Öppnas i en ny flik

Kostnaden för netto noll Är 2050

”The net-zero transition: What it would cost, what it could bring” – McKinsey har slĂ€ppt en ny publikation. I den definierar konsultföretaget de steg som regeringar och företag mĂ„ste ta nu för att uppnĂ„ noll nettoutslĂ€pp av vĂ€xthusgaser.

I januari 2022 publicerade konsultföretaget McKinsey en rapport med titeln ”The net zero transition: What it would cost, what it could bring”. Rapporten handlar om den ekonomiska omvandling som krĂ€vs för att uppnĂ„ nettonollutslĂ€pp. Man tittar ocksĂ„ pĂ„ de direkta och indirekta effekter som denna förĂ€ndring skulle ha pĂ„ alla lĂ€nder och alla sektorer av ekonomin.

McKinseys experter analyserar 69 lÀnder och de sektorer som stÄr för cirka 85 procent av koldioxidutslÀppen. Deras analys gör inte ansprÄk pÄ att vara uttömmande. Snarare Àr det en simulering av en möjlig, relativt ordnad vÀg till ett 1,5-gradersmÄl. De anvÀnder sig av Net Zero 2050-scenariot frÄn Network for Greening the Financial System.

Rapporten finns tillgÀnglig för gratis nedladdning pÄ McKinseys webbplats.

McKinsey bedömer att de nödvÀndiga förÀndringarna i den globala ekonomin kommer att vara betydande. PÄ global nivÄ kommer det att krÀvas cirka 9,2 biljoner USD i utgifter för anlÀggningstillgÄngar för att uppnÄ nettonollutslÀpp 2050. Detta motsvarar en ökning med 3,5 biljoner USD jÀmfört med nuvarande utgiftsnivÄer.

Om man tar hĂ€nsyn till utgiftsökningar till följd av inkomst- och befolkningstillvĂ€xt och den fortsatta utvecklingen av nationella nollutslĂ€ppspolicyer, skulle den nödvĂ€ndiga ökningen fortfarande vara cirka 1 biljon USD per Ă„r. Dessa utgifter mĂ„ste enligt McKinsey ”tidigarelĂ€ggas”, vilket innebĂ€r att nĂ€sta Ă„rtionde Ă€r kritiskt och krĂ€ver de största investeringarna för att nĂ„ nettonollutslĂ€pp inom 28 Ă„r.

I rapporten analyseras den ojÀmna effekten av att finansiera nettonollutslÀpp 2050 i olika lÀnder och sektorer. Den belyser ocksÄ risker som volatilitet i energiförsörjningen. Det viktigaste budskapet Àr dock att det finns en mÀngd möjligheter att minska risken för de mest katastrofala effekterna av klimatförÀndringarna.

Enligt McKinsey Ă€r energisektorn ett av de sju system som mĂ„ste omorganiseras för att uppnĂ„ netto noll. (Foto: Andreas GĂŒcklhorn via Unsplash)

FörÀndring i sju energi- och markanvÀndningssystem

McKinseys experter analyserar sju energi- och markanvÀndningssystem som tillsammans stÄr för merparten av de globala utslÀppen:

Enligt deras berÀkningar mÄste dessa system omvandlas för att uppnÄ nettonollutslÀpp senast 2050. Bland de rekommenderade ÄtgÀrderna finns att överge fossila brÀnslen och övergÄ till utslÀppsfri el, anpassa industri- och jordbruksprocesser, öka energieffektiviteten och hantera efterfrÄgan pÄ energi, införa en cirkulÀr ekonomi, minska konsumtionen av koldioxidintensiva varor, anvÀnda teknik för avskiljning och lagring av koldioxid samt stÀrka sÀnkorna för vÀxthusgaser.

McKinsey-rapport beskriver ekonomisk omvandling

I scenariot med en netto-noll-omstÀllning visar McKinsey-rapporten att de globala utgifterna för relevanta anlÀggningstillgÄngar skulle uppgÄ till 275 biljoner USD mellan 2021 och 2050. Detta motsvarar cirka 7,5% av den Ärliga globala BNP, och den största ökningen vÀntas mellan 2026 och 2030.

Experterna försÀkrar oss dock om att efterfrÄgan ocksÄ kommer att förÀndras avsevÀrt. Till exempel kommer efterfrÄgan pÄ elfordon med batterier och brÀnsleceller att öka frÄn 5% av bilförsÀljningen 2020 till 100% 2050.

Samtidigt som efterfrÄgan pÄ el kommer att fördubblas kommer produktionen av rena alternativ som vÀtgas och biobrÀnslen att mer Àn tiodubblas. Experterna förutspÄr ocksÄ en omfördelning av jobb, dÀr fler nya jobb skapas Àn gamla försvinner.

