Krav för biocidbehandlade skyddsbeläggningar
Mikroorganismer orsakar varje år omfattande skador på skyddsvärda kulturföremål. De metoder som för närvarande används för antimikrobiell behandling av kulturföremål är oftast begränsade i sin effektivitet eller så används giftiga biocider. Vi undersöker nu nya metoder för att skapa antimikrobiella ytor och hur de kan användas för att skydda kulturföremål.
Målningar, böcker, textilier, metallföremål, träföremål, möbler – nästan alla typer av skyddsvärt kulturarv påverkas av mikrobiella angrepp. Mikroorganismer som bakterier, svampar och mögel orsakar stora skador på konst- och kulturföremål och angriper till och med husfasader eller stenmonument. Luftföroreningar och yterosion gynnar också mikrobiell kontaminering. Mikrobiella angrepp på kulturföremål påverkar dock inte bara de berörda föremålen, utan utgör också betydande hälsorisker för besökare och anställda på museer och depåer samt för restauratörer.
Även om många biocidämnen sedan länge är kända och används för att skydda kulturföremål mot mikrobiella angrepp, är deras effektivitet ofta begränsad. Dessutom finns det nu stora toxikologiska farhågor om vissa av de biocider som traditionellt används, så användningen av dem bör undvikas när det är möjligt.
Med hänsyn till de specifika egenskaperna hos enskilda kulturföremål kan kraven på en biocidskyddande beläggning i allmänhet sammanfattas enligt följande:
Mycket liknande krav ställs nu på antimikrobiella skyddsbeläggningar som är utformade för att skydda ytorna på medicintekniska produkter (t.ex. implantat, proteser och medicinska instrument) mot mikrobiell kontaminering. Precis som kulturföremål riskerar medicintekniska produkter som används dagligen på sjukhus eller läkarmottagningar att angripas av bakterier eller svampar. Sådana infektioner i samband med implantat kan orsaka livshotande komplikationer. Av denna anledning har omfattande forskning bedrivits under de senaste åren, bland annat av författarna själva, för att utveckla antimikrobiella ytor för medicintekniska produkter.
Eftersom kravprofilerna för antimikrobiella skyddsbeläggningar för kulturföremål och medicintekniska produkter är jämförbara, är det rimligt att titta närmare på ny teknik för antimikrobiella ytor som utvecklats inom medicintekniken och undersöka hur den kan överföras till skyddet av kulturföremål. Därför ska utvalda nya metoder för att skapa antimikrobiella ytor för medicinteknik, i synnerhet på grundval av funktionella lager i nano- eller mikroskala, och deras tillämplighet vid skydd av kulturföremål undersökas.
Texten är ett utdrag ur artikeln „Medical technology provides inspiration. Nya metoder för att producera antimikrobiella ytor“ av Thorsten Laube, Claudia Rode och Matthias Schnabelrauch från RESTAURO 7/2016. Hela artikeln finns i RESTAURO från den 10 oktober 2016.