Ny Sweco-rapport – allvarliga brister i värmetåligheten

Klimatkrisen förvärras inte bara, den accelererar och kommer närmare oss alla: ny forskning från Sweco visar att temperaturen i Europa stiger dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet, vilket har lett till en 30% ökning av värmerelaterad dödlighet under de senaste 20 åren. Rapporten innehåller rekommendationer om hur man kan bekämpa extrem värme.

Sweco, ett europeiskt teknikkonsultföretag, har analyserat 24 europeiska städer. Europa är den kontinent som värms upp snabbast och står därför inför stigande temperaturer och en ökning av värmerelaterad dödlighet. Rapporten understryker det akuta behovet av att mildra och motstå värmeböljor. Den visar att vissa europeiska städer tar steg i rätt riktning för att bekämpa värmen, men att det fortfarande finns stora luckor.

Under 2023 noterades många sorgliga rekord i Europa, särskilt när det gäller antalet dagar med extrem värme och värmeböljor. Swecos Global Carbon Budget Team uppskattar att det med nuvarande utsläppsnivåer finns en 50-procentig risk att den globala uppvärmningen konsekvent kommer att överstiga 1,5°C runt 2030. En sådan ökning av de globala temperaturerna kommer inte bara att öka den värmerelaterade dödligheten, utan också påskynda förekomsten och svårighetsgraden av extrema väderhändelser som värmeböljor, översvämningar och torka.

I städerna förvärras problemet ytterligare av den urbana värmeöeffekten, som leder till snabb uppvärmning av ytan och extrem värme, vilket innebär betydande risker för folkhälsan, energiinfrastrukturen och den ekonomiska produktiviteten i stadsområden. Sommaren 2022 dog till exempel mer än 61 000 människor i Europa på grund av en rekordartad värmebölja.

Ändå försummar många städer dessa risker och problem i sina klimatplaner. Enligt Sweco släpar anpassningsåtgärderna efter, särskilt när det gäller att värna om och skydda utsatta samhällen. Studien visar att europeiska städer kämpar för att hålla jämna steg med anpassningsåtgärderna till de ökande värmeböljorna.

I sin studie analyserade Sweco anpassnings- och resiliensmetoder i 24 europeiska städer, med sex städer i norra delen av kontinenten som primära fallstudier. Analysen av data om värmeböljor visade att alla 24 städer kommer att uppleva minst dubbelt så många dagar med värmeböljor år 2100 som år 2020. En analys av städernas klimatanpassningsstrategier visar att även om vissa framsteg har gjorts finns det fortfarande ett övergripande gap i strategierna för anpassning till värmeböljor. Särskilt sårbara befolkningsgrupper omfattas inte av dessa åtgärder. Till råga på allt saknas detaljerade data och kartläggning av sårbarheter i städerna, vilket ofta gör det svårt att övervaka och utvärdera befintliga anpassningsåtgärder.

I befintliga klimatplaner föreslås kylning av anläggningar som förskolor, serviceboenden och vårdhem för att skydda utsatta grupper. EU:s budget kommer att tillhandahålla cirka 680 miljarder euro för klimatrelaterade åtgärder under perioden 2021-2027. Enligt Swecos rapport innebär detta att det finns finansiering för att bygga upp termisk motståndskraft. Nu måste de europeiska städerna följa efter och införa nya metoder för att bekämpa extrem värme.

Enligt Swecos analys förväntas temperaturen stiga i alla europeiska städer. Författarna understryker vikten av att fokusera på urbana värmeöar och annan negativ klimatpåverkan, särskilt i städer i norra Europa. Normalt sett är dessa städer mer oroade över att tillföra värme, men i och med klimatförändringarna är de också sårbara för extrem värme.

Följande uppskattningar visar hur temperaturen förväntas stiga i varje stad mellan 2020 och 2100, där procentsatsen anger den beräknade ökningen av antalet dagar med värmebölja:

• Köpenhamn +160 procent
• Stockholm +150 procent
• Oslo +140 procent
• Rotterdam +130 procent
• Bryssel +130 procent
• Helsingfors +100

Andra städer som Sweco har analyserat är Amsterdam, Edinburgh, Madrid, Glasgow, Sevilla, London, Rom, Lissabon, Paris, Wien, Barcelona, Genève, Prag, Istanbul, Toulouse, Gdansk, Warszawa och Aten. I alla dessa länder utgör värmeböljor en betydande risk för folkhälsan. De har också en negativ inverkan på infrastrukturen och den ekonomiska produktiviteten i stadsområden. I hela Europa kan nästan en halv miljon dödsfall mellan 2000 och 2019 hänföras till extrem värme, och 37 procent av de värmerelaterade dödsfallen beror på klimatförändringar (1991-2018).

Trots detta spelar värmerelaterade problem ofta ännu inte en så stor roll i städernas klimatplaner som de borde. I Swecos rapport betonas behovet av att myndigheter och beslutsfattare anpassar regelverk och agerar för att hantera värmeböljor som en viktig del av städernas gröna omställning. Blågrön infrastruktur kan vara en metod för att minska effekterna, liksom investeringar i detaljerad data för att skapa digitala tvillingar för bättre bedömning och hantering av värmen.

I rapporten rekommenderas också att man uppmuntrar innovation och gemensamt skapande för att utforska lösningar på byggnads- och grannskapsnivå, till exempel naturbaserade lösningar, grönblå infrastruktur och uppdaterade regler för nya och befintliga byggnader. När städer arbetar tillsammans har de större chans att effektivt bekämpa extrem värme. Detta kräver investeringar i kunskap, datadriven värmehantering och gemensam planering. I slutändan är en modern och effektiv långsiktig vision ett sätt att skydda folkhälsan och öka klimaträttvisan i städerna.

Med tanke på att upp till 84 procent av Europas befolkning kommer att bo i stadsområden år 2050 kommer effekterna av urbana värmeöar bara att öka, vilket gör effektiva klimatplaner mot extrem värme allt viktigare.

Läs mer: Garden + Landscape har lanserat Beat the Heat Initiative för att visa upp innovativa lösningar för värmeskydd.