En nyckel till att uppnÄ klimatmÄlen Àr att överge fossila brÀnslen. (Foto: Har via Unsplash)

Sektorer i behov av drastiska förÀndringar

McKinsey-rapporten identifierar de sektorer dÀr de mest drastiska förÀndringarna krÀvs för att uppnÄ netto noll 2050. Sektorer som kol- och gaseldade kraftverk och fordonssektorn, som producerar de största mÀngderna vÀxthusgaser, stÄr för cirka 20 procent av den globala BNP:n.

En annan betydande andel av global BNP, cirka 10 procent, utgörs av sektorer med utslÀppsintensiva leveranskedjor, till exempel byggsektorn. McKinsey-rapporten beskriver i detalj vad jobbvinster, jobbförluster och omfördelningar skulle innebÀra för var och en av dessa utslÀppsintensiva sektorer.

Den ojÀmna effekten av minskade koldioxidutslÀpp

Utfasningen av fossila brÀnslen i ekonomin ser olika ut i olika lÀnder. McKinsey noterar i sin rapport att lÄginkomstlÀnder och producenter av fossila brÀnslen skulle behöva spendera mer pÄ fasta tillgÄngar för övergÄngen till netto-noll Àn andra lÀnder.

Denna ojÀmlika effekt skulle sÀrskilt pÄverka lÀnder som Indien, Bangladesh, Kenya och Nigeria. I dessa lÀnder finns en större andel av arbetstillfÀllena, bruttonationalprodukten och kapitalstocken i koldioxidintensiva sektorer, som skulle pÄverkas mest av ÄtgÀrder för minskade koldioxidutslÀpp. Samtidigt utsÀtts dessa lÀnder för ökade fysiska risker till följd av klimatförÀndringarna.

Rapporten belyser de ojÀmna effekterna och riskerna, men pekar ocksÄ pÄ de tillvÀxtutsikter som en övergÄng till netto-nollutslÀpp innebÀr för alla lÀnder. Detta inkluderar ett fokus pÄ befintligt naturkapital sÄsom solsken och skogar, men ocksÄ ett fokus pÄ tekniska och mÀnskliga resurser.

Att byta till en energiförsörjning med noll nettoutslÀpp kommer att vara komplicerat. Men det finns knappast nÄgot alternativ. (Foto: Julian Ebert via Unsplash)

McKinsey rekommenderar ÄtgÀrder för intressenter

I slutÀndan rekommenderar McKinsey-rapporten ÄtgÀrder för alla intressenter som pÄverkas av en övergÄng till en nettonollförbrukning 2050. Experterna efterlyser medvetna och beslutsamma ÄtgÀrder, samtidigt som de betonar hur brÄdskande det Àr med en övergÄng till en energianvÀndning som Àr netto noll 2050.

Dessa tre kategorier av ÄtgÀrder betonas i McKinsey-rapporten:

Även om den ekonomiska övergĂ„ngen till nettonollenergi 2050 kommer att vara ”massiv i sin omfattning och komplex i sitt utförande”, pĂ„pekar McKinsey ocksĂ„ att de kostnader och komplikationer som skulle uppstĂ„ vid en oordnad övergĂ„ng skulle vara mycket större och mer riskfyllda.

Budskapet Àr tydligt: ju lÀngre tid det tar att uppnÄ nollutslÀpp, desto dyrare kommer det att bli. McKinsey skisserar en djÀrv men nödvÀndig vÀg som, trots sina kostnader och utmaningar, rymmer mycket hopp och potential.

OcksÄ intressant: LÀs om den tyska regeringens finansiering av klimatanpassning hÀr.

OcksÄ intressant
Vem Ă€ger staden – stadsplanering i konfliktomrĂ„det mellan vinst och det allmĂ€nna bĂ€sta

Vem Ă€ger staden – stadsplanering i konfliktomrĂ„det mellan vinst och det allmĂ€nna bĂ€sta

Rumsdjup och höjd i samverkan

Rumsdjup och höjd i samverkan

5-punktspaket med ÄtgÀrder för skydd av kulturvÀrden i Bayern

5-punktspaket med ÄtgÀrder för skydd av kulturvÀrden i Bayern

Sensationellt fynd frÄn 500-talet

Sensationellt fynd frÄn 500-talet

Religion och stad – Moderna sakrala byggnader

Religion och stad – Moderna sakrala byggnader

Greentech Festival 2023

Greentech Festival 2023

Design Àr aldrig oskyldig!

Design Àr aldrig oskyldig!

