Modal split

Begreppet modal split dyker ständigt upp i debatten om omställningen av transportsektorn. Läs vidare för att ta reda på vad det kan åstadkomma och var försiktighet är att rekommendera.

Begreppet modal split dyker upp gång på gång i debatter om omställningen av transportsektorn. Vissa lokala myndigheter sätter till exempel upp mål inom transportsektorn som definieras av en förändring i sammansättningen av färdmedelsfördelningen. De kräver t.ex. en minskning av den motoriserade trafikens modal split eller sätter upp mål för den icke-motoriserade trafikens procentuella andel av den totala trafikvolymen. Detta beror på att modal split kan vara ett verktyg för att beskriva sammansättningen av transporter och därmed också för att avgöra hur denna förändras över tiden. Eller hur den bör förändras i framtiden. Å andra sidan är den dock föremål för vissa begränsningar som måste beaktas när man tolkar den.

Men låt oss börja från allra första början. Vad exakt är modal split? Det är en parameter som återspeglar de enskilda transportslagens andel av det totala antalet kilometer som tillryggaläggs eller resor som görs per dag. Eller, för att uttrycka det mer kortfattat, den beskriver den procentuella fördelningen av transportvolymen mellan olika transportsätt. Vid fastställandet av modal split beaktas passagerartransporter och godstransporter separat. Och respektive transportprestanda fastställs i enlighet med detta med hjälp av olika transportparametrar. För godstransporter anges transportarbetet i tonkilometer (tkm). För persontransporter uttrycks det däremot i passagerarkilometer (pkm). Det tillryggalagda avståndet (körsträcka) och antalet transporterade personer eller ton (volym) multipliceras med varandra. Det är emellertid också möjligt att fastställa färdmedelsfördelningen för alla resor. I detta fall fastställs de enskilda transportslagens andel av de genomförda resorna, men inte längden på de enskilda resorna.

I Tyskland samlas uppgifterna om den modala fördelningen in av det federala transportministeriet. En gång om året publiceras rapporten „Transport in Figures“, som även omfattar transportprestanda och marknadsandelar för de enskilda transportslagen. I den aktuella rapporten från september 2022 är transportarbetet för 2021 för motoriserad privat transport till exempel 86,8 procent. Den lokala kollektivtrafiken står däremot för 13,2 procent, varav 7,6 procent kan hänföras till den lokala kollektivtrafiken. Det federala ministeriet för digitalisering och transport publicerar också statistik över fördelningen av persontransporter, inklusive icke-motoriserade transporter. Detta inkluderar även uppgifter om cykling och gång.

Så långt allt väl. Men siffrorna för modal split är inte så lätta att tolka som de verkar. Det är knappast heller möjligt att jämföra enskilda kommuner. Detta beror på ett antal aspekter som samverkar. Å ena sidan finns det en risk med olika typer av datainsamlingar och olika tidpunkter för dessa. Enligt transportforskaren Martin Randelhoff är t.ex. data från olika kommuner endast i begränsad utsträckning jämförbara beroende på urvals- och undersökningstekniker, definitioner, utformningen av undersökningsområdena och andra metodologiska skillnader. Dessutom ger en modal split som beräknas på grundval av resor en snedvriden bild av transportverkligheten. Detta beror på att resan endast definieras som en förändring av platsen från en punkt till en annan, utan att det faktiska avståndet anges. Denna metod överskattar andelen resor som görs till fots eller med cykel, eftersom det rör sig om många men ofta korta resor. Mätt i passagerarkilometer utgör de en mycket mindre del av den totala trafikvolymen.

I värsta fall kan man t.ex. se en statistisk minskning av andelen resor som görs med motoriserad persontrafik, trots att antalet körda kilometer med bil har ökat. När man analyserar uppgifterna är det därför viktigt att tänka på exakt hur de registreras. En annan punkt som påverkar informationsvärdet är definitionen av vilka typer av trafikflöden som ska registreras. Man skiljer mellan resor inom stadsområdet (intern trafik) och genomfartstrafik från omgivningen. Fördelningen av de enskilda trafikflödena på olika transportslag kan variera kraftigt beroende på definitionen. Om t.ex. pendlare eller besökare från omgivningen också inkluderas, ökar andelen bilresor ofta betydligt.

Generellt sett är det också viktigt att alltid kategorisera uppgifterna i samband med de absoluta siffrorna. En allmän ökning eller minskning av den totala trafikvolymen leder t.ex. också till en ökning eller minskning för de enskilda transportmedlen. För att kunna tolka data måste man också analysera utvecklingen i samhället som helhet. Det såg man t.ex. under coronapandemin. De yttre omständigheterna ledde till en ökad användning av bilar, cykling och gång, medan användningen av kollektivtrafik minskade. Utvecklingen av färdmedelsfördelningen genom åren kan därför inte ses isolerat från de nuvarande omständigheterna.

Trots alla dessa hinder är färdmedelsfördelningen ett bra verktyg för att identifiera förändringar i transportsektorns sammansättning. Det måste dock tolkas på rätt sätt. För att göra detta är det viktigt att inte bara beakta relativa modal split-värden, utan också de absoluta värden som beräkningen baseras på och att bekanta sig med de metoder som används för att registrera dem. Genom att titta närmare på detta kan man dock se en spännande utveckling. Och det är just kategoriseringen av data och sökandet efter orsakerna till vissa trender som i slutändan också kan vara till hjälp i stads- och transportplaneringen.

Mer spännande statistisk kunskap om transporter hittar du här.