Kostnaden för netto noll Är 2050
”The net-zero transition: What it would cost, what it could bring” – McKinsey har slĂ€ppt en ny publikation. I den definierar konsultföretaget de steg som regeringar och företag mĂ„ste ta nu för att uppnĂ„ noll nettoutslĂ€pp av vĂ€xthusgaser.
I januari 2022 publicerade konsultföretaget McKinsey en rapport med titeln ”The net zero transition: What it would cost, what it could bring”. Rapporten handlar om den ekonomiska omvandling som krĂ€vs för att uppnĂ„ nettonollutslĂ€pp. Man tittar ocksĂ„ pĂ„ de direkta och indirekta effekter som denna förĂ€ndring skulle ha pĂ„ alla lĂ€nder och alla sektorer av ekonomin.
McKinseys experter analyserar 69 lÀnder och de sektorer som stÄr för cirka 85 procent av koldioxidutslÀppen. Deras analys gör inte ansprÄk pÄ att vara uttömmande. Snarare Àr det en simulering av en möjlig, relativt ordnad vÀg till ett 1,5-gradersmÄl. De anvÀnder sig av Net Zero 2050-scenariot frÄn Network for Greening the Financial System.
Rapporten finns tillgÀnglig för gratis nedladdning pÄ McKinseys webbplats.
McKinsey bedömer att de nödvÀndiga förÀndringarna i den globala ekonomin kommer att vara betydande. PÄ global nivÄ kommer det att krÀvas cirka 9,2 biljoner USD i utgifter för anlÀggningstillgÄngar för att uppnÄ nettonollutslÀpp 2050. Detta motsvarar en ökning med 3,5 biljoner USD jÀmfört med nuvarande utgiftsnivÄer.
Om man tar hĂ€nsyn till utgiftsökningar till följd av inkomst- och befolkningstillvĂ€xt och den fortsatta utvecklingen av nationella nollutslĂ€ppspolicyer, skulle den nödvĂ€ndiga ökningen fortfarande vara cirka 1 biljon USD per Ă„r. Dessa utgifter mĂ„ste enligt McKinsey ”tidigarelĂ€ggas”, vilket innebĂ€r att nĂ€sta Ă„rtionde Ă€r kritiskt och krĂ€ver de största investeringarna för att nĂ„ nettonollutslĂ€pp inom 28 Ă„r.
I rapporten analyseras den ojÀmna effekten av att finansiera nettonollutslÀpp 2050 i olika lÀnder och sektorer. Den belyser ocksÄ risker som volatilitet i energiförsörjningen. Det viktigaste budskapet Àr dock att det finns en mÀngd möjligheter att minska risken för de mest katastrofala effekterna av klimatförÀndringarna.

FörÀndring i sju energi- och markanvÀndningssystem
McKinseys experter analyserar sju energi- och markanvÀndningssystem som tillsammans stÄr för merparten av de globala utslÀppen:
Enligt deras berÀkningar mÄste dessa system omvandlas för att uppnÄ nettonollutslÀpp senast 2050. Bland de rekommenderade ÄtgÀrderna finns att överge fossila brÀnslen och övergÄ till utslÀppsfri el, anpassa industri- och jordbruksprocesser, öka energieffektiviteten och hantera efterfrÄgan pÄ energi, införa en cirkulÀr ekonomi, minska konsumtionen av koldioxidintensiva varor, anvÀnda teknik för avskiljning och lagring av koldioxid samt stÀrka sÀnkorna för vÀxthusgaser.
McKinsey-rapport beskriver ekonomisk omvandling
I scenariot med en netto-noll-omstÀllning visar McKinsey-rapporten att de globala utgifterna för relevanta anlÀggningstillgÄngar skulle uppgÄ till 275 biljoner USD mellan 2021 och 2050. Detta motsvarar cirka 7,5% av den Ärliga globala BNP, och den största ökningen vÀntas mellan 2026 och 2030.
Experterna försÀkrar oss dock om att efterfrÄgan ocksÄ kommer att förÀndras avsevÀrt. Till exempel kommer efterfrÄgan pÄ elfordon med batterier och brÀnsleceller att öka frÄn 5% av bilförsÀljningen 2020 till 100% 2050.
Samtidigt som efterfrÄgan pÄ el kommer att fördubblas kommer produktionen av rena alternativ som vÀtgas och biobrÀnslen att mer Àn tiodubblas. Experterna förutspÄr ocksÄ en omfördelning av jobb, dÀr fler nya jobb skapas Àn gamla försvinner.