Pritzkerpriset 2022 till Francis Kéré

Pritzkerpriset 2022 till Francis Kéré

Adaptiv gatumöblering genom realtidsdata

Adaptiv gatumöblering genom realtidsdata

Spinnerei Hof: Ny utvecklingsmöjlighet

Spinnerei Hof: Ny utvecklingsmöjlighet

Den 2-4 september 2016 Àger det Ärliga stenhuggarsymposiet för stenhuggargillet Hessen-Mitte rum i Frankensteins slottsruin.

Den tidigare övermĂ€staren Walter Hess ser fram emot att vĂ€lkomna alla besökare som vill delta i den öppna, medeltida verkstaden och vara kreativa i slottsruinen under alla tre dagarna. Övernattning kommer att erbjudas i en medeltida byggbarack. Syftet med detta evenemang Ă€r att utbyta kunskap mellan unga yrkesverksamma, föra dem samman och introducera intresserade till stenhuggeriets hantverk. HantverksmĂ€starna kommer ocksĂ„ att bekanta besökarna med sten, hammare och mejsel. EfterĂ„t har besökarna möjlighet att delta i prisutdelningen för ungkarlarna pĂ„ slottets borggĂ„rd och beundra gesĂ€llernas utstĂ€llda arbeten. För ytterligare information, vĂ€nligen kontakta info@stein-kann.de.

”IBA Basel har fört de tvĂ„ Rheinfelden-stĂ€derna Ă€nnu nĂ€rmare varandra”

Samarbete mellan de tvÄ Rheinfelden

Projektledarna för IBA Basel-projektet ”Rheinfelder Rheinuferrundweg extended” vill utveckla avsnittet av Höga Rhen mellan Stein/Bad SĂ€ckingen och Grenzach-Wyhlen till en transnationell flodpark. Uppdraget: att stĂ€rka de befintliga kvaliteterna i det angrĂ€nsande vattenomrĂ„det som ett gemensamt natur-, kultur- och rekreationsomrĂ„de. SlutmĂ„let Ă€r att skapa en attraktiv rundslinga som Ă€r rik pĂ„ attraktioner som gĂ„ngbroar, stigar, rekreations- och lekplatser, landningsbryggor och utsiktstorn och som synliggörs av gĂ„ng- och cykelvĂ€gar. Projektet initierades av de tvĂ„ stĂ€derna Rheinfelden, Rheinfelden (Baden) och Rheinfelden (CH). Vi talade med Klaus Eberhardt, borgmĂ€stare i Rheinfelden (Baden), och Franco Mazzi, borgmĂ€stare i Rheinfelden (CH), om projektet och samarbetet mellan de tvĂ„ stĂ€derna.

Klaus Eberhardt, Franco Mazzi, varför och i vilken utstrÀckning behöver regionen en förlÀngning av Rheinfelden Rheinuferrundweg?

Franco Mazzi: Med den ökande förtÀtningen av bostadsomrÄden blir det allt viktigare att utforma, skapa och sedan ocksÄ kommunicera fritids- och rekreationsomrÄden mellan kommuner. Speciellt nÀr det gÀller omrÄden med olika nationella tillhörigheter. Det Àr dÀrför som den förlÀngda Rheinfelder Rheinuferrundweg Àr mycket meningsfull.

Klaus Eberhardt: Höga Rhen fram till Basel Àr det viktigaste kÀnnetecknet för landskap och bebyggelse, för kultur och för mÀnniskors samlevnad. Som ett fritids- och rekreationsomrÄde kÀnnetecknas flodens lopp av mycket intressanta och annorlunda strukturerade landskap och bosÀttningsomrÄden. Idén att anvÀnda en vÀg för att framhÀva de enskilda markanta projekten via delvis befintliga vÀgstrukturer, att sÀtta nya accenter och att göra befolkningen medveten om dem, sÄgs som ett starkt ögonblick av alla inblandade.

Den en gÄng planerade gÄngbron över Rhen, en central ÄtgÀrd i IBA-projektet, har varit historia sedan oktober 2019. De schweiziska vÀljarna röstade emot den i en folkomröstning. Vad innebÀr beslutet för er?

Franco Mazzi: Att majoriteten av vÀljarna inte lÀngre var positiva till projektet pÄ grund av den avsevÀrda kostnadsutvecklingen.

Klaus Eberhardt: Projektet utvecklades mycket professionellt frÄn början och kunde ha varit ett av flaggskeppsprojekten för IBA Basel 2020 om det hade genomförts. Det mÄste dock erkÀnnas att stÀdernas och kommunernas frivilliga uppgifter har ett sÀrskilt vÀrde, i synnerhet nÀr det gÀller deras skattepÄverkan. Det fanns ocksÄ olika faktorer i beaktandet av respektive nationell situation, vilket tyvÀrr hade en kostnadshöjande effekt. Trots avslaget Àr dock Rhenbron ett exempel pÄ att det gÄr att hitta kvalitetskriterier, Ätminstone i form av samarbete och projektförberedelser, som bidrar till att möjliggöra ett gemensamt projekt. En lÀrdom av den ÄrslÄnga processen Àr dock att i Ànnu högre grad involvera befolkningen i projektets gÄng och i beslutsprocessen.

