Medborgardeltagande är inte bara på allas läppar i planeringskretsar. Det handlar inte om att medborgarna i allmänhet skulle vara bättre på att förverkliga projekt. Snarare handlar det om att medborgarna bidrar med sin lokalkännedom, sina erfarenheter och önskemål till platser. Det är omöjligt för byggherrar, planerare och andra projektdeltagare att ha denna kunskap i jämförbar utsträckning.
Detsamma gäller den „underskattade lekmannakunskapen“, som vetenskapsteoretikern Peter Finke tar upp i sin bok „Citizen Science“. Den har fått denna engelska titel eftersom det inte finns någon motsvarande tysk term, säger Finke. Som professor och erfaren vetenskapsman är han inte intresserad av att förklara den professionella vetenskapen och vetenskapsmännen överflödiga. Han ser de professionella vetenskapsmännen som de få summiters som kan klättra upp till toppen av en åttatusenkrona, men som aldrig skulle klara det utan de många medhjälparna i baslägret.
Bred bas behövs för spetskompetens
Påsamma sätt som breddidrott är grunden för framgångsrik elitidrott, måste även vetenskap i toppklass bygga på en bred bas. Han förespråkar att man ska erkänna och använda den kunskap som tack vare det globala internet och digitaliseringen är ännu mer lättillgänglig för alla. Detta eftersom lekmannakunskap inte i sig är bättre eller sämre än professionell vetenskaplig kunskap, men den genereras främst utifrån en annan motivation och samlas in och länkas på ett annat sätt. Universitet och forskningsinstitut är ofta beroende av finansiering från tredje part, som backas upp av sponsorer med specifika intressen och därför „bara“ har intresse av vissa forskningsämnen.
Lekmän däremot börjar oftast intressera sig för vissa frågor i sin vardag av mycket praktiska skäl och samlar kunskap om dem. De fokuserar också på innehållets relevans, medan yrkesverksamma lägger stor vikt vid noggrannhet och obestridlighet. Huruvida deras forskning inom specialiserade områden är av stor relevans för majoriteten är av underordnad betydelse.
Kunskapsfält istället för specialdiscipliner
Finke ser ett mervärde i amatörernas resultat i att de intresserar sig för kunskapsfält och därmed kombinerar resultat från olika discipliner. Forskare däremot håller sig oftast strikt inom sin traditionella disciplin; det finns en risk för glidningar inom andra områden som de inte är experter på.
Naturligtvis finns det också fallgropar i detta mer „demokratiska“ sätt att söka kunskap: gemenskapsprojekt som Wikipedia innebär en risk för att charlataner sprider sin kunskap och gör sig ett namn. Sist men inte minst har de ansvariga lekmännen en kontrollfunktion för vetenskaps- och utbildningspolitiken. För att kunna fullgöra denna funktion är det nödvändigt att utbyta information över hela världen och att söka dialog.
Peter Finke (red.): Citizen Science – Das unterschätzte Wissen der Laien, 240 sidor, oekom verlag München 2014, ISBN: 978-3865814661, 19,95 euro