Om uppdragsgivaren kommer överens med uppdragstagaren om att denne ska betala ut lön utan faktura och utan att betala moms utgör detta en överträdelse av ett lagstadgat förbud (§ 134 BGB). Avtalet är ogiltigt. Entreprenören har inga anspråk på betalning och uppdragsgivaren har inga anspråk på ersättning vid fel.
Problemställningen
Enligt BGH:s tidigare rättspraxis kan beställaren göra gällande garantianspråk i god tro (§ 242 BGB) även vid ett „avtal utan faktura“*. Enligt ett avgörande från BGH av den 31 maj 1990** är inte heller ersättningsanspråk från uppdragstagaren uteslutna. Snarare har entreprenören rätt att i god tro kräva ersättning från kunden för det orättmätigt erhållna värdet (§§ 812, 818 para. 2 BGB). Kort sagt, betalning och ersättning vid fel har tidigare varit rättssäkert för entreprenörer och beställare trots svartarbete. De faktiska omständigheterna i dessa avgöranden härrör dock från tiden innan lagen om svartarbete trädde i kraft den 1 augusti 2004, vilket väcker frågan om detta nya rättsläge har något inflytande på rättspraxis.
Det aktuella fallet
Beställaren avtalar med entreprenören om arbetstjänster, varvid ersättningen för arbetet skall utgå kontant och utan mervärdesskatt. Variant 1: Tjänsten är felaktig. Har beställaren rätt till rättelse? Variant 2: Beställaren betalar inte slutfakturan och förklarar kvittning med krav på skadestånd på grund av påstådda fel. Är uppdragsgivaren skyldig att betala ersättning för arbetet eller åtminstone ersättning för värdet?
Beslutet i målet
Beträffande alternativ 1 har BGH i dom av den 1 augusti 2013 – målnummer: VII ZR 6/13 – slagit fast att det mellan parterna ingångna entreprenadavtalet är ogiltigt på grund av brott mot lagen om svartarbete och därmed ett lagstadgat förbud enligt 134 § BGB. Enligt den nya versionen av lagen om odeklarerat arbete (§ 1 (2) nr 2) utför den som inte inom sex månader fullgör sina skattskyldigheter för arbets- och tjänsteavtal odeklarerat arbete (§ 14 (2) UstG). Detta kan antas i fallet med ett „avtal utan faktura“. Avtalets ogiltighet innebär att beställaren i allmänhet inte har rätt till några felanspråk.
När det gäller variant 2 har Oberlandesgericht Schleswig i dom av den 16 augusti 2013 – 1U 24/13 – slagit fast att entreprenören inte har rätt till ersättning för utfört arbete eftersom det inte finns något giltigt avtal om utförande av arbete enligt § 134 BGB. I motsats till vad förbundsdomstolen anförde i sitt avgörande av den 31 maj 1990 har den odeklarerade arbetstagaren inte heller rätt till ersättning. Detta strider mot den „tydliga ordalydelsen“ i lagen om odeklarerat arbete, som „syftar just till förlusten av rätten till berikning som en avsedd konsekvens“.
Praktiska råd
Det kan förväntas att Förbundsdomstolen i sin framtida rättspraxis kommer att följa den högre regionala domstolen i Schleswigs uppfattning, dvs. att den inte kommer att bevilja den odeklarerade arbetstagaren något krav på ersättning för värdet av hans arbete. Den nya versionen av lagen om svartarbete innebär att för första gången kommer även brott mot skattskyldigheten i samband med arbets- och tjänsteavtal att klassas som „svartarbete“. Den som uppsåtligen bryter mot en förbudslag förtjänar inte skydd mot följderna av brottet.
*BGH av den 24 april 2008 – AZ: VII ZR 42/07; Baurechts-Report 5/2008
**Federal Court of Justice av den 31 maj 1990 – AZ: VII ZR 33/89; Baurechts-Report 11/90 –
Rättslig grund från STEIN i december 2013.