Samarbete Àr nu en sjÀlvklarhet

Klaus Eberhardt, du har varit involverad i IBA Basel frÄn allra första början. Har IBA Basel fört bÄde Rheinfelden och regionen Ànnu nÀrmare varandra?

Klaus Eberhardt: De tvÄ stÀderna i Rheinfelden har haft ett gott samarbete i mÄnga Är. Ett gemensamt stadsutvecklingskoncept lanserades i ett tidigt skede, vilket presenterade inledande förslag för en övergripande syn pÄ de tvÄ bosÀttningsomrÄdena och utgjorde en grund för att identifiera gemensamma utvecklingsmÄl.

Möjligheten att gemensamt definiera projekt som en del av den internationella byggnadsutstÀllningen Basel 2020 intensifierade det befintliga samarbetet. Detta inkluderade gemensamt utvecklat projektsponsring och det nu nÀstan sjÀlvklara samarbetet mellan de berörda administrativa omrÄdena i projektgrupper. Den gemensamma förstÄelsen för kommande projekt och de gemensamt utvecklade organisatoriska formaten har lett till att samarbetet mellan förvaltningarna har blivit en sjÀlvklarhet.

Ett bra jobb av IBA Basel 2020

Hur ser du pÄ det, Franco Mazzi?

Franco Mazzi: Det kan jag bara hĂ„lla med om. Även om de tvĂ„ Rheinfelden-stĂ€derna har haft ett nĂ€ra samarbete inom ett antal omrĂ„den under mĂ„nga Ă„r, har IBA och den resulterande projektutvecklingen fört de tvĂ„ Rheinfelden-stĂ€derna Ă€nnu nĂ€rmare varandra. I synnerhet det utökade projektet Rheinfelder Rheinuferrundweg har ocksĂ„ fördjupat samarbetet med grannkommunerna och grannstĂ€derna.

Om du skulle starta IBA igen idag, vad skulle du göra annorlunda?

Franco Mazzi: Jag skulle försöka pÄskynda förverkligandet av de planerade projekten.

Klaus Eberhardt: IBA Basel 2020 Àr ett exempel pÄ en internationell byggnadsutstÀllning som bygger pÄ bottom-up och som inte kunde förlita sig pÄ stora bidrag redan frÄn början. Givet denna förutsÀttning har IBA Basel 2020 gjort ett bra jobb.

Ytterligare exemplariskt samarbete planeras

Vilka Àr dina mÄl för framtiden? Din vision för bÄda Rheinfelden?

Franco Mazzi: BÄda Rheinfelden-stÀderna bör fortsÀtta att vara och förbli beboeliga och ÀlskvÀrda och strÀva efter en god utveckling tillsammans baserat pÄ de solida grunder som har lagts. Det goda grÀnsöverskridande samarbetet bör ocksÄ vara föredömligt i framtiden och fungera som en modell.

Klaus Eberhardt: Det kan jag bara hÄlla med om. Vi kommer att fortsÀtta pÄ vÄr vÀg tillsammans.

Franco Mazzi Ă€r företagsekonom vid ett universitet för tillĂ€mpad vetenskap. Efter mer Ă€n 20 Ă„rs arbete inom den privata sektorn övergick Mazzi 2006 till att bli ”kommunal borgmĂ€stare pĂ„ heltid”, vilket Ă€r titeln pĂ„ en borgmĂ€stare i kantonen Aargau. Han har varit ledamot av parlamentet i kantonen Aargau sedan 2012 och ledamot av styrelsen för Trinational Eurodistrict Basel TEB sedan 2006.

Klaus Eberhardt studerade stadsplanering vid TU Berlin och arbetade som stadsplanerare i Goslar och Osterholz-Scharmbeck. FrÄn 1990 till 1992 var Eberhardt chef för det kommunala planeringskontoret i Weil am Rhein, frÄn 1992 till 2000 verkstÀllande direktör för State Garden Show i Weil am Rhein och frÄn 1992 till 2012 borgmÀstare i Weil am Rhein. Sedan 2012 Àr han överborgmÀstare i Rheinfelden (Baden).

Varför har vi startat en IBA Basel-serie? Du kan lÀsa mer om det hÀr.

Alla artiklar om IBA Basel 2020 hittar du hÀr.