Bevarande av kulturarv är hållbarhet i praktiken. Att bevara monument i stället för att riva och bygga nytt. Bara detta sparar enorma mängder energi och utsläpp. Även en 100 år gammal byggnad med lägre energieffektivitet i drift har i allmänhet en bättre energibalans än t.ex. ett nybyggt passivhus. Ur denna synvinkel bidrar bevarandet av historiska byggnader i sig till klimatskyddet.
Med tanke på den rådande situationen får vi inte vila på lagrarna. Ta till exempel produktionen av förnybara energikällor: Det är sant att vi i flera år har försökt att förena detta med bevarande av monument. Nu ska emellertid även ägare till byggnadsminnen och lokala myndigheter få lättare tillgång till förnybar energi och i vissa fall till och med bli berättigade till subventioner. Ändringen av den bayerska monumentskyddslagen, som för närvarande debatteras i delstatsparlamentet, skapar förutsättningar för detta. Och särskilt inom solceller har det hänt mycket. Ny teknik lovar solcellslösningar som är mer kompatibla med kulturminnesmärkta byggnader när det gäller design och kostnadseffektivitet. Vi testar för närvarande hur detta skulle kunna se ut i flera projekt – till exempel i det kommunala monumentkonceptet i Wasserburg. Och vi var ett av de första statliga kontoren i Tyskland som försåg monumentägare och lokala myndigheter med relevant information om solenergi på monumenttak, inklusive en checklista. Vi gör den tillgänglig på vår webbplats www.blfd.bayern.de.
Vi känner redan av effekterna av klimatförändringarna. De påverkar särskilt våra monument, vårt kulturarv – vare sig det är byggnader, parker, målningar eller arkeologiska fynd i marken. Långa perioder av torka, extrema väderförhållanden eller sjunkande grundvattennivåer orsakar problem. Det första steget är att samla in data för att hitta svar på dessa problem. Denna uppgift har också den bayerska delstatens kontor för bevarande av monument. Ett forskningsprojekt handlar till exempel om en målning på en träpanel i Freisings katedral. Som en fallstudie är den avsedd att ge information om hur den nödvändiga fukten kan tillföras kulturföremål som har skadats allvarligt av torka. Två av våra konservatorer är ansvariga för detta projekt. Ett annat projekt, där Statens kontor för kulturminnesvård är involverat, syftar till att identifiera och bedöma riskerna med klimatförändringar för Unescos världsarv „Pile Dwellings“ och utveckla instrument för att mildra dem. Vi lever i en utmanande tid. Därför behövs just nu idéer och kreativitet, liksom människor som är öppna för dem. Vi kommer att behöva nya strategier, instrument och metoder.
