessa finns Wilhelmsburgs rådhuskvarter. Utformningen av detta gjordes 2015 av DeZwarteHond och RMP Stephan Lenzen Landschaftsarchitekten, som vann tävlingen om stadsplanering och planering av öppna ytor „Bostäder för alla – i Wilhelmsburgs centrum“.

De utvecklade en ny landskapsaxel med dräneringsdiken – så kallade wetters – som går från Inselpark till Ernst August-kanalen. Denna gröna korridor kantas av cykelvägar och områden där man kan promenera och dröja sig kvar. Dessutom kommer området att erbjuda en mängd olika boendealternativ för människor i alla mål- och åldersgrupper och därmed arkitektonisk mångfald. För att uppnå detta varierar tomterna i området i fråga om utbredning och orientering. En gemensam workshop på temat återanvändning och cirkularitet utlystes för tomterna 14 och 15 i slutet av 2022. Med hjälp av två workshopdatum utvecklade de inbjudna deltagande kontoren strukturtekniska koncept för platsen under två faser.

Syftet var att tillgodose olika funktioner. Anbudsförfarandet för Wilhelmsburgs rådhusområde innebar i princip en blandad användning av kommersiella lokaler, bostäder och offentliga lokaler som t.ex. ett daghem. De två byggplatserna – byggplats 14 i norr och byggplats 15 i söder – är förbundna med en befintlig brokonstruktion. Denna struktur skulle integreras i det övergripande konceptet. Målet var dock att integrera en meningsfull, publikorienterad användning i den befintliga strukturen. Utöver dessa stadsplaneringsbestämmelser låg ett viktigt fokus i processen på utveckling i enlighet med en cirkulär ekonomi. De deltagande kontoren fick därför möjlighet att orientera sig i IBA:s designriktlinjer. Ett kontor har nu utsetts till vinnare av den intensiva processen. Behnisch Architekten från München/Weimar, TREIBHAUS Landschaftsarchitektur från Berlin/Hamburg och knippershelbig und Transsolar Energietechnik GmbH kunde imponera med sin design. Sauerbruch Hutton och Jan Wiese Architekten – båda från Berlin – kom på andra och tredje plats.

Pilotprojektet i Hamburg är också en del av EU:s forskningsprojekt CIRCuIT. De fyra städerna Köpenhamn, Hamburg, Helsingfors och London har gått samman för att ta fram innovativa lösningar för en cirkulär omorganisation av den byggda miljön. Den önskade vändpunkten i byggandet uppnås bland annat genom att involvera partners från hela värdekedjan, så att resultaten kan återföras direkt till projektet och kunskapen kan kopplas samman.

Den vinnande designen för Wilhelmsburgs rådhusområde är ett pilotprojekt för ett nytt sätt att bygga – helt regenerativt och resurseffektivt tack vare cirkulära synergier. För att uppnå detta fokuserar Behnisch Architekten på ny teknik, innovativa material och användning av förnybara energikällor. Allt detta bidrar till energieffektivitet och optimering av byggnadstjänster. Dessutom fokuserar arkitekterna på byggnadernas hela livscykel och deras omvandlingsbarhet. Till exempel möjliggör designen en enkel och flexibel anpassning av lägenhetsstorlekarna genom att enheterna kan kopplas samman horisontellt eller vertikalt via förbindelsekorridorer utan behov av ombyggnadsarbeten. Designen tar också hänsyn till byggmaterialens anslutnings- och separerbarhet samt hanteringen av lager och rester. Fogarna gör att byggnaden kan demonteras och de enskilda delarna återanvändas. Den grundläggande idén var principen om byggnaden som ett materialförråd för framtiden. Likt en organism utvecklas byggnaden med de behov som dess invånare har. Reduce, reuse och recycle är därför mer än bara tomma ord i Behnisch Architects design.

De öppna ytorna bidrar också väsentligt till utvecklingen av ett hållbart grannskap. Förtätningen på platsen ska minska och istället ska naturmark utvecklas. Innergårdarna kommer inte att underbyggas för att garantera trädplanteringar en plats där de kan slå rot. Tak och fasader ska vara gröna. Ett grönt trappstegssystem med stadsodling planeras också för den befintliga bron. Dessutom kommer den att bli „kvarterets hjärta“ och inledningsvis fungera som en informationspunkt och startbox för all utveckling i stadsdelen samt som en utställningslokal för cirkulärt byggande. Senare kommer den att förvandlas till en mötesplats för samhället med en pergola, sanitära anläggningar och ett kök. En grön, lekfull topografi håller på att skapas på den norra innergården. Dessutom har motsvarande öppna ytor avsatts för daghemmen på båda byggarbetsplatserna. På den södra byggplatsen planeras också två mindre fickparker. För växtvalet i området planeras klimatanpassade arter. Sist men inte minst presenterar designen också ett koncept för utformningen av vattencyklerna i området.

Utformningen av Wilhelmsburgs stadshuskvarter fokuserar också på hållbar mobilitet. Därför kommer varje byggnad att utrustas med cykelparkeringsplatser och infrastruktur. Byggnadstomterna är i stor utsträckning tillgängliga till fots och har direkt anslutning till kollektivtrafik med buss och tåg. På så sätt undviks privata transporter inom området. Istället leds bilarna från Mengestraße till en halvt nedgrävd parkeringsplats, som kan förses med naturligt ljus och ventilation.

Projektet Rathausviertel Wilhelmsburg visar hur attraktiv och anpassningsbar arkitektur kan se ut. Förutom estetiska och ekologiska aspekter betonar designen även sociala aspekter och användarnas behov. Detta kan leda till ökad acceptans och identifikation med den byggda miljön. Det ska bli spännande att se hur utvecklarna, arkitekterna och de boende utvecklar pilotprojektet vidare. Det imponerar redan med sina innovativa tillvägagångssätt, där man utforskar möjligheterna att demontera byggnader för att återanvända material. Framtidens hållbara byggande behöver fler koncept som detta för demonterbart och flexibelt byggande. I slutändan kommer ekologi, ekonomi och samhälle att gynnas i lika hög grad.

Ett annat spännande projekt från Hamburg förverkligas till exempel vid Kirchenpauerkai vid Elbe.