Sektorer i behov av drastiska förÀndringar
McKinsey-rapporten identifierar de sektorer dÀr de mest drastiska förÀndringarna krÀvs för att uppnÄ netto noll 2050. Sektorer som kol- och gaseldade kraftverk och fordonssektorn, som producerar de största mÀngderna vÀxthusgaser, stÄr för cirka 20 procent av den globala BNP:n.
En annan betydande andel av global BNP, cirka 10 procent, utgörs av sektorer med utslÀppsintensiva leveranskedjor, till exempel byggsektorn. McKinsey-rapporten beskriver i detalj vad jobbvinster, jobbförluster och omfördelningar skulle innebÀra för var och en av dessa utslÀppsintensiva sektorer.
Den ojÀmna effekten av minskade koldioxidutslÀpp
Utfasningen av fossila brÀnslen i ekonomin ser olika ut i olika lÀnder. McKinsey noterar i sin rapport att lÄginkomstlÀnder och producenter av fossila brÀnslen skulle behöva spendera mer pÄ fasta tillgÄngar för övergÄngen till netto-noll Àn andra lÀnder.
Denna ojÀmlika effekt skulle sÀrskilt pÄverka lÀnder som Indien, Bangladesh, Kenya och Nigeria. I dessa lÀnder finns en större andel av arbetstillfÀllena, bruttonationalprodukten och kapitalstocken i koldioxidintensiva sektorer, som skulle pÄverkas mest av ÄtgÀrder för minskade koldioxidutslÀpp. Samtidigt utsÀtts dessa lÀnder för ökade fysiska risker till följd av klimatförÀndringarna.
Rapporten belyser de ojÀmna effekterna och riskerna, men pekar ocksÄ pÄ de tillvÀxtutsikter som en övergÄng till netto-nollutslÀpp innebÀr för alla lÀnder. Detta inkluderar ett fokus pÄ befintligt naturkapital sÄsom solsken och skogar, men ocksÄ ett fokus pÄ tekniska och mÀnskliga resurser.

McKinsey rekommenderar ÄtgÀrder för intressenter
I slutÀndan rekommenderar McKinsey-rapporten ÄtgÀrder för alla intressenter som pÄverkas av en övergÄng till en nettonollförbrukning 2050. Experterna efterlyser medvetna och beslutsamma ÄtgÀrder, samtidigt som de betonar hur brÄdskande det Àr med en övergÄng till en energianvÀndning som Àr netto noll 2050.
Dessa tre kategorier av ÄtgÀrder betonas i McKinsey-rapporten:
Ăven om den ekonomiska övergĂ„ngen till nettonollenergi 2050 kommer att vara ”massiv i sin omfattning och komplex i sitt utförande”, pĂ„pekar McKinsey ocksĂ„ att de kostnader och komplikationer som skulle uppstĂ„ vid en oordnad övergĂ„ng skulle vara mycket större och mer riskfyllda.
Budskapet Àr tydligt: ju lÀngre tid det tar att uppnÄ nollutslÀpp, desto dyrare kommer det att bli. McKinsey skisserar en djÀrv men nödvÀndig vÀg som, trots sina kostnader och utmaningar, rymmer mycket hopp och potential.
OcksÄ intressant: LÀs om den tyska regeringens finansiering av klimatanpassning hÀr.















