LOQI:s europeiska huvudkontor: En ren arbetslekplats

Studio Aisslinger har designat ett kontorslandskap för väskmärket Loqi i Berlin där förändring är en del av konceptet. Ljusa färger och retroformer gör den tidigare industrihallen rolig.

Det Berlinbaserade väskmärket Loqis nya europeiska huvudkontor är ett fält för experiment. Formgivarna Werner Aisslinger och Tina Bunyaprasit från Studio Aisslinger har skapat interiören i den 1.000 kvadratmeter stora före detta industrihallen som ett utrymme i ständig förändring. Samtidigt tar det nya arbetslandskapet för tillverkaren Loqi upp de viktigaste frågorna och utmaningarna för dagens kontorsinredningar: „New Work“ och „Activity-Based Work“, „Post Pandemic Office“ och hållbarhet. Studio Aisslinger har utvecklat svar på dessa frågor utifrån det collagekoncept som präglar kontoret.

Aisslingers lekfulla färg för LOQI

Vid första anblicken ser hallen ut som en nöjespark. Det beror på att de färgglada sitt- och arbetsöarna är utspridda i lösa grupper på det gråa skurgolvet. Det verkar som om ingenting har – eller behöver – en fast plats. Därför ser det ut som om allt kan flyttas runt med några enkla handgrepp. En gardin som hänger från taket skiljer t.ex. de runda mötesborden från omgivningen. Det finns också trappformade sittelement, förvaringsutrymmen i form av små behållare, arbets- och högbord med integrerade lampor och en lång disk som kan användas för informella möten. Många av dessa element badar i de djärva färger som är typiska för Studio Aisslinger: rött och rosé, blått, grönt, turkost – uppmjukat av grått och svart. Denna färgrikedom understryker ytterligare den lekfulla karaktären hos inredningen.

Karaktärsdrag hos Verner Panton, Joe Colombo och Luigi Colani

Särskilt iögonfallande är de „Working Capsules“ som designats av Aisslinger och Bunyaprasit. De är färgglada tillflyktsorter, kompakta arbetsstationer som bildar ett rum i rummet. De oregelbundet formade båsen nås genom en dörr som kan stängas med en upprullad tygpanel. Inuti finns plats för ett skrivbord, en liten bänk och en hylla. Det viktigaste designelementet är dock porthålsfönstret ovanför skrivbordet, som är stängt med en glaskupol. Här hyllar Werner Aisslinger och Tina Bunyaprasit sextio- och sjuttiotalens rymdåldersdesign. Namn som Verner Panton, Joe Colombo och Luigi Colani dyker upp i minnet.

En arbetsplats i ständig förändring

Studio Aisslinger har redan refererat till denna era i sin inredning för 25hours Hotel The Circle i Köln. Där var dock möbleringen mer statisk och arrangemangen mer kalkylerade. Här är det den informella, improviserade stilen som står i centrum. Som ett resultat av detta erbjuder arbetslandskapet möjligheten att omedelbart förstå förändringar av alla slag när som helst. „Social distansering“, som corona kräver, kan i princip förverkligas här genom en enkel ommöblering.

Hållbarhet spelade en central roll i designen. Detta ledde dock inte bara till att man använde återvinningsbara och hållbart producerade material. Det återspeglas också i det „mindre“ som kännetecknar interiören: mindre material, mindre ingrepp i den befintliga byggnaden, mindre slöseri med resurser. Tricket som Studio Aisslinger lyckas med här är att inte få denna sparsamhet att verka fattig eller vänlös, improviserad eller oavslutad. Istället har de utformat en glad lekplats som kan förändras om och om igen.

Vill du ha fler färgaccenter, den här gången i utomhusmiljön? Här visar vi dig den nya Esperance Bridge, som byggts av Moxon Architects i Londons blomstrande King’s Cross-område.