Omgestaltning av Berlins Gendarmenmarkt

Efter två års byggande skiner ett av Berlins vackraste torg, Gendarmenmarkt, i ny prakt – men åsikterna om resultatet går isär. Den omfattande renoveringen av det historiska Gendarmenmarkt, som ramas in av Tyska katedralen, Franska katedralen och Konzerthaus, har utlöst en livlig debatt som exemplifierar utmaningarna med modern stadsplanering.

Renoveringsprojektet, som inleddes i oktober 2022 och avslutades i december 2024, bygger på en intensiv deltagandeprocess från 2011. Planeringen utfördes av Rehwaldt Landschaftsarchitekten för de öppna ytorna och PST Ingenieure för den tekniska utrustningen, efter att delstaten Berlin överförde projektledningen till Grün Berlin 2018.

Gendarmenmarkt i Berlin: cirka 14 000 kvadratmeter markbeläggning förnyades, vilket innebar att cirka 6 000 ton naturstensbeläggning flyttades. Beläggningsnätet är baserat på den historiska modellen och anpassades samtidigt för att uppfylla dagens krav.

En viktig del av renoveringen är installationen av ett fem kilometer långt underjordiskt nätverk av rör för el, vatten och avloppsvatten. Med över 50 nedsänkbara dricksvatten- och avloppsanslutningar samt cirka 30 underjordiska elanslutningar kan evenemang som Classic Open Air eller julmarknaden i framtiden äga rum oberoende av konserthuset.

Denna tekniska infrastruktur eliminerar inte bara riskpunkter som kabelbroar, utan förkortar också avsevärt upp- och nedmonteringstiderna för evenemang – en fördel för både besökare och arrangörer.

Klimatanpassning var ett särskilt fokus vid renoveringen. Ett hållbart system för hantering av regnvatten samlar upp regnvatten, renar det i underjordiska anläggningar och leder det till grundvattnet via sex infiltrationsdiken. Systemet fungerar enligt svampstadsprincipen: vid kraftiga regn håller infiltrationsdikena kvar överflödigt vatten, avlastar avloppssystemet och förhindrar lokala översvämningar.

Michael Herden, talesman för senatens avdelning för transport och klimatskydd, beskriver därför platsen som „ekologiskt hållbar“ – ett argument som inte övertygar alla i den offentliga debatten.

Den största kritiken mot omgestaltningen gäller växtligheten. Som en del av byggnadsarbetet togs 23 träd bort, men endast sex nya planterades – tre japanska strängträd (Sophora japonica) och tre magnoliaträd i den södra delen av torget.

Senatsförvaltningen motiverar den begränsade grönskan med olika faktorer: krav på bevarande av monument, bevarande av fria siktlinjer till katedralerna och konserthuset samt tekniska begränsningar på grund av underjordiska anläggningar och tunnelbanan. Det framhålls också att de utvalda japanska strängträden med en krondiameter på 12-18 meter ger utmärkt skugga och är mycket tåliga mot värme, torka och avgaser.

På sociala medier hopar sig de kritiska rösterna som kallar den nya Gendarmenmarkt för en „skallig stad“ eller en „stenöken“. Även CDU:s tidigare kanslerkandidat Armin Laschet har uttalat sig och beskriver resultatet som „varken estetiskt tilltalande eller förenligt med bevarandet av historiska monument eller klimatet“.

Klimataktivisten Heinrich Strößenreuther (Miljöpartiet) varnade för att torget skulle värmas upp avsevärt under sommarmånaderna och att det skulle kunna vara farligt för äldre människor. Med sitt „Initiative BaumEntscheid“ efterlyser han fler träd för bättre kylning och luftkvalitet. Hans förslag: ett träd var 15:e meter längs gatan och lite gräs i mitten av torget.

Ett viktigt framsteg i omgestaltningen är den förbättrade tillgängligheten. De upphöjningar som skapades på 1980-talet har tagits bort och torget har återanslutits till trottoarerna på samma nivå. Vid tyska och franska katedralen samt Konzerthaus har man skapat hinderfria passager. Trottoaren på Charlottenstrasse breddades västerut genom att den tidigare parkeringsfilen togs bort.

Designhistorien för området, som anlades som ett marknadstorg på 1600-talet, är komplex. Enligt en rapport från State Monuments Office hade planerna för återuppbyggnaden efter andra världskriget ursprungligen sina rötter i nazitiden. Inför OS 1936 avlägsnades vegetationen framför teatern och Schillermonumentet för att skapa ett enhetligt rutnätsområde som fungerade som paradplats och parkeringsplats.

Den nuvarande omgestaltningen av Berlins Gendarmenmarkt bygger på ett rutmönster som ursprungligen härrör från denna period och som fortsatte under DDR-tiden – en aspekt som komplicerar debatten ytterligare.

Berlins senator för stadsutveckling, Christian Gaebler (SPD), medger att människor kan ha olika åsikter, men håller fast vid det övergripande konceptet. Han rekommenderar att kritikerna först tar en titt på designen i lugn och ro. Även om han personligen skulle vara för fler träd, pekar han på torgets användning som evenemangsplats, där för mycket grönska skulle vara ett hinder.

Berlins statskonservator Christoph Rauhut stöder också omgestaltningen och ställer sig bakom det grundläggande beslutet att Gendarmenmarkt ska förbli ett stadstorg.

Gabi Jung, delstatsdirektör för BUND Berlin, visar dock förståelse för den begränsade grönskan och riktar uppmärksamheten mot andra områden. Hon anser att även om grönområden bör skapas och bevaras i stadsutvecklingsplaner finns det andra platser i Berlin där mer grönska och avtätning är mer angeläget, till exempel Leipziger Strasse eller området runt Humboldt Forum.

Ombyggnaden av Gendarmenmarkt illustrerar en grundläggande målkonflikt i modern stadsplanering: hur kan historiskt arv, kulturell användning och klimatskydd harmoniseras?

Sedan den 13 mars 2025 har torget varit öppet för allmänheten igen efter att ha överlämnats till stadsdelen Berlin Mitte. Det återstår att se om den av senator Gaebler förutspådda lugningen av uppståndelsen kommer att inträffa. I vilket fall som helst lär debatten kring Gendarmenmarkt knappast bli den sista i sitt slag i en stad som måste hitta sin väg mellan tradition och klimatanpassning.

Läs mer om omgestaltningen av Willy-Brandt-Platz i München här