Ett planerat höghusprojekt skapar konflikter i München: Ett initiativ lett av CSU-politikern Robert Brannekämper har under två års tid samlat in namnunderskrifter för att få till stånd en folkomröstning mot två 155 meter höga torn vid posthuset. Något genombrott har dock ännu inte uppnåtts.
I München diskuteras hur höga nya byggnader i staden får vara - högre än Frauenkirche med sina två 99 meter höga torn? Bildkälla: Pixabay
Investeraren Ralf Büschl planerar att bygga två 155 meter höga torn vid Paketposthallen i München. Herzog de Meurons planer visar nya höghus för München, som är tänkta att skapa en ny stadsdel runt det nuvarande industriområdet Paketposthalle.
Initiativet „Hochhaus Stop: München den Menschen, Hochhäuser begrenzen“ är dock starkt emot detta byggprojekt. Man är bekymrad över siktlinjerna i staden och de sociala konsekvenserna av en utveckling som leds av investerare.
Kultur- och nöjescenter samt 1.100 lägenheter
Paketposthallen i München, som byggdes mellan 1965 och 1969 av Deutsche Post, är en tidigare spårhall för paketpostkontoret. Den består av platta cirkulära segmentbågar som skapar en självbärande prefabricerad betonghall. Med en spännvidd på nästan 147 meter och en höjd på 27 meter var paketposthallen en gång i tiden den största i sitt slag. Den har varit en kulturminnesmärkt byggnad sedan 1996. År 2018 sålde Deutsche Post byggnaden och den cirka 100.000 kvadratmeter stora tomten till Büschl Group.
För närvarande finns det ett industri- och handelsområde runt paketposthallen i München-Neuhausen. Enligt investeraren Ralf Büschls planer kommer detta att förändras: Han har planer på att renovera hallen och uppföra två stora höghus intill, vart och ett 155 meter högt. Den tillhörande tävlingen vanns av den schweiziska arkitektgruppen Herzog & de Meuron.
Den före detta pakethanteringscentralen ska bli ett privatägt kultur- och nöjescenter. I de två höghusen planeras totalt 1.100 lägenheter, varav hälften enligt byggherren kommer att säljas eller hyras ut under marknadspris. Kontor, butiker, vård- och barnomsorg samt en ölträdgård med panoramautsikt planeras också.
Tillstånd skulle kunna skapa ett prejudikat
Med tanke på bostadsbristen har staden München lättat på moratoriet för byggnader som är högre än 2004 i vissa områden. I höghusstudien 2023 konstaterades att högre byggnader skulle kunna vara möjliga under strikta villkor. Det är dock fortfarande svårt att bygga höghus som är högre än 80 meter. Detta beror på att Frauenkirchens två 99 meter höga torn inte bör vara högre om det är möjligt, även om vissa byggnader redan är det.
Projektet vid Parcel Post Hall ligger inte i stadskärnan och skulle knappast påverka utsikten över Frauenkirche. Ändå har det uppstått konflikter i stadskärnan. Å ena sidan handlar det om renoveringen av hallen, som det fortfarande saknas finansiering för. Investeraren letar efter lösningar, till exempel att använda paketposthallen som en tillfällig lokal för Bayerska Statsoperan. Detta visar sig dock fortfarande vara svårt i dagsläget.
Protester från befolkningen riktas mot den privata saneringen av ett helt område och mot ytterligare höghus i München. Initiativet Hochhaus Stop, som leds av CSU-politikern Robert Brannekämper, kräver en folkomröstning mot ytterligare höghus i staden. De hänvisar framför allt till estetiska argument som rör „München“-linjen, stadsbilden med visuella axlar. De planerade tornen skulle störa utsikten från barockslottet Nymphenburg till stadskärnan. Initiativet är oroat över att godkännandet av de 155 meter höga tornen skulle kunna skapa ett prejudikat och bana väg för ytterligare höga byggnader i München. Under parollen „Wehret den Anfängen“ („Gör motstånd mot början“) och med hänvisning till höghusstudien visar man hur staden skulle se ut om alla möjliga höghus byggdes.
Hur viktigt är det med höga torn i en modern stad?
Eftersom namninsamlingen hittills inte har fått tillräckligt många underskrifter utökar initiativet sina argument. Man påminner om höghusens höga energi- och markförbrukning samt prioriteringen av prisvärda bostäder med tillräcklig infrastruktur.
Debatten i München går därför djupare än Herzog & de Meurons byggprojekt: kritikerna frågar sig om privata investerare kan bygga om hela stadsdelar utan att följa riktlinjerna för stadsutveckling. Samtidigt frågar sig Hochhaus Stop om högre bostadshus bidrar till att bekämpa bostadsbristen – eller om de hotar själva kärnan i staden och skapar ett finans- och affärscentrum som det i Frankfurt am Main.
Även i andra storstäder är det uppståndelse kring höghusen. I Paris blev det ett ramaskri när det 210 meter höga Tour Montparnasse öppnade 1973. Sedan dess har det varit förbjudet med alla höghus inom den historiska stadsgränsen. Och i London dominerar vissa byggnader horisonten och är allmänt illa omtyckta, medan andra byggnader stoppas på grund av fasta siktlinjer. I New York City skymmer nya „supertalls“ utsikten över välkända landmärken som Empire State Building.
München har länge varit motståndare till skyskrapor, vilket är anledningen till att Herzog & de Meurons projekt för närvarande har det svårt. Även om tornen inte är överdrivet höga tas de inte väl emot i den lågbyggda staden. Deras öde hänger i luften när München diskuterar hur mycket manöverutrymme som finns – och hur viktigt det är med höga torn i en modern